accessibilityaddangle-leftangle-rightarrow-downarrow-leftarrow-rightarrow-upsound-activebookcrossdocumentdownloademailexternalShapeglobeLinkplayremovesearchsharestop-watch
Illustration EU-valet 2019

EU-valet 2019

Söndag 26 maj

Söndagen den 26 maj var det val till Europaparlamentet, EU-val, i Sverige. I EU-valet väljer medborgarna i EU:s medlemsländer vilka som ska representera dem i parlamentet de kommande fem åren.

Om EU-valet

  • Det är val till Europaparlamentet vart femte år i alla EU-länder.
  • I Sverige var det Europaparlamentsval söndagen den 26 maj 2019.

Valresultatet i EU-valet

Den 23-26 maj var det val till Europaparlamentet i hela EU. I Sverige var valdagen den 26 maj. Valmyndigheten har information om resultatet av det svenska EU-valet. Europaparlamentet informerar om valresultaten i hela EU.

Viktiga datum efter EU-valet

  • 26 maj 2019

    26 maj – EU-val i Sverige

    Söndagen den 26 maj var det val till Europaparlamentet, EU-val, i Sverige. Valresultatet visas på www.val.se.
  • 31 maj 2019

    31 maj – Valmyndigheten fastställde valresultatet

    Fredag den 31 maj fastställde Valmyndigheten valresultatet i Sverige och de svenska ledamöterna och ersättarna utsågs.
  • Slutet av juni – partigrupperna klara

    De politiska gruppernas sammansättning i parlamentet var klar i slutet av juni och grupperna presenterade vilka ledamöter som ingår i vilka grupper.
  • 2 jul 2019

    2 juli – den nya mandatperioden började

    Det nyvalda Europaparlamentets mandatperiod började den andra juli med ett sammanträde i Strasbourg, Frankrike. Den italienske socialdemokraten David Sassoli valdes till ny talman.
  • 16 jul 2019

    16 juli – Europaparlamentet godkände EU-kommissionens ordförande

    Europeiska rådet föreslog tyska Ursula von der Leyen till ny ordförande för EU-kommissionen. Den 16 juli röstade Europaparlamentet ja till förslaget.
  • 8 aug 2019

    8 augusti – regeringen föreslog EU-kommissionär

    Svenska regeringen föreslog arbetsmarknadsminister Ylva Johansson till ny svensk EU-kommissionär.
  • 10 sep 2019

    10 september – förslaget till ny EU-kommission presenterades

    EU-kommissionens kommande ordförande, Ursula von der Leyen, presenterade hela förslaget till ny EU-kommission.
  • September och oktober – utfrågningar i utskotten

    De personer som föreslagits att bli EU-kommissionärer frågas ut av Europaparlamentets utskott. Utfrågningarna hålls 30 september–8 oktober.
  • Oktober – Europaparlamentet godkänner EU-kommissionen

    Europaparlamentet röstar om de kan godkänna hela den nya EU-kommissionen.
  • 1 nov 2019

    1 november – ny EU-kommission på plats

    Den 1 november ska den nya EU-kommissionen börja arbeta om allt går som planerat.

Efter EU-valet – vad händer nu?

En knapp vecka efter EU-valet fastställde Valmyndigheten det svenska valresultatet och fördelade de svenska mandaten i Europaparlamentet.

Valmyndigheten räknade ut hur många mandat varje parti har fått utifrån rösterna och vilka av partiets kandidater som har valts in i det nya EU-parlamentet. Det var bara partier som fick över 4 procent av rösterna i valet som räknades. Partier som hade mindre än 4 procent fick inga mandat i Europaparlamentet.

Sverige har i nuläget 20 platser i Europaparlamentet. Om Storbritannien lämnar EU får Sverige ett mandat till och det blir 21 svenska mandat i parlamentet.

2 juli – den nya mandatperioden började

Den 2 juli började den nya mandatperioden och det nya Europaparlamentet började sitt arbete med ett sammanträde i Strasbourg, Frankrike. Parlamentet började med att välja den italienske socialdemokraten David Sassoli till ny talman. Talmannen är den som är den som leder arbetet i parlamentet. Sedan valde ledamöterna vilka utskott de ska arbeta i, och utskottens ordföranden. De flesta ledamöter är med i ett utskott och är suppleant (ersättare) i ett annat.

