accessibilityaddangle-leftangle-rightarrow-downarrow-leftarrow-rightarrow-upsound-activebookcrossdocumentdownloademailexternalShapeglobeplayremovesearchsharestop-watch
Ungdomar som sitter på en gräsmatta och tar en selfie med en surfplatta. Ungdomar som sitter på en gräsmatta och tar en selfie med en surfplatta.

Dina rättigheter

unionsmedborgare i EU

Alla som är medborgare i ett EU-land är också unionsmedborgare i EU, så kallade EU-medborgare. Med medborgarskapet kommer en rad rättigheter som är kopplade till EU-medlemskapet. Som EU-medborgare kan du bland annat rösta fram de politiker som ska sitta i Europaparlamentet. Du kan också resa fritt eller arbeta och studera i andra EU-länder. Dessutom finns EU:s ombudsman till din hjälp, om du anser dig ha blivit felbehandlad av en EU-institution.

Som EU-medborgare kan du

  • Resa fritt och befinna dig i alla EU-länder.
  • Arbeta och studera i alla EU-länder.
  • Rösta i val till Europaparlamentet.
  • Få hjälp av ett annat EU-lands ambassad i ett land utanför EU.
  • Ta del av dokument från ministerrådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen.
  • Klaga hos EU:s ombudsman om du blivit felbehandlad av en EU-institution.

Resa, arbeta och studera i ett annat EU-land

Lästid 2 min

EU-medborgare har rätt att resa, arbeta eller studera i alla EU-länder. Det brukar kallas fri rörlighet för personer och är en av EU:s grundprinciper.

Studenter vid universitetet i Strasbourg i en föreläsningssal.

EU-medborgare har rätt att studera i alla EU-länder. Foto: EU-kommissionen.

Resa fritt mellan EU-länder

Alla EU-länder omfattas av reglerna om fri rörlighet. Den fria rörligheten innebär att EU-medborgare, utan några särskilda formaliteter, har rätt att resa till och vistas i ett annat medlemsland i tre månader.

Hit vänder du dig med frågor om att resa i EU

Pass och nationellt id-kort

När du som är svensk medborgare reser inom EU eller till Schengenländerna Norge, Schweiz, Island och Lichtenstein ska du alltid ha med dig passet eller det nationella id-kortet som polisen utfärdar. Det är viktigt för att du ska kunna legitimera dig och visa i vilket land du är medborgare. Ett vanligt id-kort eller ett svenskt körkort duger inte som resehandling.

Hjälp från EU-länders ambassader utanför EU

När du reser till länder utanför EU kan du få hjälp av en ambassad från ett annat EU-land, om det inte finns någon svensk ambassad på plats.

Arbeta och studera i ett annat EU-land

Att studera, praktisera och arbeta var som helst i EU är rättigheter knutna till EU-medborgarskapet. EU-medborgare har rätt att stanna längre tid än tre månader i ett annat EU-land om de är där för att

  • arbeta eller driva ett företag
  • studera
  • leva som pensionär.

EU-medborgare har också rätt att stanna längre än tre månader i ett annat EU-land om de på annat sätt är självförsörjande.

Hit vänder du dig med frågor om att bo, arbeta eller studera i ett annat EU-land

Rätt att rösta

Lästid 1 min

EU-medborgarskapet ger alla som är medborgare i ett EU-land rättigheter inom EU. EU-medborgare har bland annat rätt att rösta i valet till Europaparlamentet och i kommunalvalet.

Personer bakom skärmar som röstar i en svensk vallokal.

Den som är medborgare i ett EU-land har rätt att rösta i valet till Europaparlamentet. Foto: Camilla Svensk / Riksdagsförvaltningen.

EU-medborgare med rättigheter

Den som är medborgare i Sverige eller ett annat EU-land är också unionsmedborgare, eller EU-medborgare som det också kallas. Det ena medborgarskapet ersätter inte det andra. EU-medborgarskapet innebär att medborgaren har vissa rättigheter som är specifikt kopplade till EU-medlemskapet.

Rösta i valet till Europaparlamentet i Sverige

En rättighet som alla EU-medborgare har är rätten att rösta i valet till Europaparlamentet. I Sverige får du rösta fram politiker till Europaparlamentet om du har fyllt 18 år, är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige.

Även medborgare från andra EU-länder som är folkbokförda i Sverige får rösta i valet till Europaparlamentet här. Du som är svensk medborgare men bor utomlands måste anmäla dig till röstlängden för att få rösta.

Rösträtt, röstlängd, röstkort och valbarhet på Valmyndighetens webbplats 

Ställa upp i valet till Europaparlamentet

Om du själv vill ställa upp i valet till Europaparlamentet måste du kandidera för ett politiskt parti. Det går alltså inte att ställa upp som fristående kandidat. Det går heller inte att kandidera i flera länder samtidigt.

