accessibilityaddangle-leftangle-rightarrow-downarrow-leftarrow-rightarrow-upsound-activebookcrossdocumentdownloademailexternalShapeglobeplayremovesearchsharestop-watch
Valarbetare vid EU-valet i Sverige år 1994. Valarbetare vid EU-valet i Sverige år 1994.

Medlem i EU

28 EU-länder samarbetar

EU är en europeisk samarbetsorganisation där de flesta av Europas länder ingår. EU-länderna har gått samman och beslutar om mängder av saker gemensamt i stället för på egen hand. Grunden till dagens EU bildades av sex medlemsländer 1952. Med åren har EU växt och i dag har unionen 28 medlemsländer. Sverige gick med 1995 efter en folkomröstning. Kraven för att gå med i EU är hårt ställda. Ett EU-land kan välja att lämna samarbetet.

Om EU-medlemskapet

  • EU bildades av sex medlemsländer 1952.
  • I dag har unionen 28 medlemsländer.
  • Sverige gick med 1995 efter en folkomröstning.
  • Kraven för att gå med i EU är hårt ställda.
  • Ett EU-land kan välja att lämna samarbetet.

EU-kartan

Här kan du se vilka EU-länder som har infört euro som valuta och vilka länder som är med i Schengensamarbetet. Du kan också klicka på ett land i kartan och hitta mer information.

Europas länder Belgien Belgien Bulgarien Bulgarien Cypern Cypern Danmark Danmark Estland Estland Finland Finland Frankrike Frankrike Grekland Grekland Island Island Irland Irland Italien Italien Kroatien Kroatien Lettland Lettland Liechtenstein Liechtenstein Litauen Litauen Luxemburg Luxemburg Malta Malta Nederländerna Nederländerna Norge Norge Polen Polen Portugal Portugal Schweiz Schweiz Rumänien Rumänien Slovakien Slovakien Slovenien Slovenien Spanien Spanien Storbritannien Storbritannien Sverige Sverige Tjeckien Tjeckien Tyskland Tyskland Ungern Ungern Österrike Österrike

EU-kartan

Här kan du se vilka EU-länder som har infört euro som valuta och vilka länder som är med i Schengensamarbetet. Du kan också klicka på ett land i kartan och hitta mer information.

Visa på kartan

EU har 28 medlemsländer

Lästid 3 min

Alla europeiska länder som respekterar EU:s demokratiska värden och de mänskliga fri- och rättigheterna kan bli medlemmar i EU. Unionen har utvidgats under hela sin existens, allt efter hur Europas politiska situation har förändrats. I dag är 28 europeiska länder medlemmar i EU. Sverige gick med i EU 1995 efter en folkomröstning.

Från 6 till 28 länder

EU började i efterkrigstidens Europa som ett samarbete mellan sex länder i västra Europa. Över tid har unionen växt och i dag har den 28 medlemsländer. EU:s största utvidgning skedde 2004 när tio länder i östra Europa blev medlemmar i EU. Storbritannien har bestämt sig för gå ur EU och kommer att lämna unionen 2019.

EU:s historia

Fri handel och politiskt samarbete

Alla EU-länder kan handla fritt med varandra inom den så kallade inre marknaden. Dessutom samarbetar länderna inom till exempel klimat- och miljöpolitik, transporter, utrikes- och säkerhetspolitik, rättsliga frågor och migration.

Samarbete över gränser

Den gemensamma valutan euro

Drygt hälften av länderna deltar i eurosamarbetet och använder euro som gemensam valuta. Euron skapades för att förenkla handeln mellan länderna och ett land som vill införa euro måste klara flera ekonomiska krav. Sverige har inte euro. Det beror på att en majoritet av svenskarna röstade nej till euron i en folkomröstning 2003. 