Ny ordförande för EU-kommissionen

Den 16 juli godkände parlamentet den nya EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen från Tyskland. Det är EU-ländernas stats- och regeringschefer i Europeiska rådet som föreslår vem som ska bli EU-kommissionens ordförande, men parlamentet måste godkänna förslaget. Enligt EU:s fördrag ska ordförandens politiska åsikter likna dem som majoriteten i det nyvalda parlamentet har.

Den nya EU-kommissionen

I Sverige är det regeringen som föreslår vem som ska bli EU-kommissionär från Sverige. I augusti föreslog den svenska regeringen den nuvarande arbetsmarknadsministern Ylva Johansson till ny svensk EU-kommissionär.

EU-kommissionens blivande ordförande har tillsammans med EU-länderna satt ihop ett förslag till hur den nya EU-kommissionen ska se ut och vem som ska ansvara för vad i kommissionen. Förslaget till ny kommission presenterades den 10 september. De blivande kommissionärerna kommer att kallas till utfrågningar i EU-parlamentets utskott, där de får svara på både muntliga och skriftliga frågor.

När alla har frågats ut ska ledamöterna i EU-parlamentet rösta om de kan godkänna hela den nya EU-kommissionen eller inte. De har i det här läget inte möjlighet att rösta om att inte godkänna enskilda ledamöter. Målsättningen är att den nya EU-kommissionen ska börja arbeta den 1 november 2019.

Många tjänster tillsätts efter ett EU-val

Efter ett val till Europaparlamentet är det många EU-tjänster som ska tillsättas med nya personer. Som nämnts ovan har parlamentet valt en ny talman och godkänt den nya ordföranden för EU-kommissionen. Sedan ska hela EU-kommissionen utses och få en ledamot från varje medlemsland, totalt 28 stycken.

Stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet har också valt en ny ordförande som leder och samordnar arbetet, den belgiska premiärministern Charles Michel. Han tillträder sin tjänst 1 december.

Vidare ska en ny så kallad hög representant utses. Den höga representanten leder EU:s arbete med utrikes- och säkerhetspolitik och kallas också EU:s utrikesminister. Europeiska rådet föreslog i juli den spanska utrikesministern Josep Borrell till tjänsten som hög representant. Han måste godkännas av EU-kommissionens ordförande för att tillträda.

Som ordförande för Europeiska centralbanken (ECB) har den franska chefen för Internationella valutafonden (IMF) Christine Lagarde föreslagits. Beslutet om tjänsten fattas av Europeiska rådet, efter samråd med Europaparlamentet och ECB-rådet.

Din rätt att rösta

Europaparlamentet är den enda EU-institution som väljs direkt i allmänna val. Genom att rösta i valet till Europaparlamentet har du möjlighet att vara med och påverka EU:s politik.

Alla EU-medborgare har rätt att rösta i Europaparlamentsvalet. I Sverige får du rösta fram politiker till Europaparlamentet om du har fyllt 18 år, är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige. Även medborgare från andra EU-länder som är folkbokförda i Sverige får rösta i EU-valet här. Du som är svensk medborgare men bor utomlands måste anmäla dig till röstlängden för att få rösta.

Alla EU-medborgare har rätt att rösta i EU-valet.

Så går EU-valet till

EU-valet går till på samma sätt som valen till kommun, landsting och riksdag i Sverige. Du får ett röstkort hem i brevlådan och kan sedan förtidsrösta eller rösta i vallokal på valdagen. Du väljer vilket parti du vill ska representera dig i Europaparlamentet. Du kan rösta på en viss person på partiets lista genom att sätta ett kryss vid namnet. Ett parti måste få minst 4 procent av rösterna för att få plats i Europaparlamentet.

Mer om EU-valet

Film

3 snabba om EU-valet

Speltid 2 min

På vilket sätt angår EU de svenska väljarna? Vad är de nationella parlamentens roll i EU? Talman Andreas Norlén svarar på frågor om EU-valet.

Ladda ner

Vad är Europaparlamentet?

Europaparlamentet är medborgarnas röst i EU. Ledamöterna i parlamentet väljs av medborgarna i EU-länderna i allmänna val. Europaparlamentet har verksamhet både i franska Strasbourg och i belgiska Bryssel.

I Europaparlamentet sitter 751 ledamöter från EU:s 28 medlemsländer. Ledamöterna kallas för Europaparlamentariker. De är med och beslutar om EU:s lagar och budget.

Europaparlamentet har 751 ledamöter varav 20 stycken representerar Sveriges medborgare. Europaparlamentet har 751 ledamöter varav 20 stycken representerar Sveriges medborgare.
Tillsammans har väljare i de 28 EU-länderna röstat fram 751 ledamöter. De representerar väljarna i Europaparlamentet till nästa EU-val.

