accessibilityaddangle-leftangle-rightarrow-downarrow-leftarrow-rightarrow-upsound-activebookcrossdocumentdownloademailexternalShapeglobeLinkplayremovesearchsharestop-watch

EU:s politikområden

Fokus på gemensamma mål

Vad gör EU egentligen? Det enkla svaret är att det handlar om samarbete. Sverige och de andra EU-länderna har pekat ut ekonomiska och politiska frågor som de vill arbeta med tillsammans. Ekonomisk tillväxt, hög sysselsättning och hållbar utveckling i EU-länderna är några av målen för samarbetet. Att främja fred och bekämpa diskriminering är andra.

EU:s verksamhet

Sverige och de andra EU-länderna har kommit överens om vilka frågor som ska ingå i EU-samarbetet. EU ska bland annat

  • säkerställa en inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital
  • ta fram EU-regler för frågor som asyl, energi, miljö, konsumentskydd, jordbruk och brottsbekämpning
  • samarbeta i ekonomiska frågor genom den ekonomiska och monetära unionen (EMU).

Från biobränsle till bistånd

Allt fler frågor för EU

Lästid 3 min

EU-länderna har kommit överens om vilka frågor de ska samarbeta kring i EU. Under årens lopp har antalet frågor ökat och EU-samarbetet spänner nu över ett brett fält av ekonomiska och politiska frågor.

Fiskebåt ute på öppna havet.

En tanke med EU är att underlätta handel. Men EU-länderna samarbetar på fler områden, som fiske och miljöfrågor. Foto: Europeiska unionen.

Allt fler gränslösa frågor

Under årens lopp har EU-länderna börjat samarbeta i allt fler frågor. Det beror på att EU-länderna har sett ett behov av att lösa fler frågor tillsammans på EU-nivå, det handlar till exempel om asylpolitik, energi, miljöfrågor, fiske, konsumentskydd, produktsäkerhet och gränsöverskridande brottslighet.
EU-länderna vill lösa fler frågor tillsammans.

EU:s politikområden på EU:s webbplats

Få fart på ekonomin i hela EU

Ett mål med EU-samarbetet är att det ska leda till ekonomisk utveckling i alla EU-länder. För att lyckas med det kommer EU-länderna överens om att samarbeta, alltså ta gemensamma beslut om lagar och regler, inom många områden. Det gäller till exempel handel, konkurrens mellan företag, arbetsvillkor, energiförsörjning, forskning och transporter.
EU-länderna tar gemensamma beslut om lagar och regler.

Inre marknad med fyra friheter

Handelspolitiken är ett exempel på när EU-länderna kommit överens om ett stort antal lagar och regler som ska gälla lika på EU:s så kallade inre marknad. Till exempel har tullar och andra avgifter mellan EU-länderna tagits bort. Dessutom ska det råda fri rörlighet över gränserna för personer, varor, tjänster och kapital. Den fria rörligheten kallas ofta för de fyra friheterna. Den inre marknaden och den fria rörligheten ska bidra till ekonomisk tillväxt i hela EU.
Fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital.

 

Fri rörlighet

De fyra friheterna

På EU:s inre marknad råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer i EU. Reglerna för den inre marknaden omfattar de 28 EU-länderna och EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein.

EU är en tullunion

EU är en tullunion vilket innebär att tullar och andra handelshinder mellan EU-länderna är avskaffade. Det betyder också att EU har gemensamma tullar mot länder som inte är med i EU. Samma tull ska betalas för en vara som importeras från ett land utanför EU, oavsett vilket EU-land som importerar den. Däremot skiljer sig tullsatserna åt mellan olika varor.
Inga tullar tas ut mellan EU-länder.

Mest pengar till regioner och jordbruk

Två andra viktiga områden för EU-samarbetet är regionalpolitik och jordbrukspolitik. Det är de områden som får allra mest pengar från EU:s budget. EU ger till exempel ekonomiskt stöd till regioner med hög arbetslöshet och till jordbrukare som ska modernisera sina gårdar eller kompenseras för prissvängningar. Inom jordbrukspolitiken har EU-länderna också tagit beslut om gemensamma EU-regler, till exempel för livsmedelssäkerhet och djurtransporter.
Ekonomiskt stöd går till regioner och jordbrukare.

