Pengar går tillbaka till EU-länderna
Handel, miljö, klimat, digitalisering, jordbruk, regional utveckling och polissamarbete är några av de områden som EU-länderna arbetar med gemensamt. För att genomföra det som EU-länderna tillsammans har kommit överens om behövs pengar. Därför bidrar alla länder som är med i EU med pengar till EU:s gemensamma budget. Det mesta av pengarna går tillbaka till medlemsländerna som stöd och bidrag. För att minska skillnader mellan länderna får EU-länder med svag ekonomi mer ekonomiskt stöd än länder med stark ekonomi.
Det kostar pengar att genomföra den verksamhet som EU-länderna har kommit överens om. Därför har EU:s organisation en egen budget som finansieras genom att EU-länderna betalar en årlig EU-avgift. Pengarna används bland annat för att minska skillnaderna i välstånd mellan olika EU-länder.
En del av EU:s budget går till satsningar på klimat och förnybar energi. Här installeras solpaneler på taket till ett belgiskt bostadshus. Foto: Europeiska unionen.
Mycket av EU:s pengar går till forskning, miljö och jordbruk.
För att få en överblick över inkomster och utgifter under en längre tidsperiod har EU en så kallad långtidsbudget. Den omfattar vanligen en period på sju år. Den beslutas av ministerrådet och godkänns av Europaparlamentet. Av långtidsbudgeten framgår hur mycket pengar EU får spendera totalt under perioden och vilka utgiftsområden budgeten består av. Genom ett annat beslut fastställs också vilka inkomster, så kallade egna medel, som EU får ha.
Den nuvarande långtidsbudgeten för perioden 2021-2027 började gälla den 1 januari 2021.
EU:s långtidsbudget 2021–2027 och återhämtningspaketet på ministerrådets webbplats
Under planeringen av den nuvarande långtidsbudgeten drabbades många medlemsländer hårt av coronapandemin. Därför beslutade EU-ländernas stats- och regeringschefer att införa en särskild återhämtningsfond som ska bidra till att hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av pandemin i medlemsländerna.
För att återhämtningsfonden ska börja gälla behöver den svenska riksdagen och de andra nationella parlamenten i EU godkänna ett beslut som gäller EU:s inkomster, som kallas egna medel.
EU:s budget finansieras av egna medel, som till största delen består av avgifter som EU-ländernas regeringar betalar in. Hur stora avgifterna är beror på respektive lands ekonomiska förutsättningar. Trots att EU:s budget innehåller mycket pengar är den bara en liten del av EU-ländernas hela ekonomi.
Från och med den 1 januari 2021 kan en ny avgift för plastavfall som inte har återvunnits införas som egna medel. I samband med beslutet om egna medel kan EU-kommissionen också få möjlighet att låna pengar för att finansiera återhämtningsfonden. Men innan dessa beslut börjar gälla måste de godkännas av alla EU-ländernas nationella parlament.
EU-avgiften beror på landets ekonomiska förutsättningar.
Ett lands EU-avgift består av flera delar:
En tanke med EU-samarbetet är att det ska utjämna ekonomiska och sociala skillnader mellan länderna. Därför går en stor del av budgeten till regionalstöd och stöd till att få fler människor i arbete, framför allt i EU-länder som har svag ekonomi. Regionalstödet är tillsammans med stöd till jordbruk och fiske samt miljö och klimat de största utgifterna. EU stödjer även till exempel forskning, digitalisering, polissamarbete, gränsbevakning och studentutbyten mellan universitet i EU-länderna.
Länder med svag ekonomi betalar mindre i EU-avgift.
Under perioden 2015-2019 har Sverige betalat 24–44 miljarder kronor om året till EU och via statsbudgeten fått tillbaka 10–13 miljarder kronor i EU-stöd. Utöver de pengarna går EU-stöd också direkt från EU-kommissionen till exempelvis myndigheter, universitet och högskolor i Sverige.
Det är de två EU-institutionerna Europaparlamentet och ministerrådet som beslutar om budgeten för varje år. De förhandlar om vad EU ska prioritera och vad det får kosta. Det kan vara långa diskussioner både inom ministerrådet och inom Europaparlamentet.
När det gäller långtidsbudgeten drar Europeiska rådet upp riktlinjerna, men det är ministerrådet som beslutar. Sedan måste också Europaparlamentet godkänna budgeten för att den ska börja gälla.
Om EU-länderna inte kan komma överens i ministerrådet kan de riktigt svåra frågorna behöva tas upp av stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet.
Revisionsrätten granskar hur EU:s pengar används.