EU-valet 2019

• Valresultatet på Valmyndighetens webbplats
• Europeiska valresultat på Europaparlamentets webbplats

Valmyndigheten räknade ut hur många mandat varje parti har fått utifrån rösterna och vilka av partiets kandidater som har valts in i det nya EU-parlamentet. Det var bara partier som fick över 4 procent av rösterna i valet som räknades. Partier som hade mindre än 4 procent fick inga mandat i Europaparlamentet.

• Valresultatet på Valmyndighetens webbplats
• Europeiska valresultat på Europaparlamentets webbplats

Det nyvalda parlamentet började arbeta 2 juli

Den 2 juli 2019 började den nya mandatperioden och det nya Europaparlamentet började sitt arbete med ett sammanträde i Strasbourg, Frankrike. Parlamentet började med att välja den italienske socialdemokraten David Sassoli till ny talman. Talmannen är den som är den som leder arbetet i parlamentet. Sedan valde ledamöterna vilka utskott de ska arbeta i, och utskottens ordföranden. De flesta ledamöter är med i ett utskott och är suppleant (ersättare) i ett annat.

Ny ordförande för EU-kommissionen

Den 16 juli godkände parlamentet den nya EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen från Tyskland. Det är EU-ländernas stats- och regeringschefer i Europeiska rådet som föreslår vem som ska bli EU-kommissionens ordförande, men parlamentet måste godkänna förslaget. Enligt EU:s fördrag ska ordförandens politiska åsikter likna dem som majoriteten i det nyvalda parlamentet har.

En ny EU-kommission utsågs

I Sverige är det regeringen som föreslår vem som ska bli EU-kommissionär från Sverige. I augusti föreslog den svenska regeringen den dåvarande arbetsmarknadsministern Ylva Johansson till ny svensk EU-kommissionär.

EU-kommissionens blivande ordförande Ursula von der Leyen satte tillsammans med EU-länderna ihop ett förslag till hur den nya EU-kommissionen skulle se ut och vem som skulle ansvara för vad i kommissionen. Förslaget till ny kommission presenterades den 10 september.

I slutet av september och början av oktober frågades de föreslagna kommissionärerna ut i Europaparlamentets utskott, där de fick svara på både muntliga och skriftliga frågor. Efter utfrågningarna byttes några av de först föreslagna kandidaterna ut. Därför hölls kompletterande utfrågningar i november.

Målsättningen var från början att den nya EU-kommissionen skulle börja arbeta den 1 november 2019. Men eftersom kommissionärer byttes ut blev godkännandet och tillträdet försenat med en månad.

Ledamöterna i Europaparlamentet godkände hela den nya EU-kommissionen vid en omröstning den 27 november. Därmed kunde den nya EU-kommissionen börja arbeta den 1 december 2019.

Många tjänster tillsätts efter ett EU-val

Efter ett val till Europaparlamentet är det många EU-tjänster som ska tillsättas med nya personer. Som nämnts ovan valde parlamentet en ny talman och godkände den nya ordföranden för EU-kommissionen. En ny EU-kommission tillsattes och fick en ledamot från varje medlemsland utom Storbritannien, som då fortfarande var EU-medlem men som senare lämnade EU.

Stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet valde också en ny ordförande som leder och samordnar arbetet, den belgiska premiärministern Charles Michel. Han tillträdde sin tjänst 1 december 2019.

Vidare har en ny så kallad hög representant utsetts, som också började sitt arbete den 1 december. Den höga representanten leder EU:s arbete med utrikes- och säkerhetspolitik och kallas också EU:s utrikesminister. Europeiska rådet föreslog i juli den spanska utrikesministern Josep Borrell till tjänsten som hög representant. Han godkändes sedan av EU-kommissionens ordförande.

Som ordförande för Europeiska centralbanken (ECB) valdes den franska chefen för Internationella valutafonden (IMF) Christine Lagarde. Hon tillträdde sin tjänst den 1 november 2019. Beslutet om tjänsten fattades av Europeiska rådet, efter samråd med Europaparlamentet och ECB-rådet.

Så går EU-valet till

EU-valet går till på samma sätt som valen till kommun, landsting och riksdag i Sverige. Du får ett röstkort hem i brevlådan och kan sedan förtidsrösta eller rösta i vallokal på valdagen. Du väljer vilket parti du vill ska representera dig i Europaparlamentet. Du kan rösta på en viss person på partiets lista genom att sätta ett kryss vid namnet. Ett parti måste få minst 4 procent av rösterna för att få plats i Europaparlamentet.

Mer om EU-valet

I Europaparlamentet sitter 705 ledamöter från EU:s 27 medlemsländer. Ledamöterna kallas för Europaparlamentariker. De är med och beslutar om EU:s lagar och budget.

De svenska ledamöterna 2019-2024

21 svenska ledamöter representerar Sveriges medborgare i Europaparlamentet. Genom Europaparlamentsvalet avgör medborgarna i medlemsländerna vilka politiska partier och ledamöter som ska vara med och fatta besluten i parlamentet.

Svenska Europaparlamentariker 2019–24 på Europaparlamentets webbplats

Ledamöterna ingår i partigupper

Ledamöterna i Europaparlamentet debatterar EU-frågor och arbetar fram nya EU-lagar. Varje ledamot är med i en partigrupp. I en partigrupp samlas ledamöter som har liknande åsikter.

I parlamentet sitter ledamöterna samlade i sina partigrupper, och inte utifrån vilket land de kommer. Vänsterpartier sitter till vänster och högerpartier till höger. De gröna och liberala partigrupperna sitter i mitten.

Mer om EU-parlamentet och EU

• About the 2019 EU elections in English
• Lättläst information om EU-valet 2019
• Om EU-valet på teckenspråk