accessibilityaddangle-leftangle-rightarrow-downarrow-leftarrow-rightarrow-upsound-activebookcrossdocumentdownloademailexternalShapeglobeLinkplayremovesearchsharestop-watch
Valarbetare vid EU-valet i Sverige år 1994. Valarbetare vid EU-valet i Sverige år 1994.

Medlem i EU

28 EU-länder samarbetar

EU är en europeisk samarbetsorganisation där de flesta av Europas länder ingår. EU-länderna har gått samman och beslutar om mängder av saker gemensamt i stället för på egen hand. Grunden till dagens EU bildades av sex medlemsländer 1952. Med åren har EU växt och i dag har unionen 28 medlemsländer. Över hälften av EU-länderna har gått över till gemensam valuta, euron. Sverige gick med 1995 efter en folkomröstning. Ett EU-land kan frivilligt lämna samarbetet.

Om EU-medlemskapet

  • EU bildades av sex medlemsländer 1952.
  • I dag har unionen 28 medlemsländer.
  • Sverige gick med 1995 efter en folkomröstning.
  • Kraven för att gå med i EU är hårt ställda.
  • Ett EU-land kan välja att lämna samarbetet.
  • Drygt hälften av EU-länderna har infört euro som valuta.

EU:s medlemsländer

Här kan du se vilka EU-länder som har infört euro som valuta och vilka länder som är med i Schengensamarbetet. Du kan också klicka på ett land i kartan och hitta mer information.

Europas länder Belgien Belgien Bulgarien Bulgarien Cypern Cypern Danmark Danmark Estland Estland Finland Finland Frankrike Frankrike Grekland Grekland Island Island Irland Irland Italien Italien Kroatien Kroatien Lettland Lettland Liechtenstein Liechtenstein Litauen Litauen Luxemburg Luxemburg Malta Malta Nederländerna Nederländerna Norge Norge Polen Polen Portugal Portugal Schweiz Schweiz Rumänien Rumänien Slovakien Slovakien Slovenien Slovenien Spanien Spanien Storbritannien Storbritannien Sverige Sverige Tjeckien Tjeckien Tyskland Tyskland Ungern Ungern Österrike Österrike

EU:s medlemsländer

Här kan du se vilka EU-länder som har infört euro som valuta och vilka länder som är med i Schengensamarbetet. Du kan också klicka på ett land i kartan och hitta mer information.

Visa på kartan

EU har 28 medlemsländer

Lästid 3 min

Alla europeiska länder som respekterar EU:s demokratiska värden och de mänskliga fri- och rättigheterna kan bli medlemmar i EU. I dag är 28 europeiska länder medlemmar i EU. Sverige gick med i EU 1995 efter en folkomröstning.

Från 6 till 28 länder

EU började i efterkrigstidens Europa som ett samarbete mellan sex länder i västra Europa. Över tid har unionen växt och i dag har den 28 medlemsländer. EU:s största utvidgning skedde 2004 när tio länder i östra Europa blev medlemmar i EU. Storbritannien har bestämt sig för gå ur EU och kommer att lämna unionen 2019.
EU:s största utvidgning skedde 2004.

EU:s historia

Fri handel och politiskt samarbete

Alla EU-länder kan handla fritt med varandra inom den så kallade inre marknaden. Dessutom samarbetar länderna inom till exempel klimat- och miljöpolitik, transporter, utrikes- och säkerhetspolitik, rättsliga frågor och migration.

Samarbete över gränser

Den gemensamma valutan euro

Drygt hälften av länderna deltar i eurosamarbetet och använder euro som gemensam valuta. Euron skapades för att förenkla handeln mellan länderna och ett land som vill införa euro måste klara flera ekonomiska krav. Sverige har inte infört euro. Det beror på att en majoritet av väljarna i Sverige röstade nej till euron i en folkomröstning 2003.
Sverige röstade nej till euron 2003.

Gränskontroller avskaffade i Schengenområdet

Sverige ingår i Schengenområdet som omfattar 22 EU-länder samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Inom Schengenområdet är gränskontrollerna avskaffade. Det betyder att passkontrollerna mellan länderna har tagits bort – tanken är att alla enkelt ska kunna resa över gränserna. De länder som ingår i Schengenområdet har istället gränskontroller mot länder som inte är med i samarbetet. Ett Schengenland kan tillfälligt återinföra passkontroller om det uppstår problem med landets säkerhet.

