accessibilityaddangle-leftangle-rightarrow-downarrow-leftarrow-rightarrow-upsound-activebookcrossdocumentdownloademailexternalShapeglobeLinkplayremovesearchsharestop-watch
Valarbetare vid EU-valet i Sverige år 1994. Valarbetare vid EU-valet i Sverige år 1994.

Medlem i EU

27 EU-länder samarbetar

EU är en europeisk samarbetsorganisation där de flesta av Europas länder ingår. EU-länderna har gått samman och beslutar om mängder av saker gemensamt i stället för på egen hand. Grunden till dagens EU bildades av sex medlemsländer 1952. Med åren har EU växt och i dag har unionen 27 medlemsländer. Över hälften av EU-länderna har gått över till gemensam valuta, euron. Sverige gick med 1995 efter en folkomröstning. Ett EU-land kan frivilligt lämna samarbetet, vilket Storbritannien gjorde i januari 2020.

Om EU-medlemskapet

  • Grunden till EU bildades av sex medlemsländer 1952.
  • I dag har unionen 27 medlemsländer.
  • Sverige gick med 1995 efter en folkomröstning.
  • 19 av EU-länderna har infört euro som valuta.
  • Storbritannien lämnade EU-samarbetet sista januari 2020.

EU:s medlemsländer

Här kan du se vilka EU-länderna är och vilka EU-länder som har euro som valuta. Klicka på ett land i kartan för mer information om landet.

Europas länder Belgien Belgien Bulgarien Bulgarien Cypern Cypern Danmark Danmark Estland Estland Finland Finland Frankrike Frankrike Grekland Grekland Island Island Irland Irland Italien Italien Kroatien Kroatien Lettland Lettland Liechtenstein Liechtenstein Litauen Litauen Luxemburg Luxemburg Malta Malta Nederländerna Nederländerna Norge Norge Polen Polen Portugal Portugal Schweiz Schweiz Rumänien Rumänien Slovakien Slovakien Slovenien Slovenien Spanien Spanien Storbritannien Storbritannien Sverige Sverige Tjeckien Tjeckien Tyskland Tyskland Ungern Ungern Österrike Österrike

EU:s medlemsländer

Här kan du se vilka EU-länderna är och vilka EU-länder som har euro som valuta. Klicka på ett land i kartan för mer information om landet.

Visa på kartan

EU har 27 medlemsländer

Lästid 3 min

Alla europeiska länder som respekterar EU:s demokratiska värden och de mänskliga fri- och rättigheterna kan ansöka om att bli medlem i EU. I dag är 27 europeiska länder medlemmar i EU. Sverige gick med i EU 1995 efter en folkomröstning.

Från 6 till 27 länder

EU började i efterkrigstidens Europa som ett samarbete mellan sex länder i västra Europa. Över tid har unionen växt och i dag har den 27 medlemsländer. EU:s största utvidgning skedde 2004 när tio länder i östra Europa blev medlemmar i EU. Storbritannien lämnade unionen 31 januari 2020.
EU:s största utvidgning skedde 2004.

EU-länderna och året de blev medlem i EU

  • 1958 Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Västtyskland
  • 1973 Danmark, Irland, (Storbritannien gick med i EU 1973 men lämnade igen 2020)
  • 1981 Grekland
  • 1986 Portugal, Spanien
  • 1990 Östra tyskland
  • 1995 Finland, Sverige, Österrike
  • 2004 Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovenien, Slovakien, Tjeckien, Ungern
  • 2007 Bulgarien, Rumänien
  • 2013 Kroatien

Fri handel och politiskt samarbete

Alla EU-länder kan handla fritt med varandra inom den så kallade inre marknaden. Dessutom samarbetar länderna inom till exempel klimat- och miljöpolitik, transporter, utrikes- och säkerhetspolitik, rättsliga frågor och migration.

