accessibilityaddangle-leftangle-rightarrow-downarrow-leftarrow-rightarrow-upsound-activebookcrossdocumentdownloademailexternalShapeglobeLinkplayremovesearchsharestop-watch
Kollage med den svenska lagboken och talmannens ordförandeklubba mot gul och lila bakgrund. Kollage med den svenska lagboken och talmannens ordförandeklubba mot gul och lila bakgrund.

En EU-lag blir till

EU-länderna påverkar lagstiftningen

Hur går det till när en EU-lag blir till? Tre av EU:s institutioner är inblandade: EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet. Sverige och de andra EU-länderna är med och påverkar genom sina regeringar i ministerrådet och sina folkvalda ledamöter i Europaparlamentet. EU-ländernas nationella parlament ska ta ställning till om det är EU eller EU-länderna själva som bör ta beslut om lagförslagen.

Tre institutioner stiftar lagar

  • EU-kommissionen ger förslag.
  • Europaparlamentet bearbetar och beslutar.
  • Ministerrådet bearbetar och beslutar.

Europaparlamentet och ministerrådet måste vara överens för att en lag ska börja gälla.

Från EU-idé till svensk lag

  1. EU-kommissionen
    EU-kommissionen tar fram idéer
  2. Illustration paragraf
    EU-kommissionen Föreslår en lag
  3. Sverigekarta
    Hm...
    Sverige behandlar lagförslaget
  4. EU-kommissionen förhandlar
  5. Europaparlamentet
    Europaparlamentet förhandlar och beslutar
  6. Illustreras ministerråd med flera tänkande emoji
    Ministerrådet förhandlar och beslutar
  7. Illustration paragraf
    Sverige ska införa
    lagen
    Sverigekarta
  8. Sverige följer upp
    lagen

Så blir ett förslag gällande EU-lag

Lästid 3 min

Lagstiftningen inom EU har en tydlig rollfördelning. EU-kommissionen lägger fram lagförslag som behandlas av både Europaparlamentet och ministerrådet. Lagförslagen hanteras även på hemmaplan i EU-länderna.

Lagstiftningen inom EU har en tydlig rollfördelning. EU-kommissionen lägger fram lagförslag som behandlas av både Europaparlamentet och ministerrådet. Lagförslagen hanteras även på hemmaplan i EU-länderna.

Europaparlamentets kammare under en votering.

Europaparlamentet bearbetar och beslutar om lagförslag från EU-kommissionen. Foto: Europeiska unionen.

Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, vid ett möte i konkurrensrådet.

Den svenska regeringen deltar i ministerrådet som bearbetar och fattar beslut om förslag till nya EU-lagar. Till vänster är Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, vid ett möte i konkurrensrådet om forskningsfrågor.

Visar bild 1/2

Tre institutioner bakom EU:s lagar

EU-kommissionen är den enda EU-institution som kan föreslå nya EU-lagar. Lagförslagen skickas till två andra EU-institutioner: Europaparlamentet och ministerrådet. Deras uppdrag är att bearbeta lagtexterna och ta beslut om förslagen ska bli gällande EU-lagar.
EU-kommissionen är den enda EU-institution som kan föreslå nya EU-lagar.

Ministerrådet och Europaparlamentet måste vara överens

Innan en EU-lag kan börja gälla måste Europaparlamentet och ministerrådet komma överens om eventuella ändringar i lagtexten. EU-kommissionen kan välja att dra tillbaka ett lagförslag om den inte är nöjd med Europaparlamentets och ministerrådets ändringar.

EU-länderna är med och påverkar

Sverige och de andra EU-länderna är med och påverkar EU-lagarna i både Europaparlamentet och ministerrådet. I Europaparlamentet genom de folkvalda ledamöterna från medlemsländerna och i ministerrådet genom ministrar från EU-ländernas regeringar.

Nationella parlament prövar EU:s lagförslag

Innan Europaparlamentet och ministerrådet fattar beslut om nya EU-lagar har den svenska riksdagen och de andra EU-ländernas parlament en viktig uppgift. De ska bedöma om beslutet om lagen bör fattas av EU eller av EU-länderna själva. Enligt EU:s regler ska EU nämligen inte ta beslut om ett EU-förslag om lagen ifråga kan förväntas ge samma resultat om beslutet tas av EU-länderna själva, i Sverige till exempel. Den här prövningen kallas subsidiaritetsprövning och kan leda till att EU-kommissionen måste ompröva lagförslag.
EU-ländernas parlament prövar om EU ska ta beslut om nya lagar. 

Riksdagen prövar EU-lagar

Sveriges regering tar ställning

Om EU-kommissionen lämnar ett förslag på ny EU-lag ska Europaparlamentet och ministerrådet fatta beslut om förslaget. Men först sker förberedelser på hemmaplan i EU-länderna. För Sveriges del innebär det att riksdagen och regeringen tar ställning till lagförslaget och hur det skulle påverka Sverige. I regeringen leds arbetet av den minister som ansvarar för sakområdet i fråga. Om lagförslaget till exempel handlar om en ny miljölag ligger ansvaret på miljöministern.

Sverige i EU på regeringens webbplats

Riksdagen träffar regeringen

När regeringen kommit fram till vilken linje den vill driva i förhandlingarna med de andra EU-länderna i ministerrådet ska den stämma av sin ståndpunkt med riksdagen. Det går till så att den ansvariga ministern träffar riksdagens EU-nämnd för ett så kallat samråd. I EU-nämnden ingår ledamöter från samtliga partier i riksdagen.
Regeringen stämmer av sina synpunkter med riksdagen.

