accessibilityaddangle-leftangle-rightarrow-downarrow-leftarrow-rightarrow-upsound-activebookcrossdocumentdownloademailexternalShapeglobeLinkplayremovesearchsharestop-watch

Ordlista

Inom EU används många ord och förkortningar, som kan vara svåra att förstå. I ordlistan förklaras termer och svåra ord som används på webbplatsen.

A – D

A

Anslutningskriterierna

Se: Köpenhamnskriterierna

B

Befogenhet

Laglig rätt och makt att genomföra åtgärder. EU-samarbetet bygger på att medlemsländerna har gett EU vissa befogenheter för att nå gemensamma mål. EU har alltså inte befogenhet att besluta om lagar och regler om inte medlemsländerna uttryckligen har tillåtit det.
Se: EU:s makt beror på frågan

Beslut

I EU-sammanhang är beslut en typ av EU-lag. Beslut kan ha begränsad räckvidd och bara gälla vissa angivna grupper. Beslut handlar ofta om administrativa frågor eller om hur gällande rätt ska tillämpas. Ett beslut är bindande för dem som det riktar sig till.
Se: Olika typer av EU-lagar

Beslutsprocessen

Se: Lagstiftningsprocessen

Budget

En plan över kommande inkomster och utgifter under en viss tid, ofta ett år. Alla länder som är med i EU bidrar med pengar till EU:s gemensamma budget. Det mesta av pengarna går tillbaka till medlemsländerna som stöd och bidrag.
Se: EU:s budget

C

Coreper

Coreper kallas den grupp av tjänstemän som förbereder och förhandlar de frågor som ska behandlas av ministerrådet. Coreper är uppdelad i två delar – Coreper I och Coreper II. Coreper är den franska förkortningen för Comité des Représentants Permanents som betyder de ständiga representanternas kommitté.
Se: Så funkar ministerrådet

Cosac

Konferensen för parlamentens EU-organ, Cosac, samlar EU-utskotten i medlemsländernas nationella parlament. Från Sverige deltar ledamöter från riksdagens EU-nämnd.
Se: EU är vardag i riksdagen

D

Direktiv

I EU-sammanhang är direktiv en typ av EU-lag. Ett direktiv sätter upp mål för vad som ska uppnås med EU-lagen, men varje land avgör på vilket sätt målen ska nås med egen lagstiftning.
Se: Olika typer av EU-lagar

E – F

E

EES-länder

EES står för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och är ett frihandelsavtal som ger företag i EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein tillträde till EU:s inre marknad.
Se: Rörlighet för ekonomisk tillväxt

EG

EG står för Europeiska gemenskaperna och var föregångaren till dagens EU (Europeiska unionen). EG var en del av EU fram till 2009 då benämningen EG upphörde att existera. Den verksamhet som ingick i EG finns kvar, men som en del av EU.
Se: EU:s historia

Egna medel

Avgifter till EU som medlemsstaterna betalar och som finansierar största delen av EU:s budget. Det finns tre slags avgifter där den som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI) svarar för 75 procent. Tullar och liknande samt momsintäkter står för resten.
Se: EU:s budget

EMU

EMU, ekonomiska och monetära unionen, är EU-ländernas ekonomiska samarbete. Alla EU-länder deltar i EMU. Däremot har inte alla infört den gemensamma valutan euro.
Se: EU:s politikområden

Enhällighet

Alla måste vara eniga när vissa beslut fattas. I en del frågor i ministerrådet krävs enhällighet för att kunna fatta beslut.
Se: Så beslutar EU

Enkel majoritet

När ett förslag vid omröstning stöds av mer än hälften av de avgivna rösterna.
Se: Så beslutar EU

EU-domstolen

EU-domstolen är EU:s egen domstol. Den ska se till att EU:s lagar tolkas och används korrekt över hela unionen. Domstolen ska också lösa tvister mellan EU:s medlemsländer och EU-institutioner. Domstolen finns i Luxemburg och består av domare från alla EU-länderna.
Se: EU-domstolen

