EU är ett samarbete mellan 28 länder. EU:s historia börjar på 1950-talet. Sverige blev medlem 1995. Genom åren har EU:s verksamhet ökat både vad gäller antalet länder och frågor som man samarbetar om. EU har sju institutioner med olika uppgifter, till exempel att stifta lagar och bestämma om budgeten.
EU-valet 2019
Söndag 26 maj
Söndagen den 26 maj 2019 var det val till Europaparlamentet, EU-val, i Sverige. Då valde medborgarna i EU:s medlemsländer vilka som ska representera dem i parlamentet under mandatperioden 2019-2024.
Om EU-valet
- Det är val till Europaparlamentet vart femte år i alla EU-länder.
- I Sverige var det senaste EU-valet söndagen den 26 maj 2019.
- Nästa EU-val är år 2024.
Valresultatet i EU-valet
Den 23-26 maj 2019 var det val till Europaparlamentet i hela EU. I Sverige var valdagen den 26 maj. Valmyndigheten har information om resultatet av det svenska EU-valet. Europaparlamentet informerar om valresultaten i hela EU.
Viktiga datum efter EU-valet 2019
-
26 maj 2019
26 maj – EU-val i Sverige
Söndagen den 26 maj var det val till Europaparlamentet, EU-val, i Sverige. Valresultatet visas på www.val.se. -
31 maj 2019
31 maj – Valmyndigheten fastställde valresultatet
Fredagen den 31 maj fastställde Valmyndigheten valresultatet i Sverige och de svenska ledamöterna och ersättarna utsågs. -
Slutet av juni – partigrupperna klara
De politiska gruppernas sammansättning i parlamentet var klar i slutet av juni och grupperna presenterade vilka ledamöter som ingår i vilka grupper. -
2 jul 2019
2 juli – den nya mandatperioden började
Det nyvalda Europaparlamentets mandatperiod började den andra juli med ett sammanträde i Strasbourg, Frankrike. Den italienske socialdemokraten David Sassoli valdes till ny talman. -
16 jul 2019
16 juli – Europaparlamentet godkände EU-kommissionens ordförande
Europeiska rådet föreslog tyska Ursula von der Leyen till ny ordförande för EU-kommissionen. Den 16 juli röstade Europaparlamentet ja till förslaget. -
8 aug 2019
8 augusti – regeringen föreslog EU-kommissionär
Den svenska regeringen föreslog arbetsmarknadsminister Ylva Johansson till ny svensk EU-kommissionär. -
10 sep 2019
10 september – förslaget till ny EU-kommission presenterades
EU-kommissionens kommande ordförande, Ursula von der Leyen, presenterade hela förslaget till ny EU-kommission. -
September och oktober – utfrågningar i utskotten
De personer som först föreslogs att bli EU-kommissionärer frågades ut av Europaparlamentets utskott. Sveriges föreslagna EU-kommissionär Ylva Johansson frågades ut den 1 oktober. -
November – nya utfrågningar
Den 1 november skulle den nya EU-kommissionen ha börjat arbeta om allt hade gått som planerat. Men några av de först föreslagna kommissionärerna byttes ut och därför hölls ytterligare utfrågningar i november. -
1 dec 2019
1 december – ny kommission på plats
Den nya EU-kommissionen började arbeta den 1 december. Ledamöterna i Europaparlamentet godkände hela den nya EU-kommissionen vid en omröstning den 27 november.
Efter EU-valet – vad hände sen?
En knapp vecka efter EU-valet fastställde Valmyndigheten det svenska valresultatet och fördelade de svenska mandaten i Europaparlamentet.
Valmyndigheten räknade ut hur många mandat varje parti har fått utifrån rösterna och vilka av partiets kandidater som har valts in i det nya EU-parlamentet. Det var bara partier som fick över 4 procent av rösterna i valet som räknades. Partier som hade mindre än 4 procent fick inga mandat i Europaparlamentet.
Sverige har i nuläget 20 platser i Europaparlamentet. Om Storbritannien lämnar EU får Sverige ett mandat till och det blir 21 svenska mandat i parlamentet.
Det nyvalda parlamentet började arbeta 2 juli
Den 2 juli började den nya mandatperioden och det nya Europaparlamentet började sitt arbete med ett sammanträde i Strasbourg, Frankrike. Parlamentet började med att välja den italienske socialdemokraten David Sassoli till ny talman. Talmannen är den som är den som leder arbetet i parlamentet. Sedan valde ledamöterna vilka utskott de ska arbeta i, och utskottens ordföranden. De flesta ledamöter är med i ett utskott och är suppleant (ersättare) i ett annat.
Ny ordförande för EU-kommissionen
Den 16 juli godkände parlamentet den nya EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen från Tyskland. Det är EU-ländernas stats- och regeringschefer i Europeiska rådet som föreslår vem som ska bli EU-kommissionens ordförande, men parlamentet måste godkänna förslaget. Enligt EU:s fördrag ska ordförandens politiska åsikter likna dem som majoriteten i det nyvalda parlamentet har.