Europaparlamentet bearbetar och röstar

När ett förslag på ny EU-lag kommer till Europaparlamentet granskas det av ett särskilt utskott. Sedan röstar ledamöterna i parlamentet om lagförslaget. Antingen godkänns det som det är, eller så gör Europaparlamentet ändringar i lagtexten.

Så funkar Europaparlamentet 

Ministerrådet tar ställning till Europaparlamentets förslag

Efter behandlingen i Europaparlamentet är det ministerrådets tur att ta ställning till lagförslaget. Den minister som representerar Sverige framför den ståndpunkt som Sveriges regering har fått stöd för i riksdagens EU-nämnd. Om ministerrådet tycker likadant som Europaparlamentet antas lagförslaget. Men ministerrådet kan också välja att göra ändringar i parlamentets förslag. Om så sker bollas ärendet tillbaka till Europaparlamentet.

Så funkar ministerrådet 

Europaparlamentet och ministerrådet måste vara överens

Europaparlamentet och ministerrådet har rätt att behandla ett lagförslag tre gånger. Om de två institutionerna inte är överens får en förlikningskommitté sex veckor på sig att nå fram till en kompromiss. Om ingen lösning hittas faller lagförslaget. EU-kommissionen kan också dra tillbaka sitt lagförslag om den inte är nöjd med Europaparlamentets och ministerrådets ändringar.
Ett lagförslag kan behandlas tre gånger.

Sverige och de andra EU-länderna inför lagen

När ministerrådet och Europaparlamentet har enats om en ny EU-lag ska Sverige och de andra medlemsländerna införa lagen. Ibland behöver riksdagen ändra i svenska lagar för att de ska stämma överens med EU:s nya lagar.

Regionala intressen och arbetsmarknaden tycker till 

EU ska ta hänsyn till hur besluten påverkar regioner och arbetsmarknaden. Därför finns EU:s regionkommitté och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK). Ledamöterna i regionkommittén är lokalt eller regionalt folkvalda politiker. De ger synpunker på alla förslag till EU-lagstiftning som är viktiga för regionala och lokala myndigheter. I EESK ingår representanter för arbetsgivare, arbetstagare och andra intresseorganisationer. De kan till exempel tycka till om EU-förslag som handlar om företag och konsumentfrågor. Vardera kommittén har 350 ledamöter, varav 12 är från Sverige.

Vägar att påverka

För privatpersoner och organisationer som vill försöka påverka EU:s beslut finns det flera sätt att ge synpunkter i processen från det att en idé föds till dess att den blir en färdig lag. Man kan lämna förslag till EU-kommissionen, delta i EU-kommissionens samråd, kontakta regeringen, delta i regeringens sakråd, kontakta riksdagsledamöter och kontakta EU-parlamentariker.

Så kan du påverka

Sverige i EU:s beslutsprocess

Så beslutar EU

Lästid 2 min

När ministerrådet och Europaparlamentet ska rösta och fatta beslut om lagförslag från EU-kommissionen måste de följa olika beslutsregler. Även Europeiska rådet har regler för hur beslut om EU:s prioriteringar och riktlinjer ska fattas.

Beslutsregler står i EU:s fördrag

Beslut kan fattas på lite olika sätt i ministerrådet, Europaparlamentet och Europeiska rådet. Centrala begrepp är beslut med kvalificerad majoritet, enkel majoritet, enhällighet och konsensus. Hur EU-institutionerna får fatta beslut står skrivet i EU:s fördrag, alltså reglerna för hur EU ska fungera.

Oftast kvalificerad majoritet i ministerrådet

Ministerrådet, som består av en minister från varje EU-lands regering, fattar oftast beslut med så kallad kvalificerad majoritet. Det innebär att minst 55 procent av EU-länderna ska ha röstat för förslaget, det vill säga minst 15 av 27 länder. Dessutom ska dessa länder tillsammans omfatta minst 65 procent av EU:s befolkning.

Om 24 länder röstar ja finns det en kvalificerad majoritet även utan att befolkningströskeln på 65 procent är uppnådd. Det krävs med andra ord minst fyra länder som tillsammans omfattar över 35 procent av EU:s befolkning för att bilda en så kallad blockerande minoritet och stoppa ett beslut med kvalificerad majoritet i rådet.

Ibland förekommer enhällighet eller enkel majoritet

I en del frågor i ministerrådet krävs enhällighet för att ett beslut ska kunna fattas. Det betyder att inget land får rösta nej. Det gäller exempelvis för beslut om skatter och om bidrag till EU:s budget. Det är också huvudregel inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. I några fall kan ministerrådet besluta med enkel majoritet, det vill säga med en majoritet av sina medlemmar. Det gäller till exempel vid beslut om ministerrådets egen verksamhet.

Ministerrådet

Oftast majoritet av de röstande i Europaparlamentet

När Europaparlamentet fattar beslut sker det genom omröstning bland ledamöterna i parlamentets plenisal. Europaparlamentet fattar beslut med stöd av en majoritet av de som deltar i omröstningen om inget annat anges i EU:s fördrag, alltså reglerna för hur EU ska fungera. I några fall gäller högre beslutskrav.

Europaparlamentet

Oftast konsensus i Europeiska rådet

När de 27 stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet fattar beslut om EU:s prioriteringar och riktlinjer gör de det när alla är överens om beslutet. Det kallas för att fatta beslut genom konsensus. I vissa särskilda fall kan Europeiska rådet också ta beslut om en kvalificerad eller enkel majoritet av gruppen är för beslutet.

Europeiska rådet

Du kanske också vill veta mer om...