EUF-fördraget, FEUF

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Fördraget är ett avtal mellan EU:s medlemsländer som tar upp vilka områden EU får fatta beslut om och hur besluten ska gå till. Där ingår bestämmelser om unionens institutioner, lagstiftningsförfaranden, rättsakter och unionens budget. EUF-fördraget kompletterar EU-fördraget.
Se: Fördragen är grunden

EU-fördraget, FEU

Fördraget om Europeiska unionen (FEU). Fördraget är ett avtal mellan EU:s medlemsländer som beskriver EU:s övergripande mål, EU-institutionernas uppgifter och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Se: Fördragen är grunden

EU-institution

EU:s sju institutioner utgör grunden för Europeiska unionen. De jobbar för att främja EU:s värderingar, förverkliga unionens mål, säkerställa effektivitet i verksamheten och tjäna EU-ländernas intressen. I varje institution jobbar politiker, tjänstemän och annan personal från medlemsländerna. Institutionerna är EU-kommissionen, ministerrådet, Europaparlamentet, Europeiska rådet, EU-domstolen, Europeiska centralbanken och Europeiska revisionsrätten.
Se: EU:s institutioner

EU-kommissionen, Europeiska kommissionen

EU-kommissionen, eller Europeiska kommissionen som är det formella namnet, föreslår nya EU-lagar och kontrollerar att medlemsländerna följer lagarna. Kommissionen har 27 kommissionärer, en från varje EU-land. En ny kommission utses vart femte år.
Se: EU-kommissionen

EU-medborgare

Den som är medborgare i ett EU-land är också EU-medborgare. EU-medborgarskapet ger vissa rättigheter, till exempel rätten att rösta i val till Europaparlamentet samt att resa fritt eller arbeta och studera i andra EU-länder.
Se: Dina rättigheter

EU-nämnden

Gruppen ledamöter i den svenska riksdagen som regeringen samråder med om EU-frågor. Det är regeringen som företräder Sverige inom EU. Men regeringen måste ha stöd i riksdagen för hur den ska ställa sig i olika EU-frågor. Därför samråder regeringen med riksdagens EU-nämnd inför möten i EU:s ministerråd och Europeiska rådet. Nämnden är uppbyggd på samma sätt som ett utskott med 17 ledamöter från alla riksdagspartierna.
Se: Har koll på regeringen

EU-representationen

Se: Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen

Europaparlamentariker, EU-parlamentariker

Ledamöterna i Europaparlamentet kallas Europaparlamentariker eller EU-parlamentariker. De väljs vart femte år i allmänna val i EU:s alla medlemsländer.
Se: Europaparlamentet

Europaparlamentet, EU-parlamentet

Europaparlamentet är en lagstiftande EU-institution som är den enda direkt folkvalda institutionen. Ledamöterna kallas Europaparlamentariker och deras huvuduppgifter är att besluta om nya lagar och EU:s budget tillsammans med ministerrådet. De 705 ledamöterna i Europaparlamentet väljs vart femte år i allmänna val i EU-länderna. Kallas ibland även EU-parlamentet.
Se: Europaparlamentet

Europaparlamentsval, EU-val

Medborgare i EU-länderna kan rösta i val till Europaparlamentet, EU-valet, vart femte år. Genom valet avgörs vilka politiska partier och ledamöter som ska representera EU-ländernas invånare i Europaparlamentet.
Se: Europaparlamentet väljs av folket

Europeiska centralbanken

Europeiska centralbanken (ECB) är centralbank för de länder som har euro som valuta. ECB sköter penningpolitiken för euroländerna med målet att priserna ska vara stabila och inflationen låg.
Se: EU:s centralbank

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK)

Rådgivande organ inom EU som yttrar sig om förslag till ny EU-lagstiftning. I kommittén ingår representanter för arbetsgivare, arbetstagare och andra intressegrupper från medlemsländerna.
Se: Så blir ett förslag gällande EU-lag

Europeiska revisionsrätten

EU-institution som har till uppgift att granska EU:s inkomster och utgifter och se till att de förvaltas på ett korrekt sätt. I revisionsrätten ingår en ledamot från varje medlemsland.
Se: EU:s revisionsrätt