EU:s budget

Ekonomiska frågor i EMU

EU-länderna samarbetar också i ekonomiska frågor. Alla EU-länder ingår i den ekonomiska och monetära unionen (EMU) som ska samordna den ekonomiska politiken i EU-länderna. EU har även infört en gemensam valuta, euro, som ska göra handeln och rörligheten mellan EU-länderna enklare. 19 av de 28 medlemsländerna har euro som valuta. Sverige sa i en folkomröstning 2003 nej till att införa euron.

EU-kartan

EU och omvärlden

EU-länderna samarbetar framför allt i ekonomiska och politiska frågor inom EU. Men EU-länderna agerar också gemensamt i förhållande till världen utanför. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken syftar exempelvis till att stärka EU:s kapacitet för att ta sig an internationella krishanteringsuppdrag. EU-länderna samarbetar också kring frågor om internationell handel med länder utanför EU och ekonomiskt stöd, bistånd, till utvecklingsländer.
EU-länderna agerar gemensamt i förhållande till omvärlden.

EU och omvärlden

Frågor där EU inte bestämmer

Det finns också många områden där EU-länderna inte samarbetar och där EU alltså inte kan bestämma om exempelvis lagar, regler och ersättningar. EU-länderna bestämmer till exempel själva om inkomstskatter, barnbidrag, pensioner, skolan samt hälso- och sjukvården. I sådana frågor är det medlemsländernas egna regeringar och nationella parlament som äger rätten att ta beslut.
EU beslutar inte om skatter, skola och hälso- och sjukvård.

Vem bestämmer vad EU ska göra?

Det är Sverige och de andra EU-länderna som tillsammans bestämmer vilka frågor EU ska jobba med. Arbetet sker i EU:s beslutande institutioner.

I ministerrådet sitter ministrar från EU-ländernas regeringar. I Europeiska rådet sitter EU-ländernas stats- och regeringschefer. I Europaparlamentet sitter politiska ledamöter som är folkvalda i EU-länderna.

EU:s institutioner

EU:s makt beror på frågan

Lästid 2 min

I EU samarbetar EU-länderna i en lång rad ekonomiska och politiska frågor. Men vilken rätt har EU-länderna att införa gemensamma lagar och regler på EU-nivå? Faktum är att EU:s makt beror på vilken fråga det handlar om.

Endast EU-nivå

Vissa lagar kan endast beslutas gemensamt av EU-länderna på EU-nivå, t.ex. konkurrensregler, fiskekvoter och internationell handel.

 

 

 

Både EU och EU-länder

Vissa lagar kan både beslutas gemensamt på EU-nivå och nationellt av EU-länderna själva, t.ex. inom områdena miljö, jordbruk, asyl och transport.

 

 

 

EU stödjer/kompletterar

EU-länderna kan ta gemensamma beslut på EU-nivå som stödjer eller kompletterar EU-ländernas nationella lagstiftning, t.ex. inom kultur, turism och industri.

 

 

 

Endast EU-länderna

Vissa lagar kan endast beslutas nationellt av EU-länderna själva, t.ex. om skatter, skola, socialförsäkringar och sjukvård.

Frågan avgör EU:s befogenhet

EU-länderna samarbetar om ett knappt 40-tal olika ekonomiska och politiska frågor – allt från handel och transporter till miljö och konsumentskydd. Frågorna är uppdelade i fyra olika områden där EU-länderna har större eller mindre befogenhet, alltså makt, att ta gemensamma beslut om till exempel nya EU-lagar.

EU:s kompetenskatalog

I EU:s fördrag, reglerna för hur EU ska fungera, finns en uppräkning av politikområdena och vilken makt EU har inom respektive område. Uppräkningen brukar kallas för kompetenskatalogen. Det är EU-länderna som kommit överens om den här uppdelningen.

EU:s befogenheter på EU-kommissionens webbplats

Du kanske också vill veta mer om...