Om EU-valet
- Det är val till Europaparlamentet vart femte år i alla EU-länder.
- I Sverige var det senaste EU-valet söndagen den 26 maj 2019.
- Nästa EU-val är år 2024.
Söndag 26 maj
Söndagen den 26 maj 2019 var det val till Europaparlamentet, EU-val, i Sverige. Då valde medborgarna i EU:s medlemsländer vilka som ska representera dem i parlamentet under mandatperioden 2019-2024.
Den 23-26 maj 2019 var det val till Europaparlamentet i hela EU. I Sverige var valdagen den 26 maj. Valmyndigheten har information om resultatet av det svenska EU-valet. Europaparlamentet informerar om valresultaten i hela EU.
En knapp vecka efter EU-valet fastställde Valmyndigheten det svenska valresultatet och fördelade de svenska mandaten i Europaparlamentet.
Valmyndigheten räknade ut hur många mandat varje parti har fått utifrån rösterna och vilka av partiets kandidater som har valts in i det nya EU-parlamentet. Det var bara partier som fick över 4 procent av rösterna i valet som räknades. Partier som hade mindre än 4 procent fick inga mandat i Europaparlamentet.
Den 2 juli 2019 började den nya mandatperioden och det nya Europaparlamentet började sitt arbete med ett sammanträde i Strasbourg, Frankrike. Parlamentet började med att välja den italienske socialdemokraten David Sassoli till ny talman. Talmannen är den som är den som leder arbetet i parlamentet. Sedan valde ledamöterna vilka utskott de ska arbeta i, och utskottens ordföranden. De flesta ledamöter är med i ett utskott och är suppleant (ersättare) i ett annat.
Den 16 juli godkände parlamentet den nya EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen från Tyskland. Det är EU-ländernas stats- och regeringschefer i Europeiska rådet som föreslår vem som ska bli EU-kommissionens ordförande, men parlamentet måste godkänna förslaget. Enligt EU:s fördrag ska ordförandens politiska åsikter likna dem som majoriteten i det nyvalda parlamentet har.
I Sverige är det regeringen som föreslår vem som ska bli EU-kommissionär från Sverige. I augusti föreslog den svenska regeringen den dåvarande arbetsmarknadsministern Ylva Johansson till ny svensk EU-kommissionär.
EU-kommissionens blivande ordförande Ursula von der Leyen satte tillsammans med EU-länderna ihop ett förslag till hur den nya EU-kommissionen skulle se ut och vem som skulle ansvara för vad i kommissionen. Förslaget till ny kommission presenterades den 10 september.
I slutet av september och början av oktober frågades de föreslagna kommissionärerna ut i Europaparlamentets utskott, där de fick svara på både muntliga och skriftliga frågor. Efter utfrågningarna byttes några av de först föreslagna kandidaterna ut. Därför hölls kompletterande utfrågningar i november.
Målsättningen var från början att den nya EU-kommissionen skulle börja arbeta den 1 november 2019. Men eftersom kommissionärer byttes ut blev godkännandet och tillträdet försenat med en månad.
Ledamöterna i Europaparlamentet godkände hela den nya EU-kommissionen vid en omröstning den 27 november. Därmed kunde den nya EU-kommissionen börja arbeta den 1 december 2019.
Efter ett val till Europaparlamentet är det många EU-tjänster som ska tillsättas med nya personer. Som nämnts ovan valde parlamentet en ny talman och godkände den nya ordföranden för EU-kommissionen. En ny EU-kommission tillsattes och fick en ledamot från varje medlemsland utom Storbritannien, som då fortfarande var EU-medlem men som senare lämnade EU.
Stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet valde också en ny ordförande som leder och samordnar arbetet, den belgiska premiärministern Charles Michel. Han tillträdde sin tjänst 1 december 2019.
Vidare har en ny så kallad hög representant utsetts, som också började sitt arbete den 1 december. Den höga representanten leder EU:s arbete med utrikes- och säkerhetspolitik och kallas också EU:s utrikesminister. Europeiska rådet föreslog i juli den spanska utrikesministern Josep Borrell till tjänsten som hög representant. Han godkändes sedan av EU-kommissionens ordförande.
Som ordförande för Europeiska centralbanken (ECB) valdes den franska chefen för Internationella valutafonden (IMF) Christine Lagarde. Hon tillträdde sin tjänst den 1 november 2019. Beslutet om tjänsten fattades av Europeiska rådet, efter samråd med Europaparlamentet och ECB-rådet.
Europaparlamentet är den enda EU-institution som väljs direkt i allmänna val. Genom att rösta i valet till Europaparlamentet har du möjlighet att vara med och påverka EU:s politik.
Alla EU-medborgare har rätt att rösta i Europaparlamentsvalet. I Sverige får du rösta fram politiker till Europaparlamentet om du har fyllt 18 år, är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige. Även medborgare från andra EU-länder som är folkbokförda i Sverige får rösta i EU-valet här. Du som är svensk medborgare men bor utomlands måste anmäla dig till röstlängden för att få rösta.