Europeiska rådet

I Europeiska rådet sitter de 27 EU-ländernas stats- och regeringschefer. De ska komma överens och besluta om övergripande riktlinjer, prioriteringar och mål inom bland annat EU:s utrikes- och försvarspolitik, ekonomiska politik och sysselsättningspolitik. Europeiska rådet har därmed stort inflytande över EU:s utveckling och politik men är inte med och beslutar om nya EU-lagar.
Se: Europeiska rådet

Europeiska unionen, EU

Europeiska unionen, EU, är ett samarbete mellan 27 länder. EU:s historia börjar på 1950-talet. Sverige blev medlem 1995. Genom åren har EU:s verksamhet ökat både vad gäller antalet länder och frågor som man samarbetar om. EU har sju institutioner med olika uppgifter, till exempel att stifta lagar och bestämma om EU:s budget.
Se: EU:s historia

Europeiska unionens råd

Se: Ministerrådet

EU-rätt

Med EU-rätt menas EU:s fördrag, all lagstiftning från EU samt EU-domstolens domar.
Se: EU:s lagar och regler

EU-val

Se: Europaparlamentsval

F

Faktapromemoria, Fakta-PM

Dokument som ingår i svenska regeringens skriftliga information i EU-frågor till riksdagen. I faktapromemorior, så kallade fakta-PM, sammanfattar regeringen ett urval av aktuella lagförslag från EU-kommissionen och regeringens syn på förslagen.
Se: Regeringen ska ha riksdagens stöd

FEUF-fördraget

Se: EUF-fördraget

FEU-fördraget

Se: EU-fördraget

Folkomröstning

Omröstning om en viss fråga där alla röstberättigade medborgare får delta. Folkomröstningar kan ordnas i vissa frågor, både på lokal nivå och i hela landet. Riksdagen fattar beslut om folkomröstningar som ska hållas i hela landet. Hittills har sex rådgivande folkomröstningar hållits i Sverige. En av dessa gällde Sveriges EU-medlemskap 1995 och en gällde om Sverige skulle gå över till euron som valuta 2003. Majoriteten av de röstberättigade röstade ja till EU-medlemskapet och nej till att gå över till euro som valuta i Sverige.
Se: EU har 27 medlemsländer

Fördrag

Ett fördrag är ett avtal mellan länder. EU-samarbetet bygger på ett antal fördrag som EU-länderna har kommit överens om. I fördragen finns reglerna för hur EU-länderna ska samarbeta.
Se: Fördragen är grunden

Förhandsavgörande

Om en domstol i ett EU-land är osäker på hur en EU-regel ska tolkas kan den vända sig till EU-domstolen och begära ett förhandsavgörande, ett beslut om tolkning. Domstolen måste sedan följa EU-domstolens beslut när den ska döma i målet.
Se: EU-domstolen

Förordning

I EU-sammanhang är en förordning en EU-lag som gäller på exakt samma sätt i alla EU-länder. En förordning börjar gälla direkt efter att EU har beslutat om den. Många regler inom till exempel livsmedels- och jordbruksområdet är förordningar. I Sverige syftar ordet förordning på rättsregler som regeringen beslutar utan riksdagens medverkan.
Se: Olika typer av EU-lagar

G – K

G

Granskningsutlåtande

Ett utskotts synpunkter på ett EU-dokument. När riksdagens kammare hänvisar ett dokument från EU-kommissionen till ett utskott för granskning måste utskottet behandla ärendet och skriva ett granskningsutlåtande.
Se: Granskar EU-dokument

Grönbok

En grönbok är ett dokument där EU-kommissionen presenterar idéer för och tidiga förslag på åtgärder i en viss fråga. Syftet är att starta debatt om och engagemang för aktuella EU-frågor bland allmänhet, parlament, regeringar och andra intressenter i EU-länderna. Grönboken kan bli en grund för en så kallad vitbok.
Se: Granskar EU-dokument

K

Kandidatland

Ett steg på vägen till att bli ett av EU:s medlemsländer. Ett kandidatland ska uppfylla de politiska, ekonomiska och administrativa kraven i de så kallade Köpenhamnskriterierna. Om ett land som vill bli medlem i EU klarar det politiska kravet blir landet ett så kallat kandidatland. Det innebär att EU kan börja förhandla om medlemskap med landet i fråga. Först krävs att alla EU-länder har enats om detta i ministerrådet. Albanien, Serbien, Nordmakedonien, Montenegro och Turkiet är kandidatländer till EU.
Se: Att gå med i EU