EU:s politikområden

Den gemensamma valutan euro

19 av EU:s medlemsländer deltar i eurosamarbetet och använder euro som gemensam valuta. Euron skapades för att förenkla handeln mellan länderna och ett land som vill införa euro måste klara flera ekonomiska krav. De svenska politikerna har inte infört euro i Sverige. Det beror på att en majoritet av väljarna i Sverige röstade nej till euron i en folkomröstning 2003.
Sverige röstade nej till euron 2003.

EU-länder som har euro

De 19 EU-länder som har gått över till euron som valuta är Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Österrike.

Schengen underlättar fri rörlighet

Det övergripande målet med Schengensamarbetet är att förstärka den fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital över gränserna.

Sverige ingår i Schengenområdet som omfattar 22 EU-länder samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Inom Schengen är gränskontrollerna avskaffade. Det betyder att passkontrollerna mellan Schengenländerna har tagits bort – tanken är att alla enkelt ska kunna resa över gränserna. De länder som ingår i Schengenområdet har istället gränskontroller mot länder som inte är med i samarbetet. Ett Schengenland kan tillfälligt återinföra passkontroller om det uppstår problem med landets säkerhet.

Fri rörlighet och EU:s inre marknad

Länderna som ingår i Schengensamarbetet

De EU-länder som ingår i Schengen är Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Även Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz ingår i Schengenområdet genom särskilda avtal.

Handelsavtal med grannländer

EU samarbetar med Norge, Island och Liechtenstein som ingår i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). EES-avtalet är ett djupgående samarbete som inkluderar dessa länder i EU:s inre marknad. Även Schweiz har ett liknande avtal med EU.

Handel med länder utanför EU

Sveriges EU-avgift

Lästid 3 min

EU:s verksamhet finansieras av medlemsländernas årliga EU-avgifter. EU-länderna får sedan tillbaka pengar i form av ekonomiskt stöd från EU. De senaste fem åren har Sverige betalat 24-44 miljarder kronor om året till EU och fått tillbaka 10-13 miljarder kronor.

Sverige är nettobetalare till EU

EU:s verksamhet finansieras genom att Sverige och de andra EU-länderna betalar en årlig EU-avgift. Hur stor avgiften är beror på landets ekonomiska förutsättningar. Avgiften beror bland annat på landets bruttonationalinkomst (BNI).
Avgiftens storlek beror på landets ekonomi.

Sverige har en relativt hög BNI jämfört med många andra EU-länder. Det innebär att Sverige betalar mer i avgift till EU än vad som kommer tillbaka som återflöde i form av ekonomiskt stöd. Länder som betalar mer än de får tillbaka brukar kallas nettobetalare.

Sveriges EU-avgift

  • Sveriges EU-avgift är 42 miljarder kronor enligt statens budget för 2020.
  • Återflödet är beräknat till 12,5 miljarder kronor.
  • Det beräknade nettoflödet är -29,5 miljarder kronor.

Siffrorna kommer från regeringens statsbudget för 2020 och visar vad regeringen räknar med att betala i avgift till EU och få tillbaka i form av ekonomiskt stöd. Nettoflödet är skillnaden mellan vad Sverige betalar och får tillbaka.

Statens budget 2020 på riksdagens webbplats

EU-pengar till jordbruk och regionalt stöd

Den största delen av det ekonomiska stöd som Sverige får från EU går till jordbruket. En mindre del går till att stödja regional utveckling. Om man ser till EU:s verksamhet i stort satsas mest pengar på just jordbruksstöd och regionalstöd även i andra EU-länder.

EU-avgiften beslutas av riksdagen

Riksdagen tar varje år beslut om statens utgifter och inkomster. Utgångspunkten för beslutet är den budgetproposition, alltså förslag till statsbudget, som regeringen lämnar till riksdagen under hösten varje år. En av utgifterna i statsbudgeten är EU-avgiften. Den brukar vara ett fåtal procent av de totala statliga utgifterna. I statens budget för 2020 är EU-avgiften cirka 4 procent av statens totala utgifter.

