27 EU-länder samarbetar
EU är en europeisk samarbetsorganisation där de flesta av Europas länder ingår. EU-länderna har gått samman och beslutar om mängder av saker gemensamt i stället för på egen hand. Grunden till dagens EU bildades av sex medlemsländer 1952. Med åren har EU växt och i dag har unionen 27 medlemsländer. Över hälften av EU-länderna har gått över till gemensam valuta, euron. Sverige gick med 1995 efter en folkomröstning. Ett EU-land kan frivilligt lämna samarbetet, vilket Storbritannien gjorde i januari 2020.
Alla europeiska länder som respekterar EU:s demokratiska värden och de mänskliga fri- och rättigheterna kan ansöka om att bli medlem i EU. I dag är 27 europeiska länder medlemmar i EU. Sverige gick med i EU 1995 efter en folkomröstning.
EU:s största utvidgning skedde 2004.
*Storbritannien gick med i EU 1973 men lämnade 2020.
Alla EU-länder kan handla fritt med varandra inom den så kallade inre marknaden. Dessutom samarbetar länderna inom till exempel klimat- och miljöpolitik, transporter, utrikes- och säkerhetspolitik, rättsliga frågor och migration.
Sverige röstade nej till euron 2003.
De 20 EU-länder som har gått över till euron som valuta är Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland, Österrike.
Det övergripande målet med Schengensamarbetet är att förstärka den fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital över gränserna.
Sverige ingår i Schengenområdet som omfattar 23 EU-länder samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Inom Schengen är gränskontrollerna avskaffade. Det betyder att passkontrollerna mellan Schengenländerna har tagits bort – tanken är att alla enkelt ska kunna resa över gränserna. De länder som ingår i Schengenområdet har istället gränskontroller mot länder som inte är med i samarbetet. Ett Schengenland kan tillfälligt återinföra passkontroller om det uppstår problem med landets säkerhet.
Fri rörlighet och EU:s inre marknad
De EU-länder som ingår i Schengen är Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Även Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz ingår i Schengenområdet genom särskilda avtal.
EU samarbetar med Norge, Island och Liechtenstein som ingår i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). EES-avtalet är ett djupgående samarbete som inkluderar dessa länder i EU:s inre marknad. Även Schweiz har ett liknande avtal med EU.
Den 31 januari 2020 genomfördes brexit, som innebar att Storbritannien lämnade EU-samarbetet. Storbritannien är det första medlemslandet som har lämnat unionen. Från den 1 januari 2021 gäller ett nytt handels- och samarbetsavtal mellan landet och EU.
Storbritannien blev det första landet som lämnade EU-samarbetet. Här är Storbritanniens dåvarande premiärminister Boris Johnson och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen utanför den brittiske premiärministerns bostad i London. Foto: Europeiska unionen.
Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020. Under resten av år 2020 gällde övergångsregler som innebar att EU:s regler i hög utsträckning fortsatte att gälla och att Storbritannien fortsatte att vara en del av EU:s inre marknad under året.
Från och med den 1 januari 2021 gäller ett nytt handels- och samarbetsavtal mellan och EU och Storbritannien. Det innebär att Storbritannien inte längre deltar i EU:s inre marknad och tullunion. Avtalet påverkar medborgare, företag, organisationer och myndigheter. Avtalet förhandlades fram under den övergångsperiod som pågick från 1 februari till och med 31 december 2020.
Mer information om avtalet mellan EU och Storbritannien finns på olika myndigheters och EU-institutioners webbplatser:
EU:s verksamhet finansieras av avgifter som medlemsländerna betalar in till EU:s budget varje år. EU-länderna får sedan tillbaka pengar i form av EU-stöd. Åren 2016-2021 har Sverige årligen betalat 24–52 miljarder kronor till EU:s budget och fått tillbaka 10–15 miljarder kronor i återflöde från EU:s budget. Utöver det får exempelvis myndigheter, organisationer, universitet och högskolor i Sverige även EU-stöd via olika EU-projekt och nätverk.
Avgiftens storlek beror på landets ekonomi.
Ska hantera pandemins negativa effekter.
Sverige får vanligtvis mer EU-stöd varje år än vad som redovisas i listan nedan. Det beror på att vissa EU-stöd går till exempelvis svenska myndigheter, organisationer, universitet och högskolor via olika EU-projekt och nätverk. Dessa stöd kommer inte direkt från EU:s budget det aktuella året utan indirekt via olika organisationer och aktörer.
Summan för alla EU-stöd som hanterats i Sverige ett visst år finns i Not 3, Intäkter av bidrag, i årsredovisningen för staten det aktuella året.
Sveriges EU-avgift och återflöde 2021:
Årsredovisning för staten 2021 på regeringens webbplats
Sveriges EU-avgift och återflöde 2020:
Sveriges EU-avgift och återflöde 2019:
Sveriges EU-avgift och återflöde 2018:
Sveriges EU-avgift och återflöde 2017:
Alla europeiska länder kan ansöka om att bli medlemmar i EU. Ett land som vill bli medlem måste uppfylla de så kallade Köpenhamnskriterierna som är en samling politiska, ekonomiska och administrativa krav. EU har fem kandidatländer som vill bli medlemmar och som uppfyller de politiska kraven.
Alla europeiska länder som respekterar principerna om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten kan ansöka om att bli medlemmar i EU. Ofta är ansökan om att bli medlem i EU en del i en lång process av anpassningar till EU och dess regelverk.
EU:s krav för att ett land ska kunna bli medlem kallas för Köpenhamnskriterierna, som är en samling politiska, ekonomiska och administrativa krav.
Köpenhamnskriterierna
Om ett land som vill bli medlem i EU klarar det politiska kravet blir landet ett så kallat kandidatland. Det innebär att EU kan börja förhandla om medlemskap med landet i fråga om alla EU-länder har enats om detta i ministerrådet, en EU-institution där ministrar från EU-ländernas regeringar ingår.
Steg för att gå med i EU på EU-kommissionens webbplats (eng)
Ett EU-land kan välja att gå ur EU. Reglerna för hur ett utträde ska gå till finns i EU-fördraget, reglerna för hur EU-samarbetet ska fungera. Hittills har ett medlemsland, Storbritannien, lämnat unionen.
Storbritanniens utträde ur EU (brexit) var först planerat till den 30 mars 2019. Men förhandlingarna mellan Storbritannien och EU om villkoren för utträdet drog ut på tiden och landet lämnade EU den sista januari 2020. Foto: Europeiska unionen / Lieven Creemers.
EU-ledare tar fram riktlinjer för hur förhandlingarna ska gå till.
Förhandlingarna får ta två år.
Framtida förbindelser mellan landet och EU reds ut i avtalet.
Europeiska rådet och landet som lämnar EU kan tillsammans besluta att förlänga tiden för förhandlingar om båda parterna är överens. Om det två år efter ansökan om utträde inte finns något färdigt avtal slutar ändå landets medlemskap i EU att gälla.
Storbritannien lämnade EU 2020.
Förhandling i två etapper.
EU har utomeuropeiska länder och territorier.
Om ett EU-land bryter mot EU:s grundläggande principer om frihet, demokrati och mänskliga rättigheter kan landet förlora vissa rättigheter, som rätten att rösta i ministerrådet. Ett EU-land kan däremot inte bli uteslutet ur EU.
Ett EU-land som åsidosätter EU:s grundläggande principer riskerar att förlora sin rösträtt i ministerrådet, där ministrar från EU-ländernas regeringar tar beslut om nya EU-lagar. Foto: Europeiska unionen.
I EU:s fördrag, reglerna för hur EU ska fungera, beskrivs grundläggande principer om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. EU-samarbetet ska bygga på dessa värden och varje medlemsland förväntas agera utifrån dem.
Reglerna står i EU-fördraget.
Artikel 7-förfarandet kan se olika ut. Om det finns en klar risk att ett medlemsland åsidosätter EU:s värden kan ministerrådet konstatera det, ge rådgivning till landet om hur situationen kan förbättras och sedan kontrollera om risken kvarstår. Om ett medlemsland allvarligt och ihållande åsidosätter EU:s värden kan Europeiska rådet, som omfattar EU-ländernas stats- och regeringschefer, konstatera att så är fallet.
EU-landet kan förlora rösträtten i ministerrådet.
Varning kommer före aktivering av artikel 7.