En ny EU-kommission utsågs
I Sverige är det regeringen som föreslår vem som ska bli EU-kommissionär från Sverige. I augusti föreslog den svenska regeringen den dåvarande arbetsmarknadsministern Ylva Johansson till ny svensk EU-kommissionär.
EU-kommissionens blivande ordförande Ursula von der Leyen satte tillsammans med EU-länderna ihop ett förslag till hur den nya EU-kommissionen skulle se ut och vem som skulle ansvara för vad i kommissionen. Förslaget till ny kommission presenterades den 10 september.
I slutet av september och början av oktober frågades de föreslagna kommissionärerna ut i Europaparlamentets utskott, där de fick svara på både muntliga och skriftliga frågor. Efter utfrågningarna byttes några av de först föreslagna kandidaterna ut. Därför hölls kompletterande utfrågningar i november.
Målsättningen var från början att den nya EU-kommissionen skulle börja arbeta den 1 november 2019. Men eftersom kommissionärer byttes ut blev godkännandet och tillträdet försenat med en månad.
Ledamöterna i Europaparlamentet godkände hela den nya EU-kommissionen vid en omröstning den 27 november. Därmed kunde den nya EU-kommissionen börja arbeta den 1 december 2019.
Många tjänster tillsätts efter ett EU-val
Efter ett val till Europaparlamentet är det många EU-tjänster som ska tillsättas med nya personer. Som nämnts ovan valde parlamentet en ny talman och godkände den nya ordföranden för EU-kommissionen. En ny EU-kommission tillsattes och fick en ledamot från varje medlemsland utom Storbritannien, som planerar att lämna EU.
Stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet valde också en ny ordförande som leder och samordnar arbetet, den belgiska premiärministern Charles Michel. Han tillträdde sin tjänst 1 december 2019.
Vidare har en ny så kallad hög representant utsetts, som också började sitt arbete den 1 december. Den höga representanten leder EU:s arbete med utrikes- och säkerhetspolitik och kallas också EU:s utrikesminister. Europeiska rådet föreslog i juli den spanska utrikesministern Josep Borrell till tjänsten som hög representant. Han godkändes sedan av EU-kommissionens ordförande.
Som ordförande för Europeiska centralbanken (ECB) valdes den franska chefen för Internationella valutafonden (IMF) Christine Lagarde. Hon tillträdde sin tjänst den 1 november 2019. Beslutet om tjänsten fattades av Europeiska rådet, efter samråd med Europaparlamentet och ECB-rådet.
Din rätt att rösta
Europaparlamentet är den enda EU-institution som väljs direkt i allmänna val. Genom att rösta i valet till Europaparlamentet har du möjlighet att vara med och påverka EU:s politik.
Alla EU-medborgare har rätt att rösta i Europaparlamentsvalet. I Sverige får du rösta fram politiker till Europaparlamentet om du har fyllt 18 år, är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige. Även medborgare från andra EU-länder som är folkbokförda i Sverige får rösta i EU-valet här. Du som är svensk medborgare men bor utomlands måste anmäla dig till röstlängden för att få rösta.
Alla EU-medborgare har rätt att rösta i EU-valet.
Så går EU-valet till
EU-valet går till på samma sätt som valen till kommun, landsting och riksdag i Sverige. Du får ett röstkort hem i brevlådan och kan sedan förtidsrösta eller rösta i vallokal på valdagen. Du väljer vilket parti du vill ska representera dig i Europaparlamentet. Du kan rösta på en viss person på partiets lista genom att sätta ett kryss vid namnet. Ett parti måste få minst 4 procent av rösterna för att få plats i Europaparlamentet.
Mer om EU-valet
-
Valmyndighetens webbplats
Den slutliga rösträkningen i EU-valet är klar. Valresultatet presenteras på Valmyndighetens webbplats. -
Europaparlamentet om EU-valet
Europaparlamentet har information om EU-valet på svenska och alla officiella EU-språk. Här presenteras valresultatet i hela EU. -
Att rösta i val till Europaparlamentet
I Sverige får du rösta i valet till Europaparlamentet om du har fyllt 18 år, är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige.
Vad är Europaparlamentet?
Europaparlamentet är medborgarnas röst i EU. Ledamöterna i parlamentet väljs av medborgarna i EU-länderna i allmänna val. Europaparlamentet har verksamhet både i franska Strasbourg och i belgiska Bryssel.
I Europaparlamentet sitter 751 ledamöter från EU:s 28 medlemsländer. Ledamöterna kallas för Europaparlamentariker. De är med och beslutar om EU:s lagar och budget.
Antal ledamöter efter brexit
Storbritannien håller på att lämna EU (brexit). När det sker kommer antalet ledamöter i Europaparlamentet att minskas till 705. Sverige får då 21 ledamöter. Förhandlingar pågår mellan Storbritannien och EU om tidpunkt och villkor för utträdet.
