accessibilityaddangle-leftangle-rightarrow-downarrow-leftarrow-rightarrow-upsound-activebookcrossdocumentdownloademailexternalShapeglobeLinkplayremovesearchsharestop-watch

Svensk romani - romani chib

Svetiko tem he drej Europeiska unionen (EU) fon 1995 an. EU he jek maschkari temeskro butepa kettane pala divesengre putchepan. Kaj tela he je tikno pukepa pala butepa drej EU ta tchake dova he kerdo. Ninna pena saves du måte påverka EU.

Tikno pala EU

But fon EU'skro butepa he te kera maschkari temengre butepa lokeder. Te kera butepa kettane måte de ascha lokes te tradja, te lodra eller te le sikrepa andre vavare EU'skre tema. Nu jala de latches for manuscha te kera butepa butan tillstånd for butepaske ta lodepaske. EURO he lovi drej pasch fon de EU'skre temena.

EU'skre tema

De EU'skre tema adives ascha avle drej EU vid vavare tchiro fon jeka vavren:

1952 Belgien, Valschtiko tem, Italien, Luxemburg, Hollantiko tem, Gaskeno tem

1973 Danike tem, Irland

1981 Grekland

1986 Portugal, Spanien 1995 Lalaro tem, Svetiko tem, Österrike

2004 Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Chyvliko tem, Slovenien, Bemtike tem, Ungern

2007 Bulgarien, Rumänien

2013 Kroatien

Så kera EU?

Kera EU sau?

EU kama but putchepan. Tchakes pento teli:

Putchepa pala miljö. Eu he kerdo pre je sillo for de EU'skre tema te mukla tikner växthusgas vri.

Matchepa. EU pukla så but matcho jala mischto te le pre fon de temengres panjasta. Maschkar lende he ninna torsk fon Östersjöna.

Butepa kettane maschkari Moskren. Moskren ta dochepangre len te kera butepa kettanes maschkari de EU-engre tema mot paro kriminalite tchake drabesko biknepa.

Regionalstöd. Dova EU'skro dikepa he te kera tikneder skillnad maschkare barvale ta tchorale manuscha, maschkari vavare barvale ta tchorale tema ta regioner drej EU. Soske jala but love fon EU'sta for regional loveskro hastrepa.

Politik pala naschepangre. De EU'skre tema kama jek lag kettanes for naschepangre. Dova lag pena savo tem he te kera beslut pala jek asylansökan.

De EU'skre tema kama ninna butepa kettane trujal biståndspolitik, pala kinepa mé tema'a fon vrian EU'ste, hastring for puakerepaskre ta kabnakre putchepan.

Kava kera EU tchi

De EU'skre tema kama soles te ansvar for vavre putchepan. Tchake putchepan pala harrika, sjukvård, sikrepa ta pensioner å hastring for tchavene ta nukkene.

Så molla EU?

Sauren de tema drej EU's prejstran svakko bersch harrika to EU'ske. Dova harrika he ginnado vri fon vrian de EU'skre temengre ekonomi. Svetiko tem prejstra 24-47 miljarder lokk.

De berschengre love så EU lela ascha 1550 miljarde, svakko bersch. 90 % fon de lovena jala pali kaj hastring to de EU'skre temene. De butedera delen fon lovena avar benyttjannes for glanesko jaben drej tchorale regioner. Te kera feder droma, hilpra forskning ta sikrepa for butepangre, hastrepa fon puakerepaske, gava å tema i byda ta for matchepaske. De love jan ninna for bistånds, kulturstöds ta for butepaske kettanes maschkari moskren. Svetiko tem lela but fon de vavre hastringa.

  • Sauren love sarr kama Svetiko tem ascha trujal 950 miljarde lokk.
  • 24-47 miljarde fon Svetiko temeskro kisik jala to EU'ske kaj harrika.
  • 10-14 miljarde fon dolena lela Svetiko tem to pali fon EU'sta kaj hastring.

