Tre EU-institutioner arbetar med EU:s lagar
- EU-kommissionen ger förslag.
- Europaparlamentet bearbetar och beslutar.
- Ministerrådet bearbetar och beslutar.
Europaparlamentet och ministerrådet måste vara överens för att en lag ska börja gälla.
EU-länderna påverkar lagstiftningen
Hur går det till när en EU-lag blir till? Tre av EU:s institutioner är inblandade: EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet. Sverige och de andra EU-länderna är med och påverkar genom sina regeringar i ministerrådet och sina folkvalda ledamöter i Europaparlamentet. EU-ländernas nationella parlament ska ta ställning till om det är EU eller EU-länderna själva som bör ta beslut om lagförslagen.
Europaparlamentet och ministerrådet måste vara överens för att en lag ska börja gälla.
EU-kommissionen tar fram och presenterar idédokument om vilken riktning kommissionen vill gå när det gäller en viss fråga.
EU-kommissionen tar in synpunkter på idén och presenterar sedan ett förslag på en ny lag som ska gälla i alla EU-länder. Förslaget skickas till alla medlemsländer, Europaparlamentet och ministerrådet.
Både riksdagen och regeringen får EU-kommissionens lagförslag. Regeringen diskuterar förslaget med det utskott i riksdagen som har hand om frågan, till exempel miljö- och jordbruksutskottet.
EU-kommissionen kan behöva göra ändringar i lagförslaget beroende på vad Europaparlamentet och ministerrådet tycker.
Ledamöterna i Europaparlamentet diskuterar och föreslår ändringar i kommissionens lagförslag. Sedan röstar de och skickar beslutet till ministerrådet.
Ministerrådet tittar på EU-kommissionens lagförslag och Europaparlamentets ståndpunkt. Ibland föreslår de ändringar. Om ministerrådet och Europaparlamentet inte är överens kan de behöva diskutera förslaget flera gånger.
När den nya EU-lagen är beslutad måste den ofta införas i EU-ländernas lagstiftning för att börja gälla. Det är riksdagen som ansvarar för att införa EU-lagarna i Sverige.
Regeringen, myndigheterna och kommunerna ser till att den nya lagen blir verklighet. De svenska domstolarna ser till att lagarna följs.
Du som bor i ett EU-land kan som enskild person eller genom en organisation, ett parti eller ett företag när som helst komma med förslag om vad EU ska göra.
Du kan delta vid samråd och möten där EU-kommissionen presenterar sina idéer för privatpersoner, företag och organisationer.
Regeringen bjuder in myndigheter och organisationer att tycka till om lagförslaget i ett så kallat sakråd. Genom att gå med i en organisation kan du delta i sakrådet och göra din röst hörd.
Ta reda på vilka riksdagsledamöter i de olika partierna som arbetar med den fråga du vill påverka. Kontakta dem och framför din åsikt.
Du kan ta kontakt med de olika partiernas representanter i Europaparlamentet. På så sätt kan du få dem att uppmärksamma frågor som du tycker är viktiga. Ta reda på vem som arbetar med din fråga.
Riksdagen granskar EU-kommissionens idéer. Granskningen utförs av det utskott i riksdagen som har hand om frågan. Utskottet ger tummen upp eller tummen ner för idén.
Riksdagen tittar på EU:s lagförslag och bedömer om det är EU eller EU-länderna själva som bör fatta beslut om lagen. Enligt EU:s regler ska beslut fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Minst två tredjedelar av EU-ländernas parlament måste tycka att det är en bra idé att EU beslutar i frågan för att lagförslaget ska gå vidare.
Regeringen diskuterar med riksdagens EU-nämnd. När alla är överens vet den svenska minister som ska förhandla om lagförslaget i EU:s ministerråd vad Sverige tycker om frågan och kan framföra det på EU-nivå.
En ny EU-lag kan ibland innebära att ändringar måste göras i en lag som redan finns i Sverige. Då måste riksdagen stifta en ny lag.
EU-kommissionen är den enda EU-institution som kan föreslå nya EU-lagar.
Innan en EU-lag kan börja gälla måste Europaparlamentet och ministerrådet komma överens om eventuella ändringar i lagtexten. EU-kommissionen kan välja att dra tillbaka ett lagförslag om den inte är nöjd med Europaparlamentets och ministerrådets ändringar.
Lagstiftningsprocessen på EU-kommissionens webbplats
Sverige och de andra EU-länderna är med och påverkar EU-lagarna i både Europaparlamentet och ministerrådet. I Europaparlamentet genom de folkvalda ledamöterna från medlemsländerna och i ministerrådet genom ministrar från EU-ländernas regeringar.
EU-ländernas parlament prövar om EU ska ta beslut om nya lagar.
Om EU-kommissionen lämnar ett förslag på ny EU-lag ska Europaparlamentet och ministerrådet fatta beslut om förslaget. Men först sker förberedelser på hemmaplan i EU-länderna. För Sveriges del innebär det att riksdagen och regeringen tar ställning till lagförslaget och hur det skulle påverka Sverige. I regeringen leds arbetet av den minister som ansvarar för sakområdet i fråga. Om lagförslaget till exempel handlar om en ny miljölag ligger ansvaret på miljöministern.
