accessibilityaddangle-leftangle-rightarrow-downarrow-leftarrow-rightarrow-upsound-activebookcrossdocumentdownloademailexternalShapeglobeplayremovesearchsharestop-watch

Välkommen till Sveriges riksdags

EU-information

Vad gör EU:s olika institutioner, hur kommer en EU-lag till och hur påverkas Sverige av medlemskapet i EU? På webbplatsen Sveriges riksdags EU-information får du en övergripande bild av hur EU-arbetet fungerar och hur EU och Sverige hänger ihop.

8 saker du behöver veta om EU

EU är vardag i riksdagen

Riksdagen har koll på regeringens EU-politik och kan bidra till att EU:s lagförslag dras tillbaka. Riksdagens EU-arbete

Regeringen förhandlar för Sverige

Svenska ministrar tar beslut om nya EU-lagar i ministerrådet. EU-minister Ann Linde berättar. Film: 6 snabba om ministerrådet

Arbetet drivs av sju institutioner

EU:s sju institutioner har olika uppgifter, till exempel lagstiftning, budgetarbete och framtidsplanering. Grafik: EU:s institutioner

Myndigheter är experter på EU

Svenska myndigheter kan svara på dina frågor om vilka EU-regler som gäller. Hit vänder du dig

EU-lagar börjar med idéer

EU-kommissionen föreslår nya EU-lagar som ministerrådet och EU-parlamentet tar beslut om. Grafik: Från EU-idé till svensk lag

Du kan jobba eller studera i hela EU

Alla som är medborgare i ett EU-land är också medborgare i EU. Som EU-medborgare kan du bland annat rösta i val till Europaparlamentet och resa fritt eller arbeta och studera i andra EU-länder. Dessutom finns EU:s ombudsman till din hjälp, om du anser att du har blivit felbehandlad av en EU-institution. Foto: Europaparlamentet.

Dina rättigheter

Mest pengar går till jordbruk och regioner

EU:s budget är ungefär 135 miljarder euro för 2017. Drygt 40 procent av pengarna går till att utveckla jordbruk, fiske, miljö och landsbygd i EU-länderna. EU-länder med svag ekonomi får mer ekonomiskt stöd än de som har stark ekonomi. Hur stor EU-avgift ett land betalar beror på hur landets ekonomi ser ut. Avgiften får vara höst 1,23 procent av landets bruttonationalinkomst. Foto: EU-kommissionen.

Grafik: EU:s budget

28 länder samarbetar för ekonomisk tillväxt

Europeiska unionen (EU) är en union mellan 28 europeiska länder som samarbetar kring till exempel handel, miljö, jordbruk och regional utveckling. Grunden till dagens EU lades 1952 av sex länder i efterkrigstidens Europa. Genom åren har verksamheten ökat både vad gäller antalet länder och samarbetsfrågor. Sverige gick med 1995 efter en folkomröstning.

EU-kartan
Film

Så funkar EU

Speltid 3 min

Här får du en kort introduktion till vad EU är och hur EU fungerar i stora drag.

Zooma in

  • På söndag den 29 oktober är det dags att ställa tillbaka klockan en timme. Varför just då? Jo, det har EU bestämt. Sedan 1996 har nämligen alla EU:s medlemsländer gemensamma regler för sommartid.

    Sommartid börjar gälla sista söndagen i mars och slutar sista söndagen i oktober. Det innebär att hela EU ställer fram klockan en timme jämfört med så kallad normaltid, som gäller på vintern. På söndag är det alltså dags att ställa tillbaka klockan från sommartid till "vanlig" tid igen.

    Sverige började med sommartid 1980

    Sverige införde sommartid år 1980. Det var en anpassning till att andra länder i Europa redan hade börjat ställa fram klockan en timme på sommaren och svenska politiker tyckte det var praktiskt att göra likadant. Sverige gick med i EU 1995 och från 1996 har alla EU-länderna gemensamma regler för sommartid.

