Få fart på ekonomin i hela EU
Ett mål med EU-samarbetet är att det ska leda till ekonomisk utveckling i alla EU-länder. För att lyckas med det kommer EU-länderna överens om att samarbeta, alltså ta gemensamma beslut om lagar och regler, inom många områden. Det gäller till exempel handel, konkurrens mellan företag, arbetsvillkor, energiförsörjning, forskning och transporter.
EU-länderna tar gemensamma beslut om lagar och regler.
Inre marknad med fyra friheter
Handelspolitiken är ett exempel på när EU-länderna kommit överens om ett stort antal lagar och regler som ska gälla lika på EU:s så kallade inre marknad. Till exempel har tullar och andra avgifter mellan EU-länderna tagits bort. Dessutom ska det råda fri rörlighet över gränserna för personer, varor, tjänster och kapital. Den fria rörligheten kallas ofta för de fyra friheterna. Den inre marknaden och den fria rörligheten ska bidra till ekonomisk tillväxt i hela EU.
Fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital.
De fyra friheterna
På EU:s inre marknad råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer i EU. Reglerna för den inre marknaden omfattar de 27 EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein som är med i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Mer om fri rörlighet och de fyra friheterna
EU är en tullunion
EU är en tullunion vilket innebär att tullar och andra handelshinder mellan EU-länderna är avskaffade. Det betyder också att EU har gemensamma tullar mot länder som inte är med i EU. Samma tull ska betalas för en vara som importeras från ett land utanför EU, oavsett vilket EU-land som importerar den. Däremot skiljer sig tullsatserna åt mellan olika varor.
Inga tullar tas ut mellan EU-länder.
Mest pengar till regioner och jordbruk
Två andra viktiga områden för EU-samarbetet är regionalpolitik och jordbrukspolitik. Det är de områden som får allra mest pengar från EU:s budget. EU ger till exempel ekonomiskt stöd till regioner med hög arbetslöshet och till jordbrukare som ska modernisera sina gårdar eller kompenseras för prissvängningar. Inom jordbrukspolitiken har EU-länderna också tagit beslut om gemensamma EU-regler, till exempel för livsmedelssäkerhet och djurtransporter.
Ekonomiskt stöd går till regioner och jordbrukare.
Ekonomiska frågor i EMU
EU-länderna samarbetar också i ekonomiska frågor. Alla EU-länder ingår i den ekonomiska och monetära unionen (EMU) som ska samordna den ekonomiska politiken i EU-länderna. EU har även infört en gemensam valuta, euro, som ska göra handeln och rörligheten mellan EU-länderna enklare. 19 av de 27 medlemsländerna har euro som valuta. Sverige sa i en folkomröstning 2003 nej till att införa euron.
EU och omvärlden
EU-länderna samarbetar framför allt i ekonomiska och politiska frågor inom EU. Men EU-länderna agerar också gemensamt i förhållande till världen utanför. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken syftar exempelvis till att stärka EU:s kapacitet för att ta sig an internationella krishanteringsuppdrag. EU-länderna samarbetar också kring frågor om internationell handel med länder utanför EU och ekonomiskt stöd, bistånd, till utvecklingsländer.
EU-länderna agerar gemensamt i förhållande till omvärlden.
EU och omvärlden
Frågor där EU inte bestämmer
Det finns också många områden där EU-länderna inte samarbetar och där EU alltså inte kan bestämma om exempelvis lagar, regler och ersättningar. EU-länderna bestämmer till exempel själva om inkomstskatter, barnbidrag, pensioner, skolan samt hälso- och sjukvården. I sådana frågor är det medlemsländernas egna regeringar och nationella parlament som äger rätten att ta beslut.
EU beslutar inte om skatter, skola och hälso- och sjukvård.
Vem bestämmer vad EU ska göra?
Det är Sverige och de andra EU-länderna som tillsammans bestämmer vilka frågor EU ska jobba med. Arbetet sker i EU:s beslutande institutioner.
I ministerrådet sitter ministrar från EU-ländernas regeringar. I Europeiska rådet sitter EU-ländernas stats- och regeringschefer. I Europaparlamentet sitter politiska ledamöter som är folkvalda i EU-länderna.
EU:s institutioner