Sverige i EU på regeringens webbplats
Regeringen stämmer av sina synpunkter med riksdagen.
När ett förslag på ny EU-lag kommer till Europaparlamentet granskas det av ett särskilt utskott. Sedan röstar ledamöterna i parlamentet om lagförslaget. Antingen godkänns det som det är, eller så gör Europaparlamentet ändringar i lagtexten.
Lagstiftningsförfarandet på Europaparlamentets webbplats
Efter behandlingen i Europaparlamentet är det ministerrådets tur att ta ställning till lagförslaget. Den minister som representerar Sverige framför den ståndpunkt som Sveriges regering har fått stöd för i riksdagens EU-nämnd. Om ministerrådet tycker likadant som Europaparlamentet antas lagförslaget. Men ministerrådet kan också välja att göra ändringar i parlamentets förslag. Om så sker bollas ärendet tillbaka till Europaparlamentet.
Beslutsprocessen på ministerrådets webbplats
Ett lagförslag kan behandlas tre gånger.
När ministerrådet och Europaparlamentet har enats om en ny EU-lag ska Sverige och de andra medlemsländerna införa lagen. Ibland behöver riksdagen ändra i svenska lagar för att de ska stämma överens med EU:s nya lagar.
EU ska ta hänsyn till hur besluten påverkar regioner och arbetsmarknaden. Därför finns EU:s regionkommitté och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK). Ledamöterna i regionkommittén är lokalt eller regionalt folkvalda politiker. De ger synpunker på alla förslag till EU-lagstiftning som är viktiga för regionala och lokala myndigheter. I EESK ingår representanter för arbetsgivare, arbetstagare och andra intresseorganisationer. De kan till exempel tycka till om EU-förslag som handlar om företag och konsumentfrågor. Vardera kommittén har 350 ledamöter, varav 12 är från Sverige.
För privatpersoner och organisationer som vill försöka påverka EU:s beslut finns det flera sätt att ge synpunkter i processen från det att en idé föds till dess att den blir en färdig lag. Man kan lämna förslag till EU-kommissionen, delta i EU-kommissionens samråd, kontakta regeringen, delta i regeringens sakråd, kontakta riksdagsledamöter och kontakta EU-parlamentariker.
När EU-länderna förhandlar om EU:s politik är det regeringen som för Sveriges talan. Statsminister Stefan Löfven deltar i Europeiska rådet tillsammans med de andra EU-ländernas stats- och regeringschefer. Europeiska rådet drar upp riktlinjerna för vad EU ska göra på lång sikt. Foto: AP Photo / Geert Vanden Wijngaert.
Det är EU-kommissionen som föreslår nya EU-lagar. Idéerna kommer från olika håll, till exempel från EU-länderna i Europeiska rådet eller ledamöter i Europaparlamentet. Sveriges EU-kommissionär heter Cecilia Malmström och har ansvar för handelsfrågor. Foto: Europeiska unionen / Georges Boulougouris.
Även omvärlden kan ge EU-kommissionen idéer. Privatpersoner och organisationer kan delta i samråd och ge synpunkter på lagförslag eller starta medborgarinitiativ för att uppmuntra kommissionen att ta fram nya lagförslag. Foto: Europeiska unionen / Thierry Charlier.
Riksdagen granskar EU-kommissionens idédokument och kan kalla regeringen till överläggning om kommande lagförslag. Arbetet sker i det utskott som har ansvar för området som förslaget gäller. Om det handlar om småföretagande eller bolagsfrågor så är det näringsutskottet som utför granskningen. Foto: Melker Dahlstrand / Riksdagsförvaltningen.
När EU-kommissionen presenterar ett färdigt lagförslag ska den svenska regeringen ta ställning till det inför förhandlingarna i ministerrådet. Ansvaret har den minister som har hand om området ifråga. Handlar lagförslaget om miljöpolitik hamnar det på miljöminister Karolina Skogs bord. Foto: Vilhelm Stokstad / TT.
Alla lagförslag från EU-kommissionen prövas i den svenska riksdagen och de andra EU-ländernas parlament. Riksdagen kontrollerar om det är EU eller EU-länderna själva som ska ta beslut om lagförslaget. Foto: Melker Dahlstrand / Riksdagsförvaltningen.
EU-kommissionens lagförslag granskas i något av Europaparlamentets utskott. Efter granskningen röstar hela parlamentet om förslaget. Antingen godkänns det som det är, eller så görs ändringar. Sedan skickas förslaget vidare till ministerrådet. Cecilia Wikström är en av 20 svenska ledamöter i parlamentet. Foto: Europeiska unionen.
Riksdagens EU-nämnd består av ledamöter från alla riksdagspartier. Där träffas riksdagen och regeringen för att diskutera EU-förslag. Dessa samråd sker inför möten i EU:s ministerråd, när regeringen och de andra EU-länderna ska besluta om lagförslagen. Foto: Melker Dahlstrand / Riksdagsförvaltningen.
När ministerrådet ska besluta om ett lagförslag deltar en minister från varje EU-lands regering. Vilken minister som deltar beror på vilken fråga som står på dagordningen. Om det gäller äldrefrågor deltar Åsa Regnér (S) från den svenska regeringen. Foto: Europeiska unionen.