EU-frågor i utskott, EU-nämnd och kammare
En av riksdagens viktigaste uppgifter är att ta beslut om nya lagar. Som EU-land har Sverige överlämnat en del av den makten till EU. I EU är det regeringen som för Sveriges talan, men riksdagen har möjlighet att påverka. Riksdagen granskar EU-dokument och prövar förslag på nya EU-lagar. Inför beslutsmöten i EU måste regeringen prata ihop sig med riksdagen om Sveriges ståndpunkt.
Riksdagens 349 folkvalda ledamöter jobbar med EU-frågor i riksdagens utskott, i EU-nämnden och i kammaren. EU-arbetet innebär bland annat att riksdagen
Mycket av EU-arbetet i riksdagen handlar om att följa och kontrollera EU:s beslutsprocess. Ta exempelvis ett EU-förslag om solenergi. Då granskar riksdagen EU-initiativet, kontrollerar det färdiga lagförslaget och diskuterar Sveriges ståndpunkt med regeringen. Om EU beslutar om en ny lag ska riksdagen införa EU-lagen i den svenska lagstiftningen. Foto: Europeiska unionen.
I riksdagens 15 utskott granskas EU-förslag på ett tidigt stadium, innan de blivit klara lagförslag. Ibland kallar utskotten in ministrar från regeringen. Ibland får utskotten besök av EU-representanter. Här är den slovakiske EU-kommissionären Maroš Šefčovič vid ett möte i riksdagens näringsutskott. Foto: Europeiska unionen / Gustav Martensson.
Även i riksdagens kammare kan ledamöterna sätta sig in i EU-frågor. Bland annat genom att kalla in regeringen till utfrågningar, så kallade interpellationer. Här debatterar den förra justitie- och inrikesministern Morgan Johansson (S) och Niels Paarup-Petersen (C) EU:s copyrightdirektiv. Foto: Riksdagsförvaltningen.
Eftersom regeringen ska ha riksdagens stöd kan regeringen inte föra fram vilka åsikter den vill i EU-förhandlingarna. Inför möten i ministerrådet och Europeiska rådet måste regeringen träffa riksdagen och stämma av den svenska ståndpunkten. Detta sker i riksdagens EU-nämnd, som består av ledamöter från riksdagens alla partier. Foto: Melker Dahlstrand / Riksdagsförvaltningen.
När ministerrådet och Europaparlamentet har beslutat om en ny EU-lag måste den ofta införas i EU-ländernas nationella lagstiftning för att gälla. Det är riksdagen som ansvarar för att införa EU-lagar i Sverige. Nyligen infördes till exempel en lag om att handlare måste informera om plastkassars miljöpåverkan. Foto: Europeiska unionen / Jennifer Jacquemart.
Riksdagen samarbetar med de nationella parlamenten i de andra EU-länderna och med Europaparlamentet. Riksdagens EU-nämnd deltar i konferensen Cosac, som består av EU-nämndens motsvarigheter i de andra EU-ländernas parlament. En viktig uppgift i Cosac är att utbyta erfarenheter om hur parlamenten kan kontrollera regeringarnas agerande i EU. Foto: Estlands parlament Riigikogu.
Vardagsarbetet i riksdagen präglas till stor del av EU. EU-dokument granskas och debatteras i utskott och kammare och regeringen måste stämma av sin EU-politik med riksdagens EU-nämnd. Riksdagen och de andra EU-ländernas parlament kan tillsammans kräva att EU-kommissionen tar tillbaka och omprövar förslag på nya EU-lagar.
Riksdagen kan påverka EU:s lagstiftning.
Den svenska riksdagen och de andra EU-ländernas nationella parlament kan redan på ett tidigt stadium sätta sig in i EU-dokument, alltså det som senare ska bli färdiga förslag på EU-lagar. Det beror på att EU-kommissionen, den EU-institution som föreslår nya EU-lagar, skickar alla sina dokument till parlamenten. Exempel på sådana EU-dokument är de så kallade grön- och vitböckerna, där EU-kommissionen berättar om idéer, tankar och kommande åtgärder.
