Ministerrådet

Debatt, diskussion och förhandling beskriver arbetet i ministerrådet, som består av ministrar från EU-ländernas regeringar. Deras uppdrag är att ta beslut om EU-kommissionens förslag till nya EU-lagar. För att en lag ska gälla måste ministerrådet vara överens med Europaparlamentet. Innan ett beslut tas i ministerrådet ska den svenska regeringen stämma av frågan med riksdagens EU-nämnd.

Ministerrådet

  • Ministerrådet stiftar EU:s lagar tillsammans med Europaparlamentet.
  • det består av ministrar från medlemsländernas regeringar.
  • vilka ministrar som träffas beror på vilka frågor som ska förhandlas.
  • håller oftast möten i Bryssel, ibland i Luxemburg.
  • inför möten stämmer regeringen av frågorna med riksdagen.
  • Ministerrådet heter officiellt Europeiska unionens råd.

Ministerrådets webbplats

Illustration av Europabyggnaden i Bryssel.
Illustration: Riksdagsförvaltningen

Så fungerar ministerrådet

I ministerrådet deltar ministrar från de 27 EU-ländernas regeringar för att förhandla och ta beslut om EU-kommissionens förslag på EU-lagar. Vilka ministrar som träffas beror på vilka ämnen som ska diskuteras. Svenska regeringen ska alltid stämma av ministerrådets frågor med riksdagen.

Tar beslut om lagar med Europaparlamentet

Ministerrådet heter formellt Europeiska unionens råd men kallas oftast för ministerrådet eller rådet. När ministerrådet samlas deltar ministrar från EU-ländernas regeringar. Uppdraget är att, tillsammans med Europaparlamentet, förhandla och ta beslut om EU-kommissionens förslag till nya EU-lagar. Ministerrådets möten hålls i Bryssel eller Luxemburg, men vilka ministrar som deltar på mötena beror på vilken fråga som står på dagordningen. Om förhandlingarna gäller klimatpolitik är det exempelvis klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) som deltar.

En EU-lag blir till

Regeringen samråder med riksdagen

Det är alltid regeringen som representerar Sverige i ministerrådet. Men innan ministrarna åker och förhandlar med de andra EU-länderna i ministerrådet måste de komma till riksdagens EU-nämnd för att samråda kring de frågor som ska tas upp. Efter samrådet har regeringen fått ett mandat från riksdagen som regeringen förväntas följa i förhandlingarna i ministerrådet. Om regeringen skulle handla i strid mot riksdagens uppfattning riskerar den att få kritik av riksdagens konstitutionsutskott.

Tio olika konstellationer

Sverige och de andra EU-länderna har pekat ut en rad ekonomiska och politiska frågor som de samarbetar kring. Ministerrådet kan totalt mötas i tio olika grupperingar, så kallade rådskonstellationer, beroende på vilken fråga som ska diskuteras. Hur ofta de olika råden möts beror på frågornas tyngd inom EU. Vissa råd, som rådet för ekonomiska och finansiella frågor, allmänna rådet och rådet för jordbruk och fiske möts oftare än andra.

EU:s politikområden – Allt fler frågor för EU

Ministerrådets tio rådskonstellationer:

  • Allmänna rådet (allmänna och övergripande EU-frågor)
  • Utrikes frågor
  • Ekonomiska och finansiella frågor (kallas Ekofinrådet)
  • Rättsliga och inrikes frågor (kallas RIF-rådet)
  • Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor
  • Konkurrensfrågor
  • Transport, telekommunikation och energi
  • Jordbruk och fiske
  • Miljö
  • Utbildning, ungdom, kultur och idrott

Tjänstemän förbereder ärenden

Innan ett lagförslag från EU-kommissionen landar för beslut på ministerrådets bord har tjänstemän från medlemsländerna både hunnit förbereda och förhandla om ärendet. Som institution omfattar ministerrådet nämligen inte bara ministrarna, utan också flera nivåer av arbetsgrupper och kommittéer med tjänstemän.

Coreper tar fram beslutsunderlag

Den viktigaste instansen kallas Coreper, efter franskans term för de ständiga representanternas kommitté (Comité des représentants permanents). Där ingår de högst uppsatta tjänstemännen i medlemsländernas EU-representationer i Bryssel, eller EU-ambassader som de också kallas. Deras uppgift är att förhandla med varandra och ta fram beslutsunderlag till ministrarna i ministerrådet.

Beslut följs av förhandling med Europaparlamentet

När ett lagförslag färdigbehandlats i Coreper är det dags för beslut av ministrarna i ministerrådet. Om det behövs, vill säga. Många frågor avgörs i Coreper för att sedan bara formellt bekräftas av ministrarna. För att en EU-lag ska gälla måste ministerrådet även vara överens med Europaparlamentet.