Rösträtt om du bor i ett annat EU-land

När du flyttar till ett annat EU-land får du fortfarande rösta i det svenska riksdagsvalet, men däremot inte i valen till landstings- och kommunfullmäktige.

Om du är folkbokförd i ett annat EU-land kan du rösta i deras kommunala val och i valet till Europaparlamentet.
Du kan behöva anmäla dig till ansvarig nationell valmyndighet innan du har möjlighet att rösta.

Rösträtt utomlands på Ditt Europas webbplats

Svenska är ett av 24 EU-språk

Lästid 1 min

Vill du skriva på svenska till EU? Inga problem. Som EU-medborgare kan du mejla eller skicka brev till EU:s institutioner på något av EU:s 24 officiella språk, till exempel svenska. De flesta av EU:s lagar och andra viktiga dokument finns också översatta till alla officiella språk.

Viktiga EU-dokument publiceras på alla språk

Tanken är att EU-medborgare oavsett EU-land ska kunna få information om vad EU gör, läsa EU-lagstiftningen på ett språk som de förstår och delta i EU:s lagstiftningsprocess. EU har därför en språkpolicy som säger att alla EU-lagar, viktiga policydokument och allmän information om EU ska publiceras på EU:s 24 officiella språk.

Skriva till EU:s institutioner

Som EU-medborgare kan du också kommunicera med EU-institutionerna på vilket som helst av EU:s 24 officiella språk och få svar på samma språk. Om du däremot ringer till en EU-institution kan du behöva vara beredd att tala ett annat språk än till exempel svenska.

EU:s 24 officiella språk

  • Bulgariska
  • Danska
  • Engelska
  • Estniska
  • Finska
  • Franska
  • Grekiska
  • Iriska
  • Italienska
  • Kroatiska
  • Lettiska
  • Litauiska
  • Maltesiska
  • Nederländska
  • Polska
  • Portugisiska
  • Rumänska
  • Slovakiska
  • Slovenska
  • Spanska
  • Svenska
  • Tjeckiska
  • Tyska
  • Ungerska

Dokument som översätts till ett fåtal språk

Dokument som inte är rättsligt bindande finns normalt på engelska, franska och tyska. Brådskande, kortlivad eller väldigt specifik information publiceras ofta bara på ett eller ett fåtal språk beroende på målgrupp.

Äldre dokument är inte översatta

Antalet officiella språk i EU har ökat i takt med att fler länder har blivit medlemmar. Som regel kan man hitta EU-lagstiftning på ett lands språk från det år då landet blev med i EU. Till exempel finns nästan all EU-lagstiftning från 1995 och framåt på svenska. Äldre dokument, exempelvis från tiden för Kol- och stålunionen och EU:s föregångare EEG, finns endast på franska, tyska, nederländska och italienska.

Språkpolicy på EU:s webbplats

Rätt att ta del av EU-dokument

Lästid 1 min

EU:s verksamhet utgår från möten mellan representanter från EU-länderna och EU:s institutioner. Mötena resulterar i mötesprotokoll och beslutsdokument. EU-medborgare kan ta del av EU-dokument från Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Begära ut EU-dokument

EU-medborgare har rätt att få ut handlingar från Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Ansökan kan göras skriftligen på något av EU:s 24 officiella språk, till exempel svenska. Ingen motivering behövs för varför du vill läsa dokumentet.

Svar inom 15 arbetsdagar

Du ska få svar på din ansökan inom 15 arbetsdagar. EU-institutionerna måste motivera ett avslag på din ansökan skriftligen och ge information om hur du överklagar beslutet.

Det är vanligt att delar av en EU-handling inte kan lämnas ut. Du har då rätt att få ta del av de övriga delarna. Sekretessen ska prövas och motiveras i varje enskilt fall när någon begär att få ta del av en handling.

Hitta EU-dokument i databaser

Alla EU-institutioner har databaser där du själv kan söka efter dokument. Databaserna innehåller mycket information och det kan vara komplicerat att hitta rätt dokument. Ett tips är att söka på flera olika språk och att utnyttja till exempel dokument- eller ärendenummer i sökningen. Om ett dokument inte är direkt tillgängligt i databaserna kan du alltid lämna in en ansökan till EU-institutionen i fråga om att få ut EU-handlingen du söker.

Klaga till EU:s ombudsman

Lästid 2 min

Europeiska ombudsmannen tar emot klagomål om det som inte fungerar i EU:s institutioner. Privatpersoner, företag och organisationer i medlemsländerna kan vända sig till ombudsmannen för att få sina fall undersökta.

Brev adresserat till EU:s ombudsman.

Du kan skriva till EU:s ombudsman om du tycker att en EU-institution har gjort något fel. Foto: Europaparlamentet.

