Pengar går tillbaka till EU-länderna
Handel, miljö, jordbruk, regional utveckling och polissamarbete är områden som EU-länderna arbetar med gemensamt. För att genomföra det som EU-länderna tillsammans har kommit överens om behövs pengar. Därför bidrar alla länder som är med i EU med pengar till EU:s gemensamma budget. Det mesta av pengarna går tillbaka till medlemsländerna som stöd och bidrag. För att minska skillnader mellan länderna får EU-länder med svag ekonomi mer ekonomiskt stöd än länder med stark ekonomi.
Till exempel insamlade böter från företag som dömts för konkurrensbrott. Även skatt som tas ut på EU-anställdas löner.
Belopp: 1,9 miljarder euro Del av EU:s inkomster: 1 procentAvgifter som medlemsländerna betalar. Hur mycket varje land betalar beror på landets bruttonationalinkomst (BNI).
Belopp: 107,1 miljarder euro Del av EU:s inkomster: 72 procentEU-länderna samlar in tull- och sockeravgifter och ger till EU.
Belopp: 21,5 miljarder euro Del av EU:s inkomster: 15 procentAvgifter som medlemsländerna samlar in genom moms på varor för medborgarna.
Belopp: 17,7 miljarder euro Del av EU:s inkomster: 12 procentKostnader för att utveckla EU på regional nivå och skapa fler jobb. En del går även till forskning inom energi och transport.
Belopp: 67,6 miljarder euro Del av EU:s utgifter: 45 procentPengarna går till jordbruk, fiske, miljöarbete och landsbygdsutveckling.
Belopp: 57,4 miljarder euro Del av EU:s utgifter: 39 procentKostnader för EU:s gränsskydd och asylsystem, rättsligt samarbete, kultur, folkhälsa och konsumentskydd.
Belopp: 3,5 miljarder euro Del av EU:s utgifter: 2 procentKostnader för aktiviteter utanför unionens gränser – till exempel utrikes- och säkerhetspolitik, bistånd och stöd till grannländer.
Belopp: 9,4 miljarder euro Del av EU:s utgifter: 6 procentKostnader för personal, lokaler och annat.
Belopp: 9,9 miljarder euro Del av EU:s utgifter: 6 procentGrafiken visar EU:s budget för 2019. Klicka i bilden för mer information.
Det kostar pengar att genomföra den verksamhet som EU-länderna har kommit överens om. Därför har EU:s organisation en egen budget som finansieras genom att EU-länderna betalar en årlig EU-avgift. Budgeten motsvarar ungefär 1 procent av EU-ländernas hela ekonomi. Pengarna används bland annat för att minska skillnaderna i välstånd mellan olika EU-länder och för att stödja jordbruket.
Ungefär 38 procent av EU:s budget går till jordbruk och hållbar utveckling av landsbygden. Foto: Johnér.
Mest pengar går till regional utveckling och jordbruk.
EU-avgiften beror på landets ekonomiska förutsättningar.
Ett lands EU-avgift består av tre delar, så kallade egna medel:
En tanke med EU-samarbetet är att det ska utjämna ekonomiska och sociala skillnader mellan länderna. Därför går en stor del av budgeten till regionalstöd och stöd till att få fler människor i arbete, framför allt i EU-länder som har svag ekonomi. Regionalstödet är tillsammans med jordbruksstödet de största utgifterna. EU stödjer även till exempel forskning, gränsbevakning, miljöprojekt och studentutbyten mellan skolor i EU-länderna.
Länder med svag ekonomi betalar mindre i EU-avgift.
De senaste fem åren, 2015-2019, har Sverige betalat 24–44 miljarder kronor om året till EU och via statsbudgeten fått tillbaka 10–13 miljarder kronor i EU-stöd. Utöver de pengarna går EU-stöd också direkt från EU-kommissionen till exempelvis myndigheter, universitet och högskolor i Sverige.
För att få en överblick över inkomster och utgifter under en längre tidsperiod har EU en så kallad långtidsbudget. Den långtidsbudget som gäller nu är för perioden 2014 till 2020.
EU:s utgifter och inkomster 2014-2020 på EU-kommissionens webbplats (på engelska)
Arbete pågår med den kommande långtidsbudgeten för åren 2021-2027. Planen är att medlemsländerna ska komma överens om långtidsbudgeten under 2020. Samtidigt pågår ett arbete att förhandla fram en återhämtningsfond för att möta den ekonomiska krisen som uppstått till följd av coronapandemin.
EU:s arbete med anledning av corona
Det är de två EU-institutionerna Europaparlamentet och ministerrådet som beslutar om både långtidsbudgeten och budgeten för varje år. De förhandlar om vad EU ska prioritera och vad det får kosta. Det kan vara långa diskussioner både inom ministerrådet och inom Europaparlamentet.
Om EU-länderna inte kommer överens i ministerrådet kan de riktigt kniviga frågorna i praktiken behöva tas upp av stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet.
Revisionsrätten granskar hur EU:s pengar används.