De svenska ledamöterna 2019-2024
20 svenska ledamöter representerar Sveriges medborgare i Europaparlamentet. Genom Europaparlamentsvalet avgör medborgarna i medlemsländerna vilka politiska partier och ledamöter som ska vara med och fatta besluten i parlamentet.
Svenska Europaparlamentariker 2019–24 på Europaparlamentets webbplats
Ledamöterna ingår i partigupper
Ledamöterna i Europaparlamentet debatterar EU-frågor och arbetar fram nya EU-lagar. Varje ledamot är med i en partigrupp. I en partigrupp samlas ledamöter som har liknande åsikter.
I parlamentet sitter ledamöterna samlade i sina partigrupper, och inte utifrån vilket land de kommer. Vänsterpartier sitter till vänster och högerpartier till höger. De gröna och liberala partigrupperna sitter i mitten.
Partigrupper och platser i Europaparlamentet 2019-2024
Det krävs minst 25 ledamöter från sju av EU:s 28 länder för att bilda en partigrupp.
- EPP 182 platser
Europeiska folkpartiet. Moderaterna och Kristdemokraterna är med i denna grupp. - S&D 154 platser
Progressiva förbundet av socialdemokrater i EU-parlamentet. Socialdemokraterna är med i denna grupp. - Renew Europe 108 platser
Renew Europe (Förnya Europa). Liberalerna och Centerpartiet är med i denna grupp. - De Gröna/EFA 74 platser
De gröna/Europeiska fria alliansen. Miljöpartiet är med i denna grupp. - ID 73 platser
Identitet och demokrati. - ECR 62 platser
Europeiska konservativa och reformister. Sverigedemokraterna är med i denna grupp. - GUE/NGL 41 platser
Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster. Vänsterpartiet är med i denna grupp. - GL 57 platser
Grupplösa.
Uppgifterna är från parlamentets första sammanträde i juli 2019.
Om partigrupperna i Europaparlamentet 2019-2024 på Europaparlamentets webbplats
Antal ledamöter per land i Europaparlamentet
- 96 Tyskland
- 74 Frankrike
- 73 Italien och Storbritannien
- 54 Spanien
- 51 Polen
- 32 Rumänien
- 26 Nederländerna
- 21 Grekland, Belgien, Portugal, Tjeckien och Ungern
- 20 Sverige
- 18 Österrike
- 17 Bulgarien
- 13 Danmark och Finland
- 11 Irland och Litauen
- 8 Slovenien och Lettland
- 6 Estland, Cypern, Luxemburg och Malta
Storbritannien håller på att lämna EU (brexit). När det sker kommer antalet ledamöter i Europaparlamentet att minskas från 751 till 705. Sverige får då 21 ledamöter.
Mer om EU-parlamentet och EU
Mer om EU-parlamentet och EU
-
Film: Så arbetar riksdagen med EU
Regeringen för Sveriges talan i EU, men riksdagen är med och påverkar på olika sätt. -
Europaparlamentet – folkets röst i EU
Europaparlamentet företräder EU-medborgarnas intressen när det beslutar om nya EU-lagar tillsammans med ministerrådet. -
Film: Så funkar EU
Här får du en kort introduktion till vad Europeiska unionen är och fakta om hur EU fungerar i stora drag.
EU angår dig
EU-medborgare har särskilda rättigheter. Alla som är medborgare i ett EU-land är också unionsmedborgare i EU, så kallade EU-medborgare. Med EU-medborgarskapet följer en rad rättigheter. Som EU-medborgare kan du bland annat rösta i EU-valet och resa, arbeta eller studera i alla EU:s länder. Foto: Europeiska unionen.
Vardagslivet påverkas av EU:s regler. På hemmaplan kan det gälla jordbruket, arbetsmiljön på jobbet, produkter i livsmedelsbutiken och skötsel av djur. Även när du handlar på nätet, reser, pluggar eller arbetar i EU påverkas du av EU-regler. Olika myndigheter, organisationer och EU-institutioner har ansvar för och kan svara på olika EU-frågor.
EU-länderna samarbetar i politiska frågor. Sverige och de andra medlemsländerna har pekat ut frågor som de vill arbeta med och lösa tillsammans. Det handlar till exempel om energi, miljö, fiske, jordbruk, konsumentskydd, produktsäkerhet, asylfrågor och gränsöverskridande brottslighet. Foto: Europeiska unionen.
EU-lagar gäller i Sverige. Samarbetet mellan EU-länderna leder bland annat till gemensamma lagar som gäller hela EU. Tre av EU:s institutioner är inblandade när EU-lagar blir till: EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet. Sverige och de andra EU-länderna påverkar genom sina regeringar i ministerrådet och sina folkvalda ledamöter i Europaparlamentet. Foto: Europeiska unionen.