EU är ett samarbete mellan 27 länder. EU:s historia börjar på 1950-talet. Sverige blev medlem 1995. Genom åren har EU:s verksamhet ökat både vad gäller antalet länder och frågor som man samarbetar om. EU har sju institutioner med olika uppgifter, till exempel att stifta lagar och bestämma om budgeten.
Europeiska rådet
Bestämmer EU:s inriktning
Fyra gånger per år håller Europeiska rådet toppmöten i Bryssel. Då träffas EU-ländernas stats- och regeringschefer. Deras uppdrag är att komma överens om EU:s övergripande riktlinjer och prioriteringar. Trots att det inte är med och beslutar om nya EU-lagar har Europeiska rådet därmed ett stort inflytande på EU:s inriktning och politik. Sverige representeras av statsminister Stefan Löfven.
Europeiska rådet
- bestämmer den övergripande inriktningen på EU:s politik
- består av de 27 EU-ländernas stats- och regeringschefer
- har toppmöten i Bryssel fyra gånger per år
- har ingen lagstiftande funktion
- leds sedan 1 december 2019 av ordföranden Charles Michel.
Dags för toppmöte
Intresset är stort när stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet träffas. Ordföranden Charles Michel berättar om vad som har tagits upp och beslutats vid ett möte. Foto: Europeiska unionen.
Även pauserna vid Europeiska rådets möten ger möjlighet till diskussioner. Tysklands förbundskansler Angela Merkel talar med några av de andra EU-ländernas ledare vid ett möte i mars 2017. Foto: Europeiska unionen.
Vid varje möte i Europeiska rådet tas en officiell bild på EU:s stats- och regeringschefer som kallas "familjefotot". På bilden väntar några av stats- och regeringscheferna på sina kolleger inför fotograferingen. Foto: Europeiska unionen.
Efter varje möte i Europeiska rådet möter statsminister Stefan Löfven svenska medier för att sammanfatta resultaten och svara på frågor. Foto: Europeiska unionen.
Det arbetar många tjänstemän bakom kulisserna med att förbereda och se till att allt fungerar vid Europeiska rådets möten. Foto: Europeiska unionen.
Med EU:s framtid i fokus
Lästid 3 min
När Europeiska rådet håller toppmöten är uppdraget att komma överens om riktlinjer för EU:s utveckling och politik på längre sikt. Från Sveriges sida deltar statsminister Stefan Löfven. Han ska alltid informera riksdagen om mötenas innehåll.
Sveriges statsminister Stefan Löfven och Rumäniens president Klaus Iohannis vid ett möte i Europeiska rådet i juni 2019. Foto: Europeiska unionen.
Utrikesfrågor, ekonomi och sysselsättning
I Europeiska rådet sitter de 27 EU-ländernas stats- och regeringschefer. Tillsammans har de ett stort inflytande över EU:s utveckling och politik. De ska nämligen komma överens och besluta om övergripande riktlinjer, prioriteringar och mål inom bland annat EU:s utrikes- och försvarspolitik, ekonomiska politik och sysselsättningspolitik. Europeiska rådet är däremot inte med och beslutar om nya EU-lagar. Det hanterar inte heller detaljfrågor. Europeiska rådets möten kallas toppmöten och sådana hålls i Bryssel fyra gånger per år.
Europeiska rådet har stort inflytande på EU:s utveckling.
Slutsatser efter varje toppmöte
Efter varje möte presenteras Europeiska rådets beslut i form av slutsatser. I dessa slutsatser lyfts problem och utmaningar samt förslag till åtgärder eller mål som ska uppnås. Slutsatserna publiceras alltid på Europeiska rådets webbplats.
Slutsatserna lyfter fram åtgärder och mål.
Europeiska rådets slutsatser på Europeiska rådets webbplats
Statsministern rapporterar till riksdagen
Riksdagen ska ha inflytande över svensk EU-politik. Därför ska den svenska regeringen informera om och samråda med riksdagen om EU-frågor. Det går till så att statsminister Stefan Löfven alltid informerar riksdagen innan han deltar i Europeiska rådets toppmöten och även rapporterar tillbaka efter mötet.
Alla överens om besluten
När de 27 stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet fattar beslut om prioriteringar och riktlinjer gör de vanligen det när alla är överens om beslutet. Det kallas för att fatta beslut genom konsensus. I vissa särskilda fall kan Europeiska rådet också ta beslut om en majoritet av gruppen är för beslutet.
Europeiska rådet är oftast överens om besluten.
Extrainsatta möten vid kriser
Ibland håller Europeiska rådet extrainsatta toppmöten. Det hände till exempel under flyktingkrisen hösten 2015. Europeiska rådet har också hållit extra möten för att bestämma vilka riktlinjer EU skulle ha inför förhandlingarna med Storbritannien om landets utträde ur EU.
Ordföranden är EU:s ansikte utåt
Europeiska rådet har en ordförande som leder och driver arbetet framåt. Ordföranden ska bland annat underlätta samarbetet mellan medlemsländerna i Europeiska rådet och representera EU internationellt. Från 1 december 2019 är det Charles Michel från Belgien som är ordförande. I rollen som ordförande representerar han hela EU och inte sitt medlemsland.
Ordföranden talar för hela EU och inte sitt medlemsland.
Ordföranden har hjälp av EU:s utrikesminister
När det gäller att representera EU internationellt har Europeiska rådets ordförande sällskap av den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell, som även kallas EU:s utrikesminister. Han jobbar både i EU-kommissionen och i ministerrådet, en EU-institution som tar beslut om nya EU-lagar.
EU:s utrikesminister och EU-kommissionens ordförande deltar på toppmöten
EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell, deltar på Europeiska rådets toppmöten. Dessutom deltar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. EU-kommissionen är den EU-institution som föreslår nya EU-lagar.
Statsministern i riksdagen
När Sveriges statsminister Stefan Löfven har varit på möte i Europeiska rådet rapporterar han eller någon annan representant från regeringen till den svenska riksdagen om vad som har hänt och vilka beslut som har tagits.