Schengensamarbetet på Migrationsverkets webbplats

Handelsavtal med grannländer

EU samarbetar med Norge, Island och Liechtenstein som ingår i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). EES-avtalet är ett djupgående samarbete som inkluderar dessa länder i EU:s inre marknad. Även Schweiz har ett liknande avtal med EU.

EU:s frihandelsavtal gäller för Sverige

EU-länderna och året de gick med i EU

  • 1958 Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Västtyskland
  • 1973 Danmark, Irland, Storbritannien
  • 1981 Grekland
  • 1986 Portugal, Spanien
  • 1990 Östra tyskland
  • 1995 Finland, Sverige, Österrike
  • 2004 Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovenien, Slovakien, Tjeckien, Ungern
  • 2007 Bulgarien, Rumänien
  • 2013 Kroatien

Sveriges EU-avgift

Lästid 1 min

EU-länderna har kommit överens om vad EU ska göra. EU:s verksamhet finansieras av medlemsländernas årliga EU-avgifter. EU-länderna får sedan tillbaka pengar i form av ekonomiskt stöd från EU. De senaste åren har Sverige betalat 30-40 miljarder kronor om året till EU och fått tillbaka 10-12 miljarder kronor.

Illustration: Förra året betalade Sverige 30 miljarder till EU och fick tillbaka 11 miljarder.

Sverige är nettobetalare till EU

EU-verksamheten finansieras genom att Sverige och alla andra EU-länder betalar en årlig EU-avgift. Hur stor avgiften är beror på landets ekonomiska förutsättningar. Avgiftens storlek utgår bland annat från landets bruttonationalinkomst (BNI). Sverige har en relativt hög BNI jämfört med många andra EU-länder. Sverige har betalat de senaste åren betalat 30-40 miljarder kronor om året i EU-avgift. Under samma period har det ekonomiska stödet som Sverige fått från EU varit 10-12 miljarder kronor per år. Det betyder att Sverige betalar mer i avgift till EU än vad som kommer tillbaka i form av stöd. Länder som betalar mer än de får tillbaka brukar kallas nettobetalare.
EU-avgiftens storlek beror på landets ekonomi.

EU-pengar till jordbruk och regionalt stöd

Den största delen av det ekonomiska stöd som Sverige får från EU går till jordbruket. En mindre del går till att stödja regional utveckling. Om man ser till EU:s verksamhet i stort satsas mest pengar på just jordbruksstöd och regionalstöd även i andra EU-länder.

EU-avgiften beslutas av riksdagen

Riksdagen tar varje år beslut om statens utgifter och inkomster. Utgångspunkten för beslutet är den budgetproposition, alltså förslag på statsbudget, som regeringen lämnar till riksdagen varje år i september. En av utgifterna i statsbudgeten är EU-avgiften. Den brukar vara ett fåtal procent av de totala statliga utgifterna. I statens budget för 2018 är EU-avgiften cirka 4 procent av statens totala utgifter.
EU-avgiften är några få procent av den svenska statens utgifter.

Beslutar om statsbudgeten på riksdagens webbplats

Sveriges EU-avgift och återflöde

Sveriges EU-avgift och återflöde 2018 enligt statens budget 2018

  • Avgift: 39,5 miljarder kronor
  • Återflöde: 12,9 miljarder kronor
  • Nettoflöde: -26,6 miljarder kronor

Statens budget 2018 på riksdagens webbplats

Sveriges EU-avgift och återflöde 2017 enligt statens budget 2017

  • Avgift: 29,6 miljarder kronor
  • Återflöde: 11,3 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -18,3 miljarder kronor

Statens budget 2017 på riksdagens webbplats

Att gå med i EU

Lästid 1 min

Alla europeiska länder kan ansöka om att bli medlemmar i EU. Ett land som vill bli medlem måste uppfylla de så kallade Köpenhamnskriterierna som är en samling politiska, ekonomiska och administrativa krav. EU har fem kandidatländer som vill bli medlemmar och som uppfyller de politiska kraven.

Lång process att bli medlem 

Alla europeiska länder som respekterar principerna om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten kan ansöka om att bli medlemmar i EU. Ofta är ansökan om att bli medlem i EU en del i en lång process av anpassningar till EU och dess regelverk.

Politiska kravet viktigast

EU:s krav för att ett land ska kunna bli medlem kallas för Köpenhamnskriterierna som är en samling politiska, ekonomiska och administrativa krav.