    En grundtanke när de olika europeiska länderna införde sommartid var att dygnets ljusa timmar skulle utnyttjas bättre. Men när länderna inom EU kom överens om att införa gemensamma sommartidsregler var motiveringen snarare praktisk och ekonomisk.

    Olika tider gav problem med transporter

    De flesta av medlemsländerna i EU:s föregångare EG införde sommartid på 1970-talet. Men länderna hade olika start- och slutdatum och det skapade osäkerhet och problem för till exempel tågtrafik och andra transporter. Allt eftersom samarbetet och handeln mellan länderna inom EG ökade uppstod ett behov av att harmonisera reglerna. Så genom en rad direktiv om sommartid under 1980- och 1990-talen gjordes EU-ländernas regler gradvis allt mer lika varandra.

    Länderna bestämmer själva om normaltiden

    EU-lagen om sommartid säger att medlemsländerna ska börja och sluta med sommartid samtidigt och att sommartid innebär att klockan ställs fram en timme jämfört med normaltid. Däremot är det de enskilda medlemsländerna som fattar beslut om vilken normaltid de ska ha och inte EU. Normaltiden i Sverige är det som kallas centraleuropeisk tid (CET) eller UTC+1.

    När EU beslutar om nya lagar är det EU-kommissionen som lägger fram lagförslag, medan ministerrådet och Europaparlamentet fattar beslut om förslagen. Det finns ledamöter i Europaparlamentet som har uppmanat EU-kommissionen att lägga fram ett förslag om att den tid som nu är sommartid ska bli normaltid året runt i EU. Men då har EU-kommissionen svarat att beslut om att ändra normaltiden ligger utanför det område som EU får fatta beslut om.

    Samarbete över gränser

    Sommartid på EU-kommissionens webbplats (på engelska)

  • Det finns länder utanför EU som kan sälja varor och tjänster utan att betala tullavgifter inom EU. Det är möjligt genom ett så kallat frihandelsavtal. CETA är ett sådant frihandelsavtal mellan EU och Kanada.

    Inga tullar och minskade hinder

    Ett frihandelsavtal mellan EU och ett land utanför EU innebär att tullar på varor avskaffas och att handelshinder för till exempel tjänster, investeringar och offentlig upphandling kommer att minskas.

    EU har ensamrätt att sluta frihandelsavtal

    Handel med andra länder utanför EU är ett område där EU har så kallad exklusiv befogenhet. Det betyder att endast EU, och inte enskilda EU-länder, får fatta beslut om handelsavtal med länder utanför EU. Det är EU-kommissionen som sköter själva förhandlingarna, på uppdrag av ministerrådet. När förhandlingarna är klara ska Europaparlamentet och ministerrådet godkänna avtalet.

    EU:s makt beror på frågan

    CETA ett av de mest omfattande avtalen

    CETA är en förkortning för Comprehensive Economic Trade Agreement och är ett övergripande avtal om ekonomi och handel mellan EU och Kanada. Avtalet är ett av de mest omfattande som EU har förhandlat fram hittills och förhandlingarna påbörjades 2009. Den 21 september 2017 började avtalet gälla provisoriskt. Innan det kan börja gälla i sin helhet måste det godkännas av alla EU:s nationella och vissa regionala parlament.

    Betydelse för svenska företag

    När det gäller CETA innebär avtalet att företag från Sverige och de andra EU-länderna kommer att få det lättare att sälja varor och tjänster i Kanada. Avtalet ger också företag i Kanada tillträde till EU:s inre marknad.

    CETA-förhandlingarna

    • 2009

      Förhandlingar påbörjas mellan EU och Kanada.
    • 30 oktober 2016

      Avtalet undertecknas av EU och Kanada.
    • 15 februari 2017

      Europaparlamentet röstar för avtalet.
    • 21 september 2017

      Avtalet börjar gälla provisoriskt.

    Internationell handel är en del av EU-samarbetet

    Sverige och de andra EU-länderna har kommit överens om vilka frågor som ska ingå i EU-samarbetet. Internationell handel med länder utanför EU är ett exempel.

    Samarbete över gränser