Kommissionen

Se: EU-kommissionen, Europeiska kommissionen

Kompetenskatalog

I EU:s fördrag, reglerna för hur EU ska fungera, finns en uppräkning av politikområdena och vilken makt EU har inom respektive område. Uppräkningen brukar kallas för kompetenskatalogen. Det är EU-länderna som kommit överens om den här uppdelningen.
Se: EU:s makt beror på frågan

Kontrollmakten

Riksdagens kontroll av regeringen och myndigheterna. En av riksdagens uppgifter är att kontrollera hur regeringen och myndigheterna sköter sitt arbete, däribland regeringens EU-politik. I regeringsformen, en av grundlagarna, står det vilka kontrollredskap riksdagen kan använda. Den yttersta formen av kontrollmakt är att riksdagen kan tvinga regeringen eller en minister att avgå genom att besluta om en misstroendeförklaring.
Se: Har koll på regeringen

Kvalificerad majoritet

När det inte räcker med en rösts övervikt för att vinna en omröstning. Vid kvalificerad majoritet måste ett förslag stödjas av mer än hälften av rösterna enligt vissa villkor. Kraven på den övervikt som krävs för att fatta ett beslut kan variera i olika sammanhang. Vid beslut med kvalificerad majoritet i ministerrådet gäller att 55 procent av medlemsstaterna ska ha röstat för förslaget, det vill säga 15 av 27 länder. Dessutom ska dessa länder tillsammans motsvara minst 65 procent av EU:s befolkning.
Se: Så beslutar EU

Köpenhamnskriterierna

Köpenhamnskriterierna är en samling politiska, ekonomiska och administrativa krav som länder ska uppfylla för att få bli medlemmar i EU. Kriterierna kallas Köpenhamnskriterierna eftersom Europeiska rådet beslutade om dem vid ett möte i Köpenhamn 1993.
Se: Att gå med i EU

L – O

L

Lagstiftningsakt

Typ av rättsakt som antas av EU:s lagstiftare, det vill säga ministerrådet och Europaparlamentet. Rättsakter som till exempel EU-kommissionen antar är inte lagstiftningsakter.
Se: Olika typer av EU-lagar

Lagstiftningsprocessen

Lagstiftningen inom EU har en tydlig rollfördelning. EU-kommissionen lägger fram lagförslag som behandlas av både Europaparlamentet och ministerrådet. Lagförslagen hanteras även på hemmaplan i EU-länderna.
Se: En EU-lag blir till

Ledamot

Se: Europaparlamentariker, EU-parlamentariker

Lissabonfördraget

Ett av EU:s fördrag, avtal, som EU-länderna har kommit överens om. EU har tre grundfördrag, som har ändrats genom flera ändringsfördrag. Lissabonfördraget från 2009 är det senaste ändringsfördraget. Då infördes nya beslutsregler i ministerrådet, Europaparlamentarikerna blev fler och en fast ordförande utsågs för stats- och regeringschefernas toppmöten.
Se: Fördragen är grunden

M

Majoritet

De flesta av de som röstar. Vid omröstningar används ofta majoritetsprincipen. Då vinner det förslag som får flest röster.
Se: Så beslutar EU

Mandat

En plats i den svenska riksdagen eller i Europaparlamentet kallas mandat. Det finns 705 platser i Europaparlamentet och varje plats motsvarar ett mandat.
Se: Europaparlamentet

Mandatperiod

Tiden mellan två val, vilket är fem år för valen till Europaparlamentet.
Se: Europaparlamentet

Meddelande

Dokument från EU-kommissionen. Initiativ som inte är rättsligt bindande men som ofta har en politisk eller administrativ betydelse, exempelvis ett strategidokument.
Se: Förarbeten till EU-lagar

Ministerrådet, Europeiska unionens råd

Lagstiftande EU-institution. Ministerrådet beslutar om nya EU-lagar, i de flesta fall tillsammans med Europaparlamentet. Ministerrådet består av 27 ministrar, en från varje EU-lands regering. Det formella namnet är Europeiska unionens råd. Förkortas ofta rådet. Vilken minister som deltar på ministerrådets möten beror på vilka frågor som tas upp. Om mötet handlar om miljöfrågor deltar EU-ländernas miljöministrar.
Se: Ministerrådet