Alla EU-medborgare har rätt att rösta i EU-valet.
EU-valet går till på samma sätt som valen till kommun, landsting och riksdag i Sverige. Du får ett röstkort hem i brevlådan och kan sedan förtidsrösta eller rösta i vallokal på valdagen. Du väljer vilket parti du vill ska representera dig i Europaparlamentet. Du kan rösta på en viss person på partiets lista genom att sätta ett kryss vid namnet. Ett parti måste få minst 4 procent av rösterna för att få plats i Europaparlamentet.
Europaparlamentet är medborgarnas röst i EU. Ledamöterna i parlamentet väljs av medborgarna i EU-länderna i allmänna val. Europaparlamentet har verksamhet både i franska Strasbourg och i belgiska Bryssel.
I Europaparlamentet sitter 705 ledamöter från EU:s 27 medlemsländer. Ledamöterna kallas för Europaparlamentariker. De är med och beslutar om EU:s lagar och budget.
Storbritannien lämnade EU (brexit) 31 januari 2020. Då minskade antalet ledamöter i Europaparlamentet från 751 till 705. Sverige fick då 21 ledamöter, i stället för 20 som tidigare.
21 svenska ledamöter representerar Sveriges medborgare i Europaparlamentet. Genom Europaparlamentsvalet avgör medborgarna i medlemsländerna vilka politiska partier och ledamöter som ska vara med och fatta besluten i parlamentet.
Svenska Europaparlamentariker 2019–24 på Europaparlamentets webbplats
Ledamöterna i Europaparlamentet debatterar EU-frågor och arbetar fram nya EU-lagar. Varje ledamot är med i en partigrupp. I en partigrupp samlas ledamöter som har liknande åsikter.
I parlamentet sitter ledamöterna samlade i sina partigrupper, och inte utifrån vilket land de kommer. Vänsterpartier sitter till vänster och högerpartier till höger. De gröna och liberala partigrupperna sitter i mitten.
Det krävs minst 25 ledamöter från sju av EU:s 27 länder för att bilda en partigrupp.
EPP 177 platser
Europeiska folkpartiet. Moderaterna och Kristdemokraterna är med i denna grupp.
S&D 145 platser
Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet. Socialdemokraterna är med i denna grupp.
Renew Europe 101 platser
Förnya Europa. Liberalerna och Centerpartiet är med i denna grupp.
De Gröna/EFA 72 platser
De gröna/Europeiska fria alliansen. Miljöpartiet är med i denna grupp.
ID 70 platser
Identitet och demokrati.
ECR 64 platser
Europeiska konservativa och reformister. Sverigedemokraterna är med i denna grupp.
Vänstergruppen 39 platser
Vänstergruppen i Europaparlamentet – GUE/NGL (Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster). Vänsterpartiet är med i denna grupp.
GL 36 platser
Grupplösa.
Uppgifterna om partigrupperna är från december 2021. Det händer att ledamöter byter partigrupp, hoppar av eller att en tidigare grupplös ledamot blir medlem av en partigrupp. Därför kan antalet ledamöter i grupperna ändras då och då.
Partigrupper i Europaparlamentet 2019–24 på Europaparlamentets webbplats
Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020 (brexit). Då minskades antalet ledamöter i Europaparlamentet från 751 till 705. Sverige fick då 21 ledamöter, i stället för 20 som tidigare.
EU-medborgare har särskilda rättigheter. Alla som är medborgare i ett EU-land är också unionsmedborgare i EU, så kallade EU-medborgare. Med EU-medborgarskapet följer en rad rättigheter. Som EU-medborgare kan du bland annat rösta i EU-valet och resa, arbeta eller studera i alla EU:s länder. Foto: Europeiska unionen.
Vardagslivet påverkas av EU:s regler. På hemmaplan kan det gälla jordbruket, arbetsmiljön på jobbet, produkter i livsmedelsbutiken och skötsel av djur. Även när du handlar på nätet, reser, pluggar eller arbetar i EU påverkas du av EU-regler. Olika myndigheter, organisationer och EU-institutioner har ansvar för och kan svara på olika EU-frågor.
EU-länderna samarbetar i politiska frågor. Sverige och de andra medlemsländerna har pekat ut frågor som de vill arbeta med och lösa tillsammans. Det handlar till exempel om energi, miljö, fiske, jordbruk, konsumentskydd, produktsäkerhet, asylfrågor och gränsöverskridande brottslighet. Foto: Europeiska unionen.
EU-lagar gäller i Sverige. Samarbetet mellan EU-länderna leder bland annat till gemensamma lagar som gäller hela EU. Tre av EU:s institutioner är inblandade när EU-lagar blir till: EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet. Sverige och de andra EU-länderna påverkar genom sina regeringar i ministerrådet och sina folkvalda ledamöter i Europaparlamentet. Foto: Europeiska unionen.