Gränskontroller avskaffade i Schengenområdet

Sverige ingår i Schengenområdet som omfattar 22 EU-länder samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Inom Schengenområdet är gränskontrollerna avskaffade. Det betyder att passkontrollerna mellan länderna har tagits bort – tanken är att alla enkelt ska kunna resa över gränserna. De länder som ingår i Schengenområdet har istället gränskontroller mot länder som inte är med i samarbetet. Ett Schengenland kan tillfälligt återinföra passkontroller om det uppstår problem med landets säkerhet.

Handelsavtal med grannländer

EU samarbetar med Norge, Island och Liechtenstein som ingår i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). EES-avtalet är ett djupgående samarbete som inkluderar dessa länder i EU:s inre marknad. Även Schweiz har ett liknande avtal med EU.

EU-länderna och året de gick med i EU

  • 1958 Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Västtyskland
  • 1973 Danmark, Irland, Storbritannien
  • 1981 Grekland
  • 1986 Portugal, Spanien
  • 1990 Östra tyskland
  • 1995 Finland, Sverige, Österrike
  • 2004 Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovenien, Slovakien, Tjeckien, Ungern
  • 2007 Bulgarien, Rumänien
  • 2013 Kroatien

Sveriges EU-avgift

Lästid 1 min

EU-länderna har kommit överens om vad EU ska göra. För att verksamheten ska kunna genomföras betalar varje medlemsland en avgift till EU. EU-länderna får sedan tillbaka pengar i form av ekonomiskt stöd från EU. De senaste åren har Sverige betalat mellan 30 och 40 miljarder kronor om året till EU och fått tillbaka cirka 10-12 miljarder kronor i EU-stöd.

Illustration: Förra året betalade Sverige 30 miljarder till EU och fick tillbaka 11 miljarder.

Avgifter finansierar EU:s verksamhet

Det kostar pengar att genomföra den verksamhet som EU-länderna har kommit överens om. EU-verksamheten finansieras genom att Sverige och alla andra EU-länder betalar en årlig EU-avgift. Hur stor avgiften är beror på landets ekonomiska förutsättningar.

Sverige är nettobetalare till EU

Sverige har betalat de senaste åren betalat mellan 30 och 40 miljarder kronor om året i EU-avgift. Avgiftens storlek utgår bland annat från landets bruttonationalinkomst (BNI). Sverige har en relativt hög BNI jämfört med många andra EU-länder.

Under samma period har det ekonomiska stödet som Sverige fått från EU legat på cirka 10-12 miljarder kronor per år. Det betyder att Sverige betalar mer i avgift till EU än vad som kommer tillbaka i form av stöd. Länder som betalar mer än de får tillbaka brukar kallas nettobetalare.

EU-pengar till jordbruk och regionalt stöd

Den största delen av det ekonomiska stöd som Sverige får från EU går till jordbruket. En mindre del går till att stödja regional utveckling. Om man ser till EU:s verksamhet i stort satsas mest pengar på just jordbruksstöd och regionalstöd även i andra EU-länder.

EU-avgiften beslutas av riksdagen

Riksdagen tar varje år beslut om statens utgifter och inkomster. Utgångspunkten för beslutet är den budgetproposition, alltså förslag på statsbudget, som regeringen lämnar till riksdagen varje år i september. 

En av utgifterna i statsbudgeten är EU-avgiften. Den brukar vara ett par procent av de totala statliga utgifterna.

Beslutar om statsbudgeten på riksdagens webbplats

Sveriges EU-avgift 2017

  • Avgift: 29,6 miljarder kronor
  • Återflöde: 11,2 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -18,3 miljarder kronor

Att gå med i och att lämna EU

Lästid 2 min

Alla europeiska länder kan ansöka om att bli medlemmar i EU. Ett land som vill bli medlem måste vara en demokrati med en fungerande marknadsekonomi samt uppfylla vissa andra krav. Ett medlemsland kan välja att lämna EU. Förhandlingarna inför ett utträde är komplexa och omfattande. EU kan inte utesluta medlemsländer.