Sveriges EU-avgift och återflöde 1995-2019

Nedan visas vad Sverige har betalat i avgift till EU och fått tillbaka i form av ekonomiskt stöd sedan landet gick med i EU 1995. Nettoflödet är skillnaden mellan vad Sverige betalat och fått tillbaka. Summorna är angivna i miljarder kronor i det aktuella årets penningvärde. Uppgifterna kommer från regeringens årsredovisning för staten de aktuella åren.

De pengar som Sverige har fått tillbaka från EU kan vara större än de siffror som redovisas här eftersom EU-stöd som går direkt till projekt i Sverige utan att passera statsbudgeten inte redovisas i statens årsredovisning.

Sveriges EU-avgift och återflöde 2019:

  • Avgift: 37,7 miljarder kronor
  • Återflöde: 12,6 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -25,1 miljarder kronor

Årsredovisning för staten 2019 på riksdagens webbplats

Sveriges EU-avgift och återflöde 2018:

  • Avgift: 35 miljarder kronor
  • Återflöde: 12 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -23 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 2017:

  • Avgift: 24,2 miljarder kronor
  • Återflöde: 10,5 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -13,7 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 2016

  • Avgift: 30,4 miljarder kronor
  • Återflöde: 11 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -19,4 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 2015

  • Avgift: 44,2 miljarder kronor
  • Återflöde: 9,7 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -34,5 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 2014

  • Avgift: 41,6 miljarder kronor
  • Återflöde: 11,9 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -29,7 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 2013

  • Avgift: 37,4 miljarder kronor
  • Återflöde: 10,3 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -27,1 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 2012

  • Avgift: 31,4 miljarder kronor
  • Återflöde: 9,8 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -21,6 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 2011

  • Avgift: 30,6 miljarder kronor
  • Återflöde: 12,3 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -18,3 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 2010

  • Avgift: 30,4 miljarder kronor
  • Återflöde: 12,9 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -17,5 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 2009

  • Avgift: 19,2 miljarder kronor
  • Återflöde: 11,9 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -7,3 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 2008

  • Avgift: 31,5 miljarder kronor
  • Återflöde: 11,0 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -20,5 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 2007

  • Avgift: 26,6 miljarder kronor
  • Återflöde: 13,0 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -13,6 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 2006

  • Avgift: 25,9 miljarder kronor
  • Återflöde: 12,4 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -13,5 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 2005

  • Avgift: 25,6 miljarder kronor
  • Återflöde: 12,6 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -13,0 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 2004

  • Avgift: 25,6 miljarder kronor
  • Återflöde: 11,6 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -14,0 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 2003

  • Avgift: 18,3 miljarder kronor
  • Återflöde: 12,0 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -6,3 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 2002

  • Avgift: 20,6 miljarder kronor
  • Återflöde: 9,3 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -11,3 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 2001

  • Avgift: 23,3 miljarder kronor
  • Återflöde: 8,5 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -14,8 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 2000

  • Avgift: 22,3 miljarder kronor
  • Återflöde: 9,0 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -13,3 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 1999

  • Avgift: 20,9 miljarder kronor
  • Återflöde: 9,3 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -11,6 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 1998

  • Avgift: 20,9 miljarder kronor
  • Återflöde: 9,6 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -11,3 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 1997

  • Avgift: 19,5 miljarder kronor
  • Återflöde: 8,2 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -11,3 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 1996

  • Avgift: 13,2 miljarder kronor
  • Återflöde: 6,8 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -6,4 miljarder kronor

Sveriges EU-avgift och återflöde 1995

  • Avgift: 10,9 miljarder kronor
  • Återflöde: 1,1 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -9,8 miljarder kronor

Att gå med i EU

Lästid 1 min

Alla europeiska länder kan ansöka om att bli medlemmar i EU. Ett land som vill bli medlem måste uppfylla de så kallade Köpenhamnskriterierna som är en samling politiska, ekonomiska och administrativa krav. EU har fem kandidatländer som vill bli medlemmar och som uppfyller de politiska kraven.

Lång process att bli medlem 

Alla europeiska länder som respekterar principerna om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten kan ansöka om att bli medlemmar i EU. Ofta är ansökan om att bli medlem i EU en del i en lång process av anpassningar till EU och dess regelverk.