N

Nettobetalare

Ett land som betalar mer i avgift till EU än vad landet får tillbaka i EU-stöd och bidrag.
Se: Sveriges EU-avgift

Närhetsprincipen

Se: Subsidiaritetsprincipen

O

Offentligt samråd

Typ av samråd där EU-kommissionen regelbundet ber allmänheten och andra berörda parter att lämna synpunkter som underlag för sin politik och lagstiftning.
Se: Gå på möten och ta kontakt

Ordförandeskap

EU:s medlemsländer turas om halvårsvis att vara ordförande i ministerrådet. Ordförandelandet leder och organiserar arbetet i ministerrådet samt ansvarar för kontakterna med de andra EU-institutionerna. Sverige var ordförande våren 2001 och hösten 2009. Våren 2023 är det dags igen.
Se: Så funkar ministerrådet

Ordinarie lagstiftningsförfarande

Förfarande som består i att Europaparlamentet och ministerrådet lagstiftar gemensamt. Parterna har möjlighet att ändra i förslaget under lagstiftningsprocessen. Båda parter måste godkänna lagförslaget för att det ska antas. Detta är vanligaste sättet att lagstifta inom EU.
Se: Så blir ett förslag gällande EU-lag

P – R

P

Parlament

Lagstiftande församling. Parlamentet i EU heter Europaparlamentet och är den enda direkt folkvalda EU-institutionen. Ledamöterna kallas Europaparlamentariker och deras huvuduppgifter är att besluta om nya lagar och EU:s budget tillsammans med ministerrådet. De 705 ledamöterna i Europaparlamentet väljs vart femte år i allmänna val i EU-länderna.
Se: Europaparlamentet

Partigrupp

Ledamöterna i Europaparlamentet samarbetar i grupper efter sin politiska tillhörighet. Partier från olika EU-länder som har liknande värderingar bildar partigrupper. För att bilda en partigrupp krävs minst 25 ledamöter från minst sju länder. De ledamöter som inte tillhör någon grupp kallas grupplösa.
Se: Så funkar Europaparlamentet

Plenum

Möte i Europaparlamentet då alla ledamöter närvarar i plenisalen, som motsvarar kammaren i den svenska riksdagen.
Se: Se dig om i plenisalen i Bryssel

R

Rapportör

Den ledamot i ett av Europaparlamentets utskott som ansvarar för utskottets arbete med ett lagförslag från EU-kommissionen. Rapportörens uppdrag är att sätta sig in i frågan och ta fram ett betänkande, alltså ett förslag på hur Europaparlamentet ska besluta om lagförslaget. Rapportören ska också förhandla med ministerrådet om hur lagen ska utformas.
Se: Så funkar Europaparlamentet

Regionkommittén

Rådgivande organ inom EU. Företräder regioner och kommuner i medlemsländerna när EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet ska lagstifta i lokala och regionala frågor. Regionkommittén består av 329 ledamöter varav 12 är från Sverige.
Se: Så blir ett förslag gällande EU-lag

Revisionsrätten

Se: Europeiska revisionsrätten

Rådet

Se: Ministerrådet

Rättsakt

Ett samlingsnamn för EU:s lagar och regler. Alla rättsakter måste höra ihop med en artikel, en paragraf i EU-fördragen eller i andra rättsakter. Det kallas att de måste ha en rättslig grund och visar att EU har rätt att fatta beslut i frågan.
Se: Olika typer av EU-lagar

Rättslig grund

En rättsakt ska innehålla en hänvisning till en rättslig grund, det vill säga till den artikel i EU-fördragen eller i en annan rättsakt som den är grundad på. Det visar att EU har rätt att fatta beslut i frågan.
Se: Olika typer av EU-lagar

S – T

S

Samråd

Regeringen ska stämma av med riksdagen vilken linje Sverige ska driva i förhandlingar med de andra EU-länderna i ministerrådet. Det kallas för att regeringen ska samråda med riksdagen. De här samråden sker i riksdagens EU-nämnd, som består av ledamöter från riksdagens alla partier.
Se: Regeringen ska ha riksdagens stöd