Antal ledamöter efter brexit

Storbritannien håller på att lämna EU (brexit). När det sker kommer antalet ledamöter i Europaparlamentet att minskas till 705. Sverige får då 21 ledamöter. Förhandlingar pågår mellan Storbritannien och EU om tidpunkt och villkor för utträdet.

De svenska ledamöterna 2019-2024

20 svenska ledamöter representerar Sveriges medborgare i Europaparlamentet. Genom Europaparlamentsvalet avgör medborgarna i medlemsländerna vilka politiska partier och ledamöter som ska vara med och fatta besluten i parlamentet.

Svenska Europaparlamentariker 2019–24 på Europaparlamentets webbplats

Sverige har 20 ledamöter i EU-parlamentet. Antal ledamöter beror på hur stor befolkning landet har. Tyskland har som det största land i EU 96 ledamöter medan de minsta länderna har 6 ledamöter. Sverige har 20 ledamöter i EU-parlamentet. Antal ledamöter beror på hur stor befolkning landet har. Tyskland har som det största land i EU 96 ledamöter medan de minsta länderna har 6 ledamöter.
EU-länderna har olika antal ledamöter i Europaparlamentet. Hur många ledamöter som kommer från ett land beror på hur stor befolkning landet har. Tyskland, som är det folkrikaste landet i EU, har 96 ledamöter i parlamentet. Cypern, Estland, Luxemburg och Malta väljer sex ledamöter, som är det minsta antalet.

Ledamöterna ingår i partigupper

Ledamöterna i Europaparlamentet debatterar EU-frågor och arbetar fram nya EU-lagar. Varje ledamot är med i en partigrupp. I en partigrupp samlas ledamöter som har liknande åsikter.

I parlamentet sitter ledamöterna samlade i sina partigrupper, och inte utifrån vilket land de kommer. Vänsterpartier sitter till vänster och högerpartier till höger. De gröna och liberala partigrupperna sitter i mitten.

Översikt som visar ledamöternas placering i partigrupper i Europaparlamentet. Översikt som visar ledamöternas placering i partigrupper i Europaparlamentet.
Under mandatperioden 2019-2024 finns sju partigrupper och ett antal partigruppslösa ledamöter i Europaparlamentet. Översikten visar partigruppernas placering i Europaparlamentet. Gränserna mellan partigrupperna i bilden är ungefärliga. Uppgifterna är från parlamentets första sammanträde i juli 2019.

Partigrupper och platser i Europaparlamentet 2019-2024

Det krävs minst 25 ledamöter från sju av EU:s 28 länder för att bilda en partigrupp.

  • EPP 182 platser
    Europeiska folkpartiet. Moderaterna och Kristdemokraterna är med i denna grupp.
  • S&D 154 platser
    Progressiva förbundet av socialdemokrater i EU-parlamentet. Socialdemokraterna är med i denna grupp.
  • Renew Europe 108 platser
    Renew Europe (Förnya Europa). Liberalerna och Centerpartiet är med i denna grupp.
  • De Gröna/EFA 74 platser
    De gröna/Europeiska fria alliansen. Miljöpartiet är med i denna grupp.
  • ID 73 platser
    Identitet och demokrati.
  • ECR 62 platser
    Europeiska konservativa och reformister. Sverigedemokraterna är med i denna grupp.
  • GUE/NGL 41 platser 
    Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster. Vänsterpartiet är med i denna grupp.
  • GL 57 platser
    Grupplösa.

Uppgifterna är från parlamentets första sammanträde i juli 2019.

Om partigrupperna i Europaparlamentet 2019-2024 på Europaparlamentets webbplats

Antal ledamöter per land i Europaparlamentet

  • 96 Tyskland
  • 74 Frankrike
  • 73 Italien och Storbritannien
  • 54 Spanien
  • 51 Polen
  • 32 Rumänien
  • 26 Nederländerna
  • 21 Grekland, Belgien, Portugal, Tjeckien och Ungern
  • 20 Sverige
  • 18 Österrike
  • 17 Bulgarien
  • 13 Danmark och Finland
  • 11 Irland och Litauen
  • 8 Slovenien och Lettland
  • 6 Estland, Cypern, Luxemburg och Malta

Storbritannien håller på att lämna EU (brexit). När det sker kommer antalet ledamöter i Europaparlamentet att minskas från 751 till 705. Sverige får då 21 ledamöter.

Mer om EU-parlamentet och EU

EU angår dig

Lättläst och andra språk