Långtidsbudgeten sätter långsiktiga mål
För att få en överblick över inkomster och utgifter under en längre tidsperiod har EU en så kallad långtidsbudget. Den omfattar vanligen en period på sju år. Den beslutas av ministerrådet och godkänns av Europaparlamentet. Av långtidsbudgeten framgår hur mycket pengar EU får spendera totalt under perioden och vilka utgiftsområden budgeten består av. Genom ett annat beslut fastställs också vilka inkomster, så kallade egna medel, som EU får ha.
Den nuvarande långtidsbudgeten för perioden 2021-2027 började gälla den 1 januari 2021.
EU:s långtidsbudget 2021–2027 och återhämtningspaketet på ministerrådets webbplats
Återhämtningsfond för att hantera coronapandemin
Under planeringen av den nuvarande långtidsbudgeten drabbades många medlemsländer hårt av coronapandemin. Därför beslutade EU-ländernas stats- och regeringschefer att införa en särskild återhämtningsfond som ska bidra till att hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av pandemin i medlemsländerna.
För att återhämtningsfonden ska börja gälla behöver den svenska riksdagen och de andra nationella parlamenten i EU godkänna ett beslut som gäller EU:s inkomster, som kallas egna medel.
EU:s budget betalas med EU-avgifter – egna medel
EU:s budget finansieras av egna medel, som till största delen består av avgifter som EU-ländernas regeringar betalar in. Hur stora avgifterna är beror på respektive lands ekonomiska förutsättningar. Trots att EU:s budget innehåller mycket pengar är den bara en liten del av EU-ländernas hela ekonomi.
Från och med den 1 januari 2021 kan en ny avgift för plastavfall som inte har återvunnits införas som egna medel. I samband med beslutet om egna medel kan EU-kommissionen också få möjlighet att låna pengar för att finansiera återhämtningsfonden. Men innan dessa beslut börjar gälla måste de godkännas av alla EU-ländernas nationella parlament.
EU-avgiften beror på landets ekonomiska förutsättningar.
EU-avgiftens beståndsdelar
Ett lands EU-avgift består av flera delar:
- En del av avgiften bygger på hur stor landets ekonomi är och utgår från landets så kallade bruttonationalinkomst (BNI).
- En del av avgiften baseras på landets momsintäkter.
- En del av avgiften kommer från de pengar landet får in i tullavgifter.
EU-länderna ska bli mer ekonomiskt jämlika
En tanke med EU-samarbetet är att det ska utjämna ekonomiska och sociala skillnader mellan länderna. Därför går en stor del av budgeten till regionalstöd och stöd till att få fler människor i arbete, framför allt i EU-länder som har svag ekonomi. Regionalstödet är tillsammans med stöd till jordbruk och fiske samt miljö och klimat de största utgifterna. EU stödjer även till exempel forskning, digitalisering, polissamarbete, gränsbevakning och studentutbyten mellan universitet i EU-länderna.
EU-ländernas avgifter och återflöden
De pengar som länderna får tillbaka från budgeten i olika EU-stöd brukar kallas återflöde. Länder med svag ekonomi får mer i återflöde än vad de betalar i avgift till EU, medan länder med starkare ekonomi får tillbaka mindre än de betalar i EU-avgift. Detta hör ihop med att EU ska utjämna skillnader mellan länderna.
Länder med svag ekonomi betalar mindre i EU-avgift.
Sveriges EU-avgift och stöd från EU
Under perioden 2015-2019 har Sverige betalat 24–44 miljarder kronor om året till EU och via statsbudgeten fått tillbaka 10–13 miljarder kronor i EU-stöd. Utöver de pengarna går EU-stöd också direkt från EU-kommissionen till exempelvis myndigheter, universitet och högskolor i Sverige.
Sveriges EU-avgift och stöd från EU
Europaparlamentet och ministerrådet beslutar
Det är de två EU-institutionerna Europaparlamentet och ministerrådet som beslutar om budgeten för varje år. De förhandlar om vad EU ska prioritera och vad det får kosta. Det kan vara långa diskussioner både inom ministerrådet och inom Europaparlamentet.
När det gäller långtidsbudgeten drar Europeiska rådet upp riktlinjerna, men det är ministerrådet som beslutar. Sedan måste också Europaparlamentet godkänna budgeten för att den ska börja gälla.
Om EU-länderna inte kan komma överens i ministerrådet kan de riktigt svåra frågorna behöva tas upp av stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet.
Användningen av EU:s pengar granskas
EU-kommissionen ska informera Europaparlamentet och ministerrådet om hur pengarna i EU-budgeten har använts. Genomförandet av EU:s budget granskas av Europeiska revisionsrätten, den EU-institution som kontrollerar att EU:s pengar används och redovisas på rätt sätt. Om allt har gått rätt till godkänns hanteringen av pengarna av Europaparlamentet, efter att ministerrådet också har sagt sitt.
Revisionsrätten granskar hur EU:s pengar används.
Europeiska revisionsrätten