Politiska kravet viktigast

EU:s krav för att ett land ska kunna bli medlem kallas för Köpenhamnskriterierna, som är en samling politiska, ekonomiska och administrativa krav.

Köpenhamnskriterierna

  • Det politiska kriteriet: Landet ska vara en stabil demokratisk rättsstat som respekterar mänskliga rättigheter och ger skydd till minoriteter.
  • Det ekonomiska kriteriet: Landet ska ha en fungerande marknadsekonomi.
  • Det administrativa kriteriet: Landet ska kunna hantera EU:s lagar och regler.

Kandidatländer kan förhandla om medlemskap

Om ett land som vill bli medlem i EU klarar det politiska kravet blir landet ett så kallat kandidatland. Det innebär att EU kan börja förhandla om medlemskap med landet i fråga om alla EU-länder har enats om detta i ministerrådet, en EU-institution där ministrar från EU-ländernas regeringar ingår.

Ministerrådet

EU har fem kandidatländer

  • Albanien
  • Montenegro
  • Nordmakedonien
  • Serbien
  • Turkiet

Att gå ur EU

Lästid 3 min

Ett EU-land kan välja att gå ur EU. Reglerna för hur ett utträde ska gå till finns i EU-fördraget, reglerna för hur EU-samarbetet ska fungera. Hittills har ett medlemsland, Storbritannien, lämnat unionen.

En brittisk flagga och EU-flaggor framför EU-kommissionens byggnad i Bryssel, Belgien.

Storbritanniens utträde ur EU (brexit) var först planerat till den 30 mars 2019. Men förhandlingarna mellan Storbritannien och EU om villkoren för utträdet drog ut på tiden och landet lämnade EU den sista januari 2020. Foto: Europeiska unionen / Lieven Creemers.

Medlemslandet anmäler att det vill gå ur EU

Ett EU-land som vill gå ur EU måste först ansöka om utträde vilket innebär att landet anmäler till Europeiska rådet att det inte länge vill vara med i EU. Europeiska rådet, som består av EU-ländernas stats- och regeringschefer, tar då fram riktlinjer för det avtal som EU ska ta fram med landet.
EU-ledare tar fram riktlinjer för hur förhandlingarna ska gå till.

 

EU-kommissionen och medlemslandet förhandlar

När riktlinjerna är klara sköter EU-kommissionen avtalsförhandlingarna med landet som vill gå ur EU. Eftersom EU-samarbetet gäller så många områden tar förhandlingarna tid. Men ett avtal ska vara klart inom två år.
Förhandlingarna får ta två år.

Avtal om utträdet och framtida relationer

Avtalet ska slå fast hur utträdet ska gå till och hur landets framtida förbindelser med EU ska se ut när det har lämnat unionen. Det färdiga avtalet undertecknas av ministerrådet, som består av ministrar från EU-ländernas regeringar, och landet som lämnar EU-samarbetet. Avtalet ska också godkännas av Europaparlamentet, som består av folkvalda ledamöter från EU-länderna.
Framtida förbindelser mellan landet och EU reds ut i avtalet.

Avtalsförhandlingarna kan misslyckas

Europeiska rådet och landet som lämnar EU kan tillsammans besluta att förlänga tiden för förhandlingar om båda parterna är överens. Om det två år efter ansökan om utträde inte finns något färdigt avtal slutar ändå landets medlemskap i EU att gälla.

Utträdet steg för steg

  • EU-landet ansöker om utträde
    EU-landet anmäler till Europeiska rådet att det inte länge vill vara med i EU.
  • EU-ledare tar fram riktlinjer
    Europeiska rådet, som består av EU-ländernas stats- och regeringschefer, tar fram riktlinjer för hur utträdesförhandlingarna ska gå till.
  • EU-kommissionen förhandlar
    EU-kommissionen sköter avtalsförhandlingarna med landet som vill gå ur EU. Förhandlingarna får ta två år.
  • Avtal skrivs under
    Det färdiga avtalet undertecknas av ministerrådet och landet som lämnar EU-samarbetet. Avtalet ska också godkännas av Europaparlamentet.