Granskningen avslutas med debatt i kammaren.
Riksdagen granskar EU-dokument
När EU-kommissionen har tagit in synpunkter från både EU-länder och andra EU-institutioner skickar kommissionen ut ett EU-förslag, alltså ett färdigt förslag på ny EU-lag. Då har riksdagen och de andra EU-ländernas parlament en viktig uppgift. De ska bedöma om beslutet om lagen bör fattas av EU eller av EU-länderna själva. Enligt EU:s regler ska EU nämligen inte ta beslut om ett EU-förslag om lagen ifråga kan förväntas ge samma resultat om beslutet tas av EU-länderna själva, i Sverige till exempel.
Den svenska riksdagen kontrollerar varje färdigt lagförslag som EU-kommissionen skickar. Den här prövningen kallas subsidiaritetsprövning och sker i det utskott i riksdagen som ansvarar för politikområdet ifråga. Till exempel prövas förslag på miljölagar i miljö- och jordbruksutskottet. Om riksdagen anser att EU inte bör ta beslut om EU-förslaget skickar riksdagen sina synpunkter till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.
Enligt EU:s regler, de så kallade fördragen, ska beslut om nya lagar tas så lokalt och så nära medborgarna som möjligt. Tanken med det här är att värna EU-ländernas möjlighet till egna beslut. Formellt kallas det att EU:s beslut ska respektera subsidiaritetsprincipen.
Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament anser att EU inte ska ta beslut om ett lagförslag varnas EU-kommissionen. När EU-kommissionen får en varning måste den ompröva, alltså överväga att förändra, EU-förslaget. Varningssystemet har olika nivåer beroende på hur många parlament som står bakom varningen.
Regeringen ska ha riksdagens stöd.
Även i samband med toppmöten i Europeiska rådet, som samlar EU-ländernas stats- och regeringschefer, träffar regeringen riksdagen. Det vanliga är att statsministern kommer till EU-nämnden inför möten i Europeiska rådet och sedan till riksdagens kammare för att återrapportera från mötena.
Att kontrollera hur regeringen och myndigheterna sköter sitt arbete, däribland regeringens EU-politik, är en av riksdagens viktigaste uppgifter. Det kallas för riksdagens kontrollmakt.
När regeringen stämmer av sin EU-politik med riksdagen sker det i riksdagens EU-nämnd, som består av ledamöter från riksdagens alla partier. Det går till så att den minister som ska delta i ministerrådets möte kommer till EU-nämnden för att diskutera vilken åsikt Sverige ska föra fram i EU-förhandlingarna. Regeringen måste inte följa EU-nämndens rekommendationer, men om den inte gör det kan det leda till att riksdagen förlorar förtroendet för regeringen.
EU-nämnden träffar också statsministern inför och efter toppmöten i Europeiska rådet.
EU-nämnden på riksdagens webbplats
När ministerrådet och Europaparlamentet har fattat beslut om en ny EU-lag måste den ofta införas i EU-ländernas lagstiftning för att börja gälla. Det är riksdagen som ansvarar för att införa EU-lagarna i Sverige. Det går till på ungefär samma sätt som när riksdagen beslutar om lagar som har sitt ursprung i Sverige: regeringen kommer med ett lagförslag, utskotten arbetar med förslaget och kammaren fattar beslut om att införa den nya lagen.
Beslutar om lagar på riksdagens webbplats
Riksdagen samarbetar på olika sätt med de nationella parlamenten i de andra EU-länderna och med Europaparlamentet, som består av ledamöter som valts i EU-länderna. Bland annat deltar ledamöter från den svenska riksdagen i konferenser om exempelvis utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt finanspolitik. Riksdagens EU-nämnd deltar i konferensen COSAC, som består av EU-nämndens motsvarigheter i de andra EU-ländernas nationella parlament.
Enligt EU:s fördrag, som kan liknas vid ett lands grundlag, ska riksdagen och de andra EU-ländernas nationella parlament bidra till att EU fungerar på ett bra sätt. Bland annat ska riksdagen