Köpenhamnskriterierna

  • Det politiska kriteriet: Landet ska vara en stabil demokratisk rättsstat som respekterar mänskliga rättigheter och ger skydd till minoriteter.
  • Det ekonomiska kriteriet: Landet ska ha en fungerande marknadsekonomi.
  • Det administrativa kriteriet: Landet ska kunna hantera EU:s lagar och regler.

Kandidatländer kan förhandla om medlemskap

Om ett land som vill bli medlem i EU klarar det politiska kravet blir landet ett så kallat kandidatland. Det innebär att EU kan börja förhandla om medlemskap med landet i fråga om alla EU-länder har enats om detta i ministerrådet, en EU-institution där ministrar från EU-ländernas regeringar ingår.

Ministerrådet

EU har fem kandidatländer

  • Albanien
  • Makedonien
  • Montenegro
  • Serbien
  • Turkiet

Visste du att...

  • Ett EU-land kan välja att gå ur EU. Reglerna för hur ett utträde ska gå till finns i EU-fördraget, reglerna för hur EU-samarbetet ska fungera. Hittills har inget land lämnat EU, men Storbritannien förhandlar om att göra det.

    Medlemslandet anmäler att det vill gå ur EU

    Ett EU-land som vill gå ur EU måste först ansöka om utträde vilket innebär att landet anmäler till Europeiska rådet att det inte länge vill vara med i EU. Europeiska rådet, som består av EU-ländernas stats- och regeringschefer, tar då fram riktlinjer för det avtal som EU ska ta fram med landet.
    EU-ledare tar fram riktlinjer för hur förhandlingarna ska gå till.

    EU-kommissionen och medlemslandet förhandlar

    När riktlinjerna är klara sköter EU-kommissionen avtalsförhandlingarna med landet som vill gå ur EU. Eftersom EU-samarbetet gäller så många områden tar förhandlingarna tid. Men ett avtal ska vara klart inom två år.
    Förhandlingarna får ta två år.

    Avtal om utträdet och framtida relationer

    Avtalet ska slå fast hur utträdet ska gå till och hur landets framtida förbindelser med EU ska se ut när det har lämnat unionen. Det färdiga avtalet undertecknas av ministerrådet, som består av ministrar från EU-ländernas regeringar, och landet som lämnar EU-samarbetet. Avtalet ska också godkännas av Europaparlamentet, som består av folkvalda ledamöter från EU-länderna.
    Framtida förbindelser mellan landet och EU reds ut i avtalet.

    Avtalsförhandlingarna kan misslyckas

    Europeiska rådet och landet som lämnar EU kan tillsammans besluta att förlänga tiden för förhandlingar om båda parterna är överens. Om det två år efter ansökan om utträde inte finns något färdigt avtal slutar ändå landets medlemskap i EU att gälla.

    Utträdet steg för steg

    • EU-landet ansöker om utträde

      EU-landet anmäler till Europeiska rådet att det inte länge vill vara med i EU.
    • EU-ledare tar fram riktlinjer

      Europeiska rådet, som består av EU-ländernas stats- och regeringschefer, tar fram riktlinjer för hur utträdesförhandlingarna ska gå till.
    • EU-kommissionen förhandlar

      EU-kommissionen sköter avtalsförhandlingarna med landet som vill gå ur EU. Förhandlingarna får ta två år.
    • Avtal skrivs under

      Det färdiga avtalet undertecknas av ministerrådet och landet som lämnar EU-samarbetet. Avtalet ska också godkännas av Europaparlamentet.

    Storbritannien förhandlar om att gå ur EU

    Hittills har inget medlemsland lämnat EU, men Storbritannien förhandlar om att göra det. I mars 2017 lämnade den brittiska regeringen in en ansökan om utträde till Europeiska rådet. EU-kommissionen sköter avtalsförhandlingarna om ett utträdesavtal mellan Storbritannien och EU. I mars 2019 ska Storbritannien lämna EU om inte Europeiska rådet och Storbritannien kommer överens om att förlänga förhandlingstiden.
    Planen är att Storbritannien lämnar EU i mars 2019.

    Förhandlingar i två etapper

    Europeiska rådet har slagit fast att förhandlingarna mellan EU och Storbritannien ska ske i en viss ordning. Den första etappen handlar om villkoren för utträdet. En viktig fråga som ska reda ut är rättigheterna för EU-medborgare som i dag bor i Storbritannien och britter som bor i EU-länder. En annan är att komma överens om hur mycket Storbritannien ska betala till EU enligt de avtal och ekonomiska åtaganden som redan finns. I den andra etappen förhandlar parterna om hur de framtida förbindelserna mellan EU och Storbritannien ska se ut.
    Utträde och framtida förbindelser i fokus för förhandlingarna.