Storbritannien första landet att lämna EU

Storbritannien är det första medlemslandet som har lämnat EU-samarbetet. I juni 2016 hölls en folkomröstning där britterna sa nej till fortsatt medlemskap i EU. I mars 2017 lämnade den brittiska regeringen in en ansökan om utträde till Europeiska rådet. Därefter har EU-kommissionen skött avtalsförhandlingarna mellan EU och Storbritannien. Två år senare, i mars 2019, skulle Storbritannien ha lämnat EU men landet kom överens med Europeiska rådet om att förlänga förhandlingstiden. Landet lämnade unionen den 31 januari 2020.
Storbritannien lämnade EU 2020.

Förhandlingar i två etapper

När Storbritannien hade lämnat in sin utträdesansökan slog Europeiska rådet fast att förhandlingarna mellan EU och Storbritannien skulle ske i två steg. Den första etappen handlade om villkoren för utträdet. En viktig fråga som behövde redas ut var rättigheterna för EU-medborgare som bor i Storbritannien och britter som bor i EU-länder. En annan viktig fråga var att komma överens om hur mycket Storbritannien skulle betala till EU enligt de ekonomiska åtaganden och avtal som landet hade med EU. I den andra etappen ska parterna nu förhandla om hur de framtida förbindelserna mellan EU och Storbritannien ska se ut.
Utträde och framtida förbindelser i fokus för förhandlingarna.

Det finns regioner som gått ur EU

Storbritannien blev det första landet att lämna EU. Men det finns även regioner som har lämnat unionen. Ett exempel är Grönland, som är en del av Danmark och som blev medlem i EU när Danmark blev EU-medlem 1973. 1982 röstade grönländarna för att gå ur unionen och ön lämnade EU 1985. Eftersom ön är en del av Danmark gäller fortfarande vissa EU-regler i Grönland. Grönland har i dag status som ett av EU:s så kallade utomeuropeiska länder och territorier, tillsammans med exempelvis Franska polynesien och brittiska Falklandsöarna.
EU har utomeuropeiska länder och territorier.

 

Brexit – Storbritannien har lämnat EU

Den 31 januari 2020 genomfördes brexit, som innebär att Storbritannien lämnade EU-samarbetet. Storbritannien är det första medlemslandet som har lämnat unionen.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen står i dörren till den brittiske premiärministerns tjänstebostad på Downing Street 10 i London.

Storbritannien blev det första landet som lämnade EU-samarbetet. Här är Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen utanför den brittiske premiärministerns bostad i London. Foto: Europeiska unionen.

Nya avtal förhandlas fram

Från 1 februari till och med 31 december 2020 pågår en övergångsperiod då i stort sett samma regler gäller mellan Storbritannien och EU som före utträdet. Tanken är att ett nytt avtal mellan EU och Storbritannien ska börja gälla den 1 januari 2021. Under övergångsperioden 2020 kommer Storbritannien att fortsätta vara en del av EU:s inre marknad och tullunion. Det innebär bland annat att handel, resor, studier och annat utbyte med Storbritannien kommer att kunna fortsätta som tidigare under perioden. Storbritannien kommer också att fullfölja sina ekonomiska åtaganden denna tidsperiod.

Övergångsperiod kan förlängas

Övergångsperioden pågår till och med sista december 2020 och kan om EU och Storbritannien är överens förlängas en gång, som längst till och med 2022. Under övergångsperioden ska ett avtal förhandlas fram om hur den framtida relationen mellan EU och Storbritannien ska se ut. Om förhandlingarna blir klara i tid kommer det nya avtalet att börja gälla från den 1 januari 2021. 

Frihandel, säkerhet och tvister

Den svenska regeringen förväntar sig att förhandlingarna mellan EU och Storbritannien under 2020 fokuserar på några kärnområden som till exempel ett grundläggande frihandelsavtal, avtal inom säkerhetsområdet och regler för lösning av tvister. Sveriges ambassad i Storbritannien har information för den som vill veta mer om exempelvis villkoren för att bo och leva i Storbritannien efter brexit och övergångsperioden.