Reder ut om EU-institutioner gjort fel

Europeiska ombudsmannen, även kallad EU-ombudsmannen, är just nu irländska Emily O´Reilly. EU-ombudsmannen har till uppgift att reda ut om fel har begåtts inom EU. Det kan handla om att en EU-institution gör fel i handläggningen av ärenden, vägrar att ge ut information eller att ett ärende tar onödigt lång tid. Det kan också handla om att en person anser sig orättvist behandlad eller diskriminerad av en EU-institution. Alla personer som är medborgare eller bosatta i ett EU-land har rätt att framföra klagomål till ombudsmannen. Företag, föreningar och andra organisationer som finns i ett EU-land har också rätt att klaga.

Korta fakta om Europeiska ombudsmannen

  • EU:s ombudsman just nu är irländska Emily O´Reilly.
  • Håller till i Europaparlamentets lokaler i Strasbourg.
  • Ska vara helt oberoende och får inte ta emot instruktioner av någon.

Europeiska ombudsmannens webbplats

Utreder och ger rekommendationer

Ombudsmannen kan utreda missförhållanden och ge rekommendationer, men kan inte själv dra ett ärende inför domstol. Ombudsmannen kan heller inte ta upp ärenden som redan har avgjorts i en domstol. Däremot kan ombudsmannen rapportera till Europaparlamentet, som i sin tur kan ta upp ärendet i EU-domstolen.

Resultat av ombudsmannens granskning

En del ärenden avgörs snabbt av ombudsmannen då de läggs ned eller för att någon av parterna i ärendet ger efter. I andra fall försöker ombudsmannen nå en uppgörelse i godo mellan parterna.

Om en institution inte godtar de rekommendationer som granskningen lett fram till kan ombudsmannen rapportera ärendet till Europaparlamentet. Parlamentet kan sedan föra ärendet vidare till EU-domstolen.

Mänskliga fri- och rättigheter i EU

Lästid 3 min

EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna beskriver de fri- och rättigheter som individer i EU har. Det handlar till exempel om religions-, yttrande- och mötesfrihet, om rätten till ett skyddat privatliv och barns rätt till skydd och omvårdnad.

En mängd olika rättigheter

När Sverige och de andra EU-länderna samt EU:s institutioner tillämpar gemensamma EU-lagar ska de ta hänsyn till individens fri- och rättigheter. Dessa rättigheter samlas i EU:s stadga om de grundläggande fri- och rättigheterna, även kallad rättighetsstadgan. Stadgan är uppdelad i sju avdelningar och spänner över en mängd olika frågor: Från förbud mot dödsstraff och tortyr till skydd av personuppgifter och rätten till utbildning. 

Rättighetsstadgans sju avdelningar:

  • Värdighet
  • Friheter
  • Jämlikhet
  • Solidaritet
  • Medborgarnas rättigheter
  • Rättsskipning
  • Tolkning och tillämpning

EU:s rättighetsstadga på webbplatsen Eurlex

Domstol i egna landet

Den som anser sig ha blivit behandlad på ett sätt som strider mot rättighetsstadgan kan vända sig till domstol i det egna landet.

Ska inte förväxlas med Europakonventionen

EU:s rättighetsstadga ska inte förväxlas med Europakonventionen, alltså Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Alla EU-länder är anslutna till Europakonventionen och i Sverige gäller den som svensk lag. Även EU ska respektera de rättigheter som garanteras i Europakonventionen. Tanken med EU:s stadga för fri- och rättigheter är att den ska göra de grundläggande rättigheterna i EU tydligare.

Några länder har undantag

Rättighetsstadgan är juridiskt bindande för EU-länderna och EU:s institutioner sedan den 1 december 2009. Storbritannien och Polen har ett undantag i form av ett protokoll som säger att stadgan inte ska påverka brittisk eller polsk lag eller lagtolkning.

Exempel på innehåll i rättighetsstadgan

  • Värdighet
    Handlar till exempel om rätt till fysisk och mental integritet och förbud mot dödsstraff, tortyr och slaveri.
  • Friheter
    Handlar till exempel om skydd av personuppgifter, tanke- och religionsfrihet, åsikts-, yttrande- och mötesfrihet samt näringsfrihet.
  • Jämlikhet
    Handlar till exempel om förbud mot diskriminering på grund av nationalitet, jämställdhet mellan kvinnor och män samt barns rätt till skydd och omvårdnad.
  • Solidaritet
    Handlar till exempel om skydd mot uppsägning utan saklig grund, rätt till säkra och värdiga arbetsförhållanden samt förbud mot barnarbete.
  • Medborgarnas rättigheter
    Handlar till exempel om lika rösträtt och valbarhet i val till Europaparlamentet och kommuner, rätt till tillgång till handlingar, rätt att få sina ärenden opartiskt och snabbt behandlade av EU:s institutioner samt rörelse- och uppehållsfrihet i EU:s medlemsländer.
  • Rättsskipning
    Handlar till exempel om rätt till prövning i en opartisk domstol, rätt till försvar, skydd mot retroaktiv lagstiftning och rätt att inte bli dömd två gånger för samma brott.

Din rätt som EU-medborgare

Du kanske också vill veta mer om...