    Det finns regioner som gått ur EU

    Det finns regioner inom EU som har lämnat unionen. Ett exempel är Grönland, som är en del av Danmark och som blev medlem i EU när Danmark blev EU-medlem 1973. 1982 röstade grönländarna för att gå ur unionen och ön lämnade EU 1985. Eftersom ön är en del av Danmark gäller fortfarande vissa EU-regler i Grönland. Grönland har i dag status som ett av EU:s så kallade utomeuropeiska länder och territorier, tillsammans med exempelvis Franska polynesien och brittiska Falklandsöarna.
    EU har utomeuropeiska länder och territorier.
  • Om ett EU-land bryter mot EU:s grundläggande principer om frihet, demokrati och mänskliga rättigheter kan landet förlora vissa rättigheter, som rätten att rösta i ministerrådet. Ett EU-land kan däremot inte bli uteslutet ur EU.

    Medlemsländer ska följa grundläggande principer

    I EU:s fördrag, reglerna för hur EU ska fungera, beskrivs grundläggande principer om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. EU-samarbetet ska bygga på dessa värden och varje medlemsland förväntas agera utifrån dem.

    Artikel 7 kan aktiveras om ett land bryter mot principerna

    Ett medlemsland som struntar i EU:s värden kan inte bli uteslutet ur EU. Men landet kan förlora vissa av sina rättigheter i EU-samarbetet. EU:s institutioner kan nämligen inleda ett särskilt förfarande, ett så kallat artikel 7-förfarande. Hur ett sådant förfarande går till står skrivet i artikel 7 i EU-fördraget, som innehåller regler för hur EU-samarbetet ska fungera.
    Reglerna står i EU-fördraget.

    Ministerrådet eller Europeiska rådet tar ställning

    Artikel 7-förfarandet kan se olika ut. Om det finns en klar risk att ett medlemsland åsidosätter EU:s värden kan ministerrådet konstatera det, ge rådgivning till landet om hur situationen kan förbättras och sedan kontrollera om risken kvarstår. Om ett medlemsland allvarligt och ihållande åsidosätter EU:s värden kan Europeiska rådet, som omfattar EU-ländernas stats- och regeringschefer, konstatera att så är fallet.

    Tillfälligt begränsade rättigheter för medlemslandet

    Om Europeiska rådet slagit fast att ett medlemsland åsidosätter EU:s värden kan ministerrådet besluta om att tillfälligt ta ifrån landet vissa rättigheter i EU-samarbetet, exempelvis rätten att rösta i ministerrådet där EU-ländernas ministrar beslutar om nya EU-lagar. Ett land som utesluts ur ministerrådet ska ändå ha kvar sina skyldigheter mot EU. Hittills har denna situation inte uppstått i EU.
    EU-landet kan förlora rösträtten i ministerrådet.

    Artikel 7-förfarande steg för steg

    • Ett EU-land riskerar att åsidosätta EU:s värden

      Ministerrådet slår fast att det finns en risk för att ett medlemsland åsidosätter EU:s värden, ger rådgivning till medlemslandet och kontrollerar om risken kvarstår.
    • Ett EU-land åsidosätter EU:s värden

      Europeiska rådet slår fast att ett medlemsland allvarligt och ihållande åsidosätter EU:s värden.
    • EU-landet kan förlora rättigheter

      Ministerrådet kan besluta om att frånta medlemslandet vissa rättigheter, som rätten att rösta i ministerrådet.
    • Åtgärder kan ändras eller återtas

      Om situationen i medlemslandet ändras kan ministerrådet besluta om att ändra eller återkalla åtgärderna mot medlemslandet.

    EU-kommissionen kan dela ut tidig varning

    EU har även ett system för så kallad tidig varning, som aktiveras innan det är aktuellt med ett artikel 7-förfarande. Det innebär att EU-kommissionen, den EU-institution som kontrollerar att EU-länder följer EU:s lagstiftning, kan starta en dialog med ett medlemsland som riskerar att bryta mot EU:s grundläggande principer.
    Varning kommer före  aktivering av artikel 7.

Du kanske också vill veta mer om...