Ett medlemsland kan förlora rättigheter

Lästid 3 min

Om ett EU-land bryter mot EU:s grundläggande principer om frihet, demokrati och mänskliga rättigheter kan landet förlora vissa rättigheter, som rätten att rösta i ministerrådet. Ett EU-land kan däremot inte bli uteslutet ur EU.

Personer sitter med ryggen mot kameran vid ett cirkelformat bord i ett stort rum med träpanel på väggarna.

Ett EU-land som åsidosätter EU:s grundläggande principer riskerar att förlora sin rösträtt i ministerrådet, där ministrar från EU-ländernas regeringar tar beslut om nya EU-lagar. Foto: Europeiska unionen.

Medlemsländer ska följa grundläggande principer

I EU:s fördrag, reglerna för hur EU ska fungera, beskrivs grundläggande principer om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. EU-samarbetet ska bygga på dessa värden och varje medlemsland förväntas agera utifrån dem.

Artikel 7 kan aktiveras om ett land bryter mot principerna

Ett medlemsland som struntar i EU:s värden kan inte bli uteslutet ur EU. Men landet kan förlora vissa av sina rättigheter i EU-samarbetet. EU:s institutioner kan nämligen inleda ett särskilt förfarande, ett så kallat artikel 7-förfarande. Hur ett sådant förfarande går till står skrivet i artikel 7 i EU-fördraget, som innehåller regler för hur EU-samarbetet ska fungera.
Reglerna står i EU-fördraget.

Ministerrådet eller Europeiska rådet tar ställning

Artikel 7-förfarandet kan se olika ut. Om det finns en klar risk att ett medlemsland åsidosätter EU:s värden kan ministerrådet konstatera det, ge rådgivning till landet om hur situationen kan förbättras och sedan kontrollera om risken kvarstår. Om ett medlemsland allvarligt och ihållande åsidosätter EU:s värden kan Europeiska rådet, som omfattar EU-ländernas stats- och regeringschefer, konstatera att så är fallet.

Tillfälligt begränsade rättigheter för medlemslandet

Om Europeiska rådet slagit fast att ett medlemsland åsidosätter EU:s värden kan ministerrådet besluta om att tillfälligt ta ifrån landet vissa rättigheter i EU-samarbetet, exempelvis rätten att rösta i ministerrådet där EU-ländernas ministrar beslutar om nya EU-lagar. Ett land som utesluts ur ministerrådet ska ändå ha kvar sina skyldigheter mot EU. Hittills har denna situation inte uppstått i EU.
EU-landet kan förlora rösträtten i ministerrådet.

Artikel 7-förfarande steg för steg

  • Ett EU-land riskerar att åsidosätta EU:s värden
    Ministerrådet slår fast att det finns en risk för att ett medlemsland åsidosätter EU:s värden, ger rådgivning till medlemslandet och kontrollerar om risken kvarstår.
  • Ett EU-land åsidosätter EU:s värden
    Europeiska rådet slår fast att ett medlemsland allvarligt och ihållande åsidosätter EU:s värden.
  • EU-landet kan förlora rättigheter
    Ministerrådet kan besluta om att frånta medlemslandet vissa rättigheter, som rätten att rösta i ministerrådet.
  • Åtgärder kan ändras eller återtas
    Om situationen i medlemslandet ändras kan ministerrådet besluta om att ändra eller återkalla åtgärderna mot medlemslandet.

EU-kommissionen kan dela ut tidig varning

EU har även ett system för så kallad tidig varning, som aktiveras innan det är aktuellt med ett artikel 7-förfarande. Det innebär att EU-kommissionen, den EU-institution som kontrollerar att EU-länder följer EU:s lagstiftning, kan starta en dialog med ett medlemsland som riskerar att bryta mot EU:s grundläggande principer.
Varning kommer före  aktivering av artikel 7.

Du kanske också vill veta mer om...