Kana EU besluta

Europeiska rådet - trissepa maschakri EU'skre rakrepangre

Beslutan drej Europeiska rådet je drom te ja lengro butepa kettane dur ta schukar. Kerena tchi pre laga for EU'ske. Star voltes svakko bersch ascha trissepa. Mansal he möjligt te kera pre buter trissepa.

Europeiska rådet he je rakrepaskro, de EU'skre temengre rakrepangre ta rakrepaskro for kommissionen. Rakrepaskro for Europeiska rådet he vellkerdo vri for dyj ta pasch bersch.

Savo beslutan drej EU?

Kettanes keran pre for neve EU-regler, Svetiko tem ta de vavre kettane. For paske kama Svetiko tem sorr te kera siro stämma schunlo for te de vavren temen te kera pre kettanes mé Svetiko tema'a. Mansal måte Svetiko tem acceptera te ja ninna drej putchepan tchakena tchi kama te.

Tchake jala kana de EU'skre tema kera pre for neve EU-regler:

1. EU-kommissionen dela siro denkrepa pala neve laga

De butepa EU-kommissionen kama he te denkra vri neve laga. Sauren tema kama jek manusch drej kommission. De kommissionära måte kama dikepa for sau EU'skro federa.

2. Regeringen ta riksdagen vellkra rig

Förslag ascha bischtrade to saurene de temene fon EU-kommisionena. For regeringens ta riksdagens drej Svetiko tem. Regeringa dela siro dikepa to riksdagens pala saure förslag, ta regeringen lela lengro dikepa. Regeringen he rakepaskro for Svetiko tems.

3. Europaparlamentet besluta

Europaparlamentet besluta pala de neve laga for EU's. Maschkari ledamöter ascha bisch fon lender vellkrade vri maskral pirone vellkrepa drej Svetiko tem.

Europaparlamenter kera kettane pre mé ministerrådeta de butera putchepan. Maschkari somna putchepa he Europaparlamentet tchi ninna. Tchake for utrikes- ta säkerhetspolitik.

4. Ministerrådet besluta

De Svetiko temeskro regering ta sau vavare regeringa drej EU kama ninna jek minister drej EU'skro ministerråd. De ministerråd besluta de neve EU'skre laga.

Svetiko regering kama glan kava tchiro rakrado pala ta trujal dollen putchepa mé riksdagena.

5. Svetiko tem dela laga

Kana he kerdo je nevo lag fon EU'sta he dova te delas vri drej svakko EU'skro tem. Mansal måte je Svetiko temeskro lag ava parado drej te pasa into kava nevo lag. Mansal pasan di dyj laga jeka vavar ta jalan mischto direkt.

Riksdagen granska

Riksdagen kama tchake de parlamente drej vavare EU'skre tema te granska for te dika å te dela siro dikepa for vavare putchepa to regeringene. Kana EU dela forslag for neve laga for sejli EU's he for uppgift for svakko temeskro parlament te dika palan å te pena om dova he for EU-nivå eller temeskro nivå. Mansal he moske feder for de EU'skre tema te keran pre laga kokare. Dova granskning må ja for EU's te prova förslagen pre nevo.

Kana Svetiko tem na tchi palanjala EU'skre laga

EU-kommissionen dika pre de EU'skre temangre palanjaben for neve laga. Om kommissionen tchi andika te laga aschan palanjane måte Svetiko ava glan EU-skro tchatchopa.

EU'skro tchatchopa kama for butepa te dika om Svetiko tchi he palanjalo de EU'skre lagana. Svetiko temeskre tchatchopan måte ninna rissra siro to dova EU'skro tchatchopa for putchapan pala lag-tolkning.

Om tchomen denkra te EU'skre laga tchi ascha palanjane fon jek EU'skro tem måte dova pukkas to EU-kommissione.

EU-Kommissionen

  • Kommissonärena ascha te dika de federa for sauro EU's å tchi for siro jegno tems federa.
  • EU-kommissionen he velkrado vri fon de EU'skre temengre regeringana.
  • Europaparlamentet måte godkänna EU-kommisonen.

