EU är ett samarbete mellan 27 länder. EU:s historia börjar på 1950-talet. Sverige blev medlem 1995. Genom åren har EU:s verksamhet ökat både vad gäller antalet länder och frågor som man samarbetar om. EU har sju institutioner med olika uppgifter, till exempel att stifta lagar och bestämma om budgeten.
EU:s budget
Pengar går tillbaka till EU-länderna
Handel, miljö, jordbruk, regional utveckling och polissamarbete är områden som EU-länderna arbetar med gemensamt. För att genomföra det som EU-länderna tillsammans har kommit överens om behövs pengar. Därför bidrar alla länder som är med i EU med pengar till EU:s gemensamma budget. Det mesta av pengarna går tillbaka till medlemsländerna som stöd och bidrag. För att minska skillnader mellan länderna får EU-länder med svag ekonomi mer ekonomiskt stöd än länder med stark ekonomi.
Fakta om EU:s budget
- EU:s gemensamma budget för år 2020 är knappt 154 miljarder euro.
- De största utgiftsområdena är regional- och jordbruksstöd.
- EU-länder med svag ekonomi får mer stöd än länder med stark ekonomi.
- Sverige betalar mer i EU-avgift än vad landet får tillbaka som stöd och bidrag.
EU:s inkomster och utgifter
Härifrån kommer pengarna:
Övriga inkomster
Till exempel insamlade böter från företag som dömts för konkurrensbrott. Även skatt som tas ut på EU-anställdas löner.
Belopp: 1,9 miljarder euro Del av EU:s inkomster: 1 procentBNI-avgifter
Avgifter som medlemsländerna betalar. Hur mycket varje land betalar beror på landets bruttonationalinkomst (BNI).
Belopp: 107,1 miljarder euro Del av EU:s inkomster: 72 procent
Tullar och
sockeravgifter
EU-länderna samlar in tull- och sockeravgifter och ger till EU.
Belopp: 21,5 miljarder euro Del av EU:s inkomster: 15 procent
Momsbaserad
avgift
Avgifter som medlemsländerna samlar in genom moms på varor för medborgarna.
Belopp: 17,7 miljarder euro Del av EU:s inkomster: 12 procentHit går pengarna:
Smart tillväxt
för alla
Kostnader för att utveckla EU på regional nivå och skapa fler jobb. En del går även till forskning inom energi och transport.
Belopp: 67,6 miljarder euro Del av EU:s utgifter: 45 procent
Hållbar tillväxt:
naturresurser
Pengarna går till jordbruk, fiske, miljöarbete och landsbygdsutveckling.
Belopp: 57,4 miljarder euro Del av EU:s utgifter: 39 procent
Säkerhet och
medborgarskap
Kostnader för EU:s gränsskydd och asylsystem, rättsligt samarbete, kultur, folkhälsa och konsumentskydd.
Belopp: 3,5 miljarder euro Del av EU:s utgifter: 2 procentEuropa i världen
Kostnader för aktiviteter utanför unionens gränser – till exempel utrikes- och säkerhetspolitik, bistånd och stöd till grannländer.
Belopp: 9,4 miljarder euro Del av EU:s utgifter: 6 procentAdministration
Kostnader för personal, lokaler och annat.
Belopp: 9,9 miljarder euro Del av EU:s utgifter: 6 procentGrafiken visar EU:s budget för 2019. Klicka i bilden för mer information.
EU:s budget ska minska skillnader
Lästid 3 min
Det kostar pengar att genomföra den verksamhet som EU-länderna har kommit överens om. Därför har EU:s organisation en egen budget som finansieras genom att EU-länderna betalar en årlig EU-avgift. Budgeten motsvarar ungefär 1 procent av EU-ländernas hela ekonomi. Pengarna används bland annat för att minska skillnaderna i välstånd mellan olika EU-länder och för att stödja jordbruket.
Ungefär 38 procent av EU:s budget går till jordbruk och hållbar utveckling av landsbygden. Foto: Johnér.
