accessibilityaddangle-leftangle-rightarrow-downarrow-leftarrow-rightarrow-upsound-activebookcrossdocumentdownloademailexternalShapeglobeLinkplayremovesearchsharestop-watch

Julevsámegiella - lulesamiska

EU oanegit

Svierik gullu Europa uniåvnnåj (EU) 1995 rájes. EU-rijka aktan moatten ássjen barggi ja muhtema mijá árgav bájnni. Dála oanegit vuojnnep majna EUa barggá, gåk EUa märrádiusájt válldá ja gåk Svierigij guosská. Vuoset aj gåk máhttá EUav bájnnet.

Stuor oasse EUa bargos la giehpedit oasestallamav sebrulasjrijkaj gaskan. EU aktijbargo ulmme l galggá álkke riejssit, jåhtet jali låhkåt ietjá EU-rijkan. EU-viesáda dálla buojkulvissan máhtti barggat ietjá EU-rijkan váni sierralágásj barggo- jali ganudimloabe dagi. Euro l biednigin ienep gå lahkken EU-rijkajs.

Sebrulasjrijka

EUa sebrulasjrijka li säbrram EUaj moatten ájgen:

1952 Belgia, Frankrijkka, Italia, Luxemburga, Nederländera, Tusska

1973 Danmárkka, Irlánnda, Stuorbritannia

1981 Greklánnda

1986 Portugálla, Spania

1995 Suobma, Svierik, Österrijkka

2004 Cypern, Estlánnda, Lettlánnda, Litávva, Malta, Poalsska, Slovenna, Slovaka, Tjehkka, Ungár

2007 Bulgárra, Rumänna

2013 Kroatia

Majna EU barggá?

Barggá gus EU gájkdivnajn?

EU måttijn ássjijn barggá. Dála li muhtema:

Birásássje. EUa buojkulvissan la ulmev biedjam gåk sebrulasjrijka galggi ietjasa sjaddadimgásaj luojttemijt binnedit.

Guollim. EUa mierret man edna guolev oadtju guollit sebrulasjrijkaj tjátjijn. Dat guosská degu dal jáddij Lullemeran.

Polijssaaktisasjbarggo. EU-rijkaj polijsajn ja guoddaliddjijn la rievtesvuohta barggat vastes bahádagoj vuosstij rijkaj gaskan, buojkulvissan narkotijkkasuolevbuktemij.

Dajvakdoarjjaga. EU-rijka sihti unnedit ekonomalasj ja sosiálalasj tjuolldemijt rijkaj ja dajvaj gaskan EUa sinna. Danen stuor oasse EUa biednigijs manná dajvakdoarjjagijda.

Bádurpolitijkka. EUan li aktisasj njuolgadusá dårvvobájke (asyl) birra bádurijda, degu dal makkár rijkka galggá dårvvobájkkeåtsålvisáv giehtadit.

EU-rijka barggi aj aktisattjat buojkulvissan doarjjapolitijkajn, oasestallamij rijkaj EUa ålggolin, doarjjagij ednambargguj ja biebbmoássjij.

EU ij dáv dagá

Sebrulasjrijka ietja vásstedi ålot ássje åvdås. Muhtem buojkulvisá li boahtoväro, skihpasujtto, skåvlå ja pensjåvnå ja mánájdoarjjaga.

Majt EUa máksá?

Gájkka sebrulasjrijka máksi EUaj juohkka jage. Mávso vuodo iehtjádij siegen la rijka ekonomalasj åvdeldime. Svierik máksá bájken 30-40 miljárda kråvnå.

Aktij oadtju EU bájken 1 300 miljárda kråvnå jagen. Bájken 85 prosenta biednigijs manni ruoptus sebrulasjrijkajda doarjjagin. Ienemus oasse manná åvdedittjat dajvajt EU-rijkajn, buojkulvissan rahtijt buoredit, åtsådimev ja