Europaparlamentet

  • Svakko panschto bersch he vellkrepa for Europaparlamentes.
  • De manuschen drej svakko EU'skro tem vellkra sire ledamöter soles.
  • Tema mé but manuscha kama buter representane fon tema mé tikno manuscha.

Ministerrådet

  • Svakko for aktuel putchepa minister drej regeringa he ninna ministerrådete. For exempel putchepan pala miljö he miljöministeren ninna.
  • Jek del fon putchepana jala mischto kana ministerrådet besluta vrian majoritet. Je del fon putchepan jala allenast om sauren ministrana aschan for dova.

EU-skro tchatchopa

  • De EU'skro tchatchopa kama jek tchatchopaskro fon svakko EU'skro temesta.
  • De tchatchepangre ascha vellkerde vri te ascha doj for schå berscha.

Sarrr te påverka EU?

Om tchomen vålltra te påverka de EU'skre beslut jala mischto te kontakta je EU'skro beddo.

Europaparlementariker. Ascha ledamöte fon Svetiko temesta tchake måte påverka EU'skre beslut fon drejal. Latcha'n vrial lengro kontaktinfo prej www.europaparlamentet.se. Jala ninna mischto te kontakta Europaparlamentets informationskontor drej Svetiko tem, tav 08-562 444 55, e-lill epstockholm@ep.europa.eu.

Riksdagsledamöter. Ledamöte drej Svetiko temeskro riksdag kera laga drej Svetiko tem ta delan dikepa to regeringene glan belsut drej ministerrådet. Prej www.riksdagen.se ascha adresse to saurene de 349 ledamötene ta de politiske partier drej riksdagene.

Ministra drej regeringene. De svetike minista tchake aschan ninna drej de EU'skre ministerrådsmöte kaj beslutan pala neve EU'skre regler. Prej www.regeringen.se ascha kontaktuppgifter to saurene de ministrar drej regeringene.

EU-kommissionen. EU-kommissionen våltra butares le dikepa for utkasten to laga. Jek miljon EU'skre manuscha måte ninna te maschkral medborgarinitiativ mana kommissionen to lagas. Jala te kontakta de EU-kommissioneskro kontor drej Svetiko tem, tav 08 - 562 444 11, e-lill comm-rep-se@ec.europa.eu. Webbadressa he ec.europa.eu/sweden/about-us/contact_sv.

Organisationer. But organisatione kama butepa kettanes maschkar je vavren prej EU-nivå for te påverka EU's.

Tikno pala EU’skro historia

Fon schå tema to...

EU he adives 27 tema tchake kettane kama 447 miljone manuscha. Buter tema våltra te ava drej EU'ste, tchake Serbien ta Turkiet.

Såske ava de tema kettanes te kera butepa? Palan de dyjto baro kurepa våltrade but tema te kera butepa kettane, te na tchi pre nevo ava kurepa pali. Tchake kerde schå tema je kettanepa; Europeiska kol- och stålgemenskapen 1952. Lengro denkrepa aschade te kettanes ansvara for butepa mé angara ta sastera, såske aschade de dyj viktiga kovar for kurepaskro industris. Tchakes aschade tchi möjligt for tschomene te kera je soralo arme kokares. Kava aschade de vagersto stakrepa to EU's.

Lengro kettanepa jalo into vavare kovar ninna drej 1958, tchake tjänster ta kapital. De butepa kettanes ava te ascha karrado EG, Europeiska gemenskaperna. Langs tchiro avte putchepa pala miljö, puakerepa ta tradjepa ninna for EG's. Dova lav avte parado drej 1993 into EU - Europeiska unionen. De avte möjligt for de EU'skre temene te kama utrikespolitik kettane. Pala dova tchiro ascha 16 tema buter avte drej EU'skro kettanepa. Dova kama påverkat savo de EU'skro butepa kettanes he diklo.