En budget för gemensamma satsningar i EU-länderna
EU:s budget för 2020 är knappt 154 miljarder euro. Pengarna används till många olika områden. Mest pengar går till regionalstöd och jordbruk i olika EU-länder. EU har även utgifter för till exempel forskning, säkerhet och administration. Drygt 90 procent av pengarna går tillbaka till EU-länderna i form av EU-stöd.
Mest pengar går till regional utveckling och jordbruk.
EU:s budget betalas med EU-avgifter
EU:s budget finansieras av så kallade egna medel som består av de avgifter som EU-ländernas regeringar betalar in. Hur stora avgifterna är beror på respektive lands ekonomiska förutsättningar. Trots att EU:s budget innehåller mycket pengar är den bara en liten del av EU-ländernas hela ekonomi. EU-ländernas avgifter till EU får vara högst 1,23 procent per år av deras sammanlagda bruttonationalinkomst (BNI).
EU-avgiften beror på landets ekonomiska förutsättningar.
EU-avgiftens beståndsdelar
Ett lands EU-avgift består av tre delar, så kallade egna medel:
- En del av avgiften bygger på hur stor landets ekonomi är och utgår från landets så kallade bruttonationalinkomst (BNI).
- En del av avgiften baseras på landets momsintäkter.
- En del av avgiften kommer från de pengar landet får in i tullavgifter.
EU-länderna ska bli mer ekonomiskt jämlika
En tanke med EU-samarbetet är att det ska utjämna ekonomiska och sociala skillnader mellan länderna. Därför går en stor del av budgeten till regionalstöd och stöd till att få fler människor i arbete, framför allt i EU-länder som har svag ekonomi. Regionalstödet är tillsammans med jordbruksstödet de största utgifterna. EU stödjer även till exempel forskning, gränsbevakning, miljöprojekt och studentutbyten mellan skolor i EU-länderna.
EU-ländernas avgifter och återflöden
De pengar som länderna får tillbaka från budgeten i olika EU-stöd brukar kallas återflöde. Länder med svag ekonomi får mer i återflöde än vad de betalar i avgift till EU, medan länder med starkare ekonomi får tillbaka mindre än de betalar i EU-avgift. Detta hör ihop med att EU ska utjämna skillnader mellan länderna.
Länder med svag ekonomi betalar mindre i EU-avgift.
Sveriges EU-avgift
De senaste åren har Sverige betalat mellan 24 och 44 miljarder kronor om året i EU-avgift. Samma period har Sverige fått tillbaka mellan 10 och 13 miljarder kronor om året.
Långtidsbudgeten sätter långsiktiga mål
För att få en överblick över inkomster och utgifter under en längre tidsperiod har EU en så kallad långtidsbudget. Den långtidsbudget som gäller nu är för perioden 2014 till 2020.
EU:s utgifter och inkomster 2014-2020 på EU-kommissionens webbplats (på engelska)
Arbete pågår med den kommande långtidsbudgeten för åren 2021-2027. Planen är att medlemsländerna ska komma överens om långtidsbudgeten under 2020. Samtidigt pågår ett arbete att förhandla fram en återhämtningsfond för att möta den ekonomiska krisen som uppstått till följd av coronapandemin.
EU:s arbete med anledning av corona
Europaparlamentet och ministerrådet beslutar
Det är de två EU-institutionerna Europaparlamentet och ministerrådet som beslutar om både långtidsbudgeten och budgeten för varje år. De förhandlar om vad EU ska prioritera och vad det får kosta. Det kan vara långa diskussioner både inom ministerrådet och inom Europaparlamentet.
Om EU-länderna inte kommer överens i ministerrådet kan de riktigt kniviga frågorna i praktiken behöva tas upp av stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet.
Användningen av EU:s pengar granskas
EU-kommissionen ska informera Europaparlamentet och ministerrådet om hur pengarna i EU-budgeten har använts. Genomförandet av EU:s budget granskas av Europeiska revisionsrätten, den EU-institution som kontrollerar att EU:s pengar används och redovisas på rätt sätt. Om allt har gått rätt till godkänns hanteringen av pengarna av Europaparlamentet, efter att ministerrådet också har sagt sitt.
Revisionsrätten granskar hur EU:s pengar används.