Lång process att bli medlem 

Alla europeiska länder som respekterar principerna om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten kan ansöka om att bli medlemmar i EU. Ofta är ansökan om att bli medlem i EU en del i en lång process av anpassningar till EU och dess regelverk.

Politiska kravet viktigast

EU:s krav för att ett land ska kunna bli medlem kallas för Köpenhamnskriterierna som är en samling politiska, ekonomiska och administrativa krav.

Köpenhamnskriterierna

  • Det politiska kriteriet: Landet ska vara en stabil demokratisk rättsstat som respekterar mänskliga rättigheter och ger skydd till minoriteter.
  • Det ekonomiska kriteriet: Landet ska ha en fungerande marknadsekonomi.
  • Det administrativa kriteriet: Landet ska kunna hantera EU:s lagar och regler.

Kandidatländer kan förhandla om medlemskap

Om ett land som vill bli medlem i EU klarar det politiska kravet blir landet ett så kallat kandidatland. Det innebär att EU kan börja förhandla om medlemskap med landet i fråga om alla EU-länder har enats om detta i ministerrådet, en EU-institution där ministrar från EU-ländernas regeringar ingår.

Ministerrådet

EU har fem kandidatländer

  • Albanien
  • Makedonien
  • Montenegro
  • Serbien
  • Turkiet

Eget beslut att lämna EU

EU-länder som inte längre vill vara med i EU startar sitt utträde genom att meddela det till Europeiska rådet, en EU-institution där EU-ländernas stats- och regeringschefer ingår. Europeiska rådet bestämmer riktlinjerna för hur förhandlingarna om utträdet ska gå till och hur EU och landet ska samarbeta i framtiden.
Europeiska rådet bestämmer hur utträdet ska förhandlas fram. 

Europeiska rådet

EU-kommissionen sköter förhandlingarna

EU-kommissionen är den EU-institution som sköter förhandlingarna med det medlemsland som vill lämna EU. Eftersom EU-samarbetet gäller så många områden är förhandlingarna både komplexa och omfattande. 

EU-kommissionen

Landet går ur EU efter två år

Förhandlingarna ska vara klara inom två år. Om de inte har hunnit klart lämnar landet EU ändå. Europeiska rådet och landet som lämnar EU kan tillsammans besluta att förlänga tidsfristen.

Det färdiga utträdesavtalet ingås av landet som ska lämna EU och ministerrådet, en EU-institution där ministrar från EU-ländernas regeringar ingår. Avtalet ska godkännas av Europaparlamentet.

EU kan inte utesluta medlemsländer

Ett EU-land kan inte bli uteslutet ur EU, men det kan förlora vissa rättigheter. Det kan hända om ett EU-land bryter mot EU:s grundläggande principer om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna som står skrivna i fördragen, reglerna för hur EU-samarbetet ska fungera. Om ett EU-land bryter mot principerna kan ministerrådet ge landet råd om hur situationen kan förbättras. Fortsätter problemen kan ministerrådet besluta om att tillfälligt ta ifrån EU-landet vissa rättigheter, bland annat rösträtten i ministerrådet. Ett land som utesluts ur ministerrådet ska ha kvar sina skyldigheter mot EU. Hittills har denna situation inte uppstått i EU.

EU-kommissionen kan dela ut tidig varning

EU har även ett system för så kallad tidig varning. Det innebär att EU-kommissionen, den EU-institution som kontrollerar att EU-länder följer EU:s lagstiftning, kan starta en dialog med ett medlemsland som riskerar att bryta mot grundläggande EU-principer.

Kan bli fråga för EU-domstolen

Om ett land inte uppfyller de skyldigheter det har mot EU kan EU-kommissionen ta ärendet till EU-domstolen. Det kan till exempel hända om EU-landet inte betalar medlemsavgiften till EU eller inte genomför de regler och lagar EU-länderna beslutat om gemensamt inom EU.

EU-domstolen

Du kanske också vill veta mer om...