Medborgare kan påverka beslut i EU
Tycker du att EU borde besluta om en ny miljölag? Eller att EU-kommissionens nya förslag om arbetstider är för detaljerat? Det finns flera vägar att gå om du vill försöka påverka EU-beslut. Du kan delta i EU-kommissionens samråd eller starta ett så kallat medborgarinitiativ. Du kan kontakta svenska riksdagsledamöter och EU-parlamentariker. Om du vill påverka inriktningen på EU-politiken kan du rösta i valet till Europaparlamentet och i det svenska riksdagsvalet. Nästa EU-val är år 2024.
Det finns flera sätt att påverka lagstiftningen inom EU. Du kan till exempel
Det är politiker från EU-länderna som tar beslut om nya EU-lagar i Europaparlamentet och ministerrådet. Du kan påverka inriktningen på EU-politiken genom att rösta i valet till Europaparlamentet och i det svenska riksdagsvalet.
Nästa EU-val genomförs år 2024.
Europaparlamentet väljs av folket
I ministerrådet deltar ministrar från medlemsländernas regeringar. Deras uppdrag är att förhandla och ta beslut om EU-lagar tillsammans med Europaparlamentet. Det är den svenska regeringen som företräder Sverige i ministerrådet. Vilken inriktning som den svenska EU-politiken har i ministerrådet beror alltså på vilket parti eller vilka partier som ingår i regeringen. Vilket parti eller vilka partier som får bilda regering är en fråga som avgörs i det svenska riksdagsvalet. Att rösta i riksdagsvalet är därmed också ett sätt att påverka den svenska EU-politiken.
När EU inför nya lagar är EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet inblandade. Lagförslagen behandlas även på hemmaplan i EU-länderna. Om du vill påverka EU:s beslut om nya lagar är det viktigt att ha koll på de olika stegen i lagstiftningen.
Lagstiftningen inom EU har en tydlig rollfördelning. EU-kommissionen lägger fram lagförslag som beslutas av politiker från EU-länderna i Europaparlamentet och ministerrådet. Lagförslagen behandlas även på hemmaplan, i den svenska riksdagen och av regeringen.
Det är viktigt att förstå lagstiftningens olika steg för att påverka.
Ett konkret sätt att försöka påverka EU:s beslut är att vända sig direkt till EU-kommissionen, regeringen eller ledamöter i riksdagen och Europaparlamentet. De är alla med i beslutsprocessen i EU på olika sätt.
Ett sätt att tycka till om EU-frågor är att gå på medborgardialoger och möta EU-kommissionärer som har ansvar för olika frågor. Foto: Europeiska unionen / Bogdan Dinca.
Du kan lämna synpunkter på EU-kommissionens idéer.
När EU-kommissionen presenterat ett förslag på ny lag ska den svenska regeringen ta ställning till lagförslaget. Det gör regeringen inför kommande förhandlingar om lagen med de andra EU-länderna i ministerrådet.
Organisationer bjuds in till dialog med regeringen.
Inför förhandlingarna om ett lagförslag i EU:s ministerråd ska regeringen stämma av med riksdagen om vilken ståndpunkt Sverige ska föra fram. De här diskussionerna sker i riksdagens EU-nämnd, som består av politiker från samtliga riksdagspartier.
Om du vill föra fram dina synpunkter på ett EU-förslag till riksdagen kan du kontakta EU-nämnden. Du kan också ta reda på vilka ledamöter i de olika riksdagspartierna som arbetar med den fråga du vill påverka. Kontakta dem och framför din åsikt.
I EU är det inte bara ministerrådet som är med och beslutar om EU-lagar. Oftast ska även Europaparlamentet vara med och ta beslut. Vill du framföra dina åsikter till Europaparlamentet kan du till exempel vända dig till de svenska ledamöterna i parlamentet. Ta reda på vilka som arbetar med den fråga som du vill påverka och ta kontakt. På så sätt kan du få dem att uppmärksamma frågor som du tycker är viktiga.
Svenska ledamöter i Europaparlamentet på Europaparlamentets webbplats
Du som bor i ett EU-land kan som enskild person eller genom en organisation, ett parti eller ett företag när som helst komma med förslag om vad EU ska göra. Genom ett så kallat medborgarinitiativ kan personer eller grupper nämligen uppmana EU-kommissionen att lägga fram ett lagförslag i en särskild fråga.
Ett förslag som togs emot positivt av EU-kommissionen var förslaget Vatten – en mänsklig rättighet, eller Right2Water, som hade målet att alla EU-medborgare ska ha tillgång och rätt till rent vatten och reningstjänster. Initiativet startades år 2013 av representanter från fackföreningar inom offentlig sektor och de stöttades av EPSU, en paraplyorganisation för sådana fackföreningar i hela EU. Efter att de hade samlat in mer än 1,8 miljoner underskrifter lämnades initiativet till EU-kommissionen.
EU-kommissionen var positiva till initiativet och beslutade att hålla en offentlig utfrågning med initiativets representanter. Kommissionen meddelade därefter olika förslag till åtgärder baserat på förslaget och tog fram en handlingsplan för en översyn av existerande EU-regler inom vatten och reningstjänster. Sedan dess har Europaparlamentet röstat för en uppföljning av initiativet och fortsatt att arbeta vidare med de frågor som lyftes i det.
Alla som bor i ett EU-land kunde delta i konferensen om Europas framtid, som avslutades våren 2022. Under konferensen kunde EU-medborgarna dela med sig av sina idéer och delta i eller arrangera evenemang. Tanken var att medborgare i alla EU-länder skulle få möjlighet att ge sin syn på unionens framtid inom en rad ämnesområden som klimat och miljö, digital omställning, demokrati och migration.
Invigning av konferensen om EU:s framtid i Strasbourg, Frankrike, den 9 maj 2021. Foto: Europeiska unionen / Etienne Ansotte.
Olika typer av evenemang anordnades.
Under konferensen anordndes bland annat europeiska medborgarpaneler som tog fram förslag inom olika teman. Utöver det hölls så kallade plenarförsamlingar, eller stormöten, där företrädare för exempelvis Europaparlamentet, ministerrådet, EU-kommissionen, EU-ländernas nationella parlament, arbetsmarknadens parter och civilsamhället deltog.
Konferensen, som inleddes i maj 2021 och pågick i ett år, genomfördes under ledning av EU:s tre lagstiftande institutioner EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet. I maj 2022 presenterades en rapport med slutsatser som ska visa vägen framåt i det gemensamma EU-samarbetet.
Slutsatser ska påverka EU:s framtid.