Schengensamarbetet

Schengensamarbetet kompletterar EU:s regler om fri rörlighet. Det innebär bland annat att passkontrollerna har tagits bort vid resor inom Schengenområdet, men medlemsländerna har rätt att införa tillfälliga gränskontroller. Inte alla EU:s medlemsländer är med i Schengensamarbetet.
Se: EU har 27 medlemsländer

Subsidiaritetsprincipen

Princip som anger på vilken nivå beslut ska fattas inom EU. Subsidiaritetsprincipen används inom EU för att avgöra om en fråga ska beslutas på EU-nivå eller i medlemsländerna. Tanken är att beslut ska fattas på den politiska nivå som kan ta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt. Principen gäller de politikområden där EU och medlemsländerna delar på makten att fatta beslut om lagar. EU-ländernas nationella parlament bedömer om lagförslag från EU är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Om tillräckligt många parlament anser att lagförslaget strider mot subsidiaritetsprincipen kan förslaget omprövas av EU-kommissionen.
Se: Prövar EU-lagar

Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen, EU-representationen

Den svenska regeringen har tjänstemän från alla departement på plats i Bryssel. Funktionen kallas Sveriges EU-representation och är en svensk utlandsmyndighet. Kallas även EU-representationen eller Sveriges EU-representation.
Se: Regeringen har personal i Bryssel

T

Talman

Europaparlamentets arbete leds av en talman som också representerar parlamentet på olika möten. Vid toppmöten i Europeiska rådet håller Europaparlamentets talman alltid ett inledningstal inför EU-ländernas stats- och regeringschefer. Talmannen väljs av Europaparlamentet för en mandatperiod på 2,5 år. Även arbetet i den svenska riksdagen leds av en talman.
Se: Så funkar Europaparlamentet

Tribunalen

En del av EU-domstolen. Tribunalen handlägger främst tvister mellan EU:s institutioner och enskilda personer eller företag och organisationer. Det handlar till exempel om konkurrensvillkor för företag eller krav på skadestånd mot EU. Domar i tribunalen kan överklagas till EU-domstolen.
Se: EU-domstolen

U – Ö

U

Utlåtande

Rapport från ett utskott i Sveriges riksdag med synpunkter på EU-förslag. Utskotten i den svenska riksdagen kan granska EU-dokument, som till exempel EU:s så kallade grön- och vitböcker där EU-kommissionen berättar om idéer, tankar och kommande åtgärder. När ett utskott har granskat en grön- eller vitbok skriver det ett så kallat utlåtande till kammaren om granskningen. Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas av EU eller av de olika EU-länderna själva. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande.
Se: Granskar EU-dokument

Utskott

Precis som i nationella parlament, som riksdagen i Sverige, arbetar ledamöterna i Europaparlamentet i olika utskott som ansvarar för olika ämnesområden. I Europaparlamentet finns 20 ständiga utskott, till exempel miljöutskottet och fiskeriutskottet. Parlamentet kan skapa tillfälliga utskott om det behövs, som till exempel utskottet för utländsk inblandning i EU:s demokratiska processer.
Se: Så funkar Europaparlamentet

V

Vitbok

Ett dokument där EU-kommissionen presenterar tankar, förslag och kommande åtgärder, exempelvis lagförslag eller planer. Ibland har vitboken föregåtts av en grönbok. Syftet med vitboken är att skapa bred diskussion och få synpunkter från till exempel allmänhet, intresseorganisationer Europaparlamentet och ministerrådet.
Se: Granskar EU-dokument

Ö

Öppet samråd

Samråd i EU-nämnden med statsministern. Genomförs inför möten i Europeiska rådet eller informella toppmöten med EU:s stats- och regeringschefer. De öppna samråden tv-sänds på riksdagen.se och är öppna för allmänheten.
Se: Har koll på regeringen

Överträdelseförfarande

EU-kommissionen kan inleda ett överträdelseförfarande om den anser att ett land inte följer EU:s regler. Det innebär att kommissionen granskar hur landet tillämpar reglerna och kan stämma landet i EU-domstolen.
Se: EU-kommissionen