Beslut med kvalificerad majoritet

Ministerrådet fattar oftast beslut med så kallad kvalificerad majoritet. Det innebär att minst 55 procent av EU-länderna ska ha röstat för förslaget, det vill säga minst 15 av 27 länder. Dessutom ska dessa länder tillsammans omfatta minst 65 procent av EU:s befolkning. Om 24 länder röstar ja finns det en kvalificerad majoritet även utan att befolkningströskeln på 65 procent är uppfylld. Det krävs alltså minst fyra länder som tillsammans omfattar över 35 procent av EU:s befolkning för att bilda en så kallad blockerande minoritet och stoppa ett beslut med kvalificerad majoritet i ministerrådet.

Ibland förekommer enhällighet eller enkel majoritet

I en del frågor i ministerrådet krävs enhällighet för att ett beslut ska kunna fattas. Det betyder att inget land får rösta nej. Det gäller exempelvis för beslut om skatter och om bidrag till EU:s budget. Det är även huvudreglen inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. I några fall kan ministerrådet besluta med enkel majoritet, alltså med en majoritet av sina medlemmar. Det gäller exempelvis vid beslut om ministerrådets egen verksamhet.

Så beslutar EU

Utrikesrådet leds på särskilt sätt

Rådet för utrikes frågor leds alltid av EU:s så kallade höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell från Spanien. Posten kallas ofta för EU:s utrikesminister. Den höga representanten har en dubbel roll i EU eftersom denne sitter i både ministerrådet och EU-kommissionen.

Olika EU-länder är ordförande varje halvår

Varje sexmånadersperiod är ett EU-land ordförande i ministerrådet, eller Europeiska unionens råd som det formellt heter. Ordförandeskapet roterar alltså mellan medlemsländerna. Första halvåret 2024 är Belgien ordförandeland.

Uppgiften för ordförandelandet är att organisera och leda ministerrådets möten, förutom i rådet för utrikes frågor, och ha kontakt med de andra EU-institutionerna, särskilt EU-kommissionen och Europaparlamentet. Ordförandelandet ska driva rådets del av arbetet med att stifta EU-lagar framåt.

Om EU-ordförandeskapet på ministerrådets webbplats

Sverige var ordförandeland första halvåret 2023

1 januari–30 juni 2023 var Sverige ordförandeland i ministerrådet. Under de sex månader som Sverige var ordförande ledde regeringen och Regeringskansliet de flesta av de möten som genomfördes i ministerrådet. Sammanlagt handlar det om ungefär 2 000 möten i Bryssel och Luxemburg och cirka 150 informella möten och konferenser i Sverige.

Sverige har även varit ordförandeland våren 2001 och hösten 2009.

Ordförandelandets parlament anordnar konferenser

De nationella parlamentens del av arrangemangen under EU-ordförandeskapet brukar kallas den parlamentariska dimensionen av ordförandeskapet.

Under det halvår som Sverige var ordförandeland anordnade riksdagen åtta konferenser där ledamöter och tjänstemän från EU-ländernas nationella parlament och Europaparlamentet deltog och diskuterade olika frågor. Ett syfte är att främja samarbete och diskussioner mellan de olika nationella parlamenten och Europaparlamentet.

Riksdagen anordnade under halvåret bland annat de fem regelbundna EU-konferenser som ingår i det fasta så kallade interparlamentariska samarbetet inom EU. En av konferenserna anordnades tillsammans med Europaparlamentet i Bryssel. Dessutom anordnade riksdagen tre så kallade tematiska konferenser, där riksdagen själv bestämmede ämnen och upplägg för konferenserna.

Interparlamentariskt samarbete i EU

Samarbetar i en trio

EU-länder som är ordförande i ministerrådet efter varandra samarbetar i en grupp om tre medlemsländer, en så kallad trio. De tre länderna sätter upp långsiktiga mål och arbetar fram ett gemensamt program med de ämnen och viktiga frågor som rådet ska ta upp under en 18-månadersperiod. Utifrån detta övergripande program utarbetar vart och ett av de tre länderna sedan sitt eget mer utförliga sexmånadersprogram.

Regeringen har personal i Bryssel

Det är regeringen som företräder Sverige i ministerrådet och Europeiska rådet. På plats i Bryssel jobbar svenska tjänstemän från regeringens departement med att förbereda och förhandla frågor inför ministerrådets möten och Europeiska rådets toppmöten.

Sveriges EU-representation förhandlar

Den svenska regeringen har tjänstemän från alla departement på plats i Bryssel. Funktionen kallas Sveriges EU-representation och är vår största utlandsmyndighet med cirka 120 anställda. De anställdas uppgift är att förbereda och förhandla frågor med de andra EU-ländernas tjänstemän inför möten i ministerrådet och toppmöten i Europeiska rådet.

Sveriges EU-representation på regeringens webbplats

Om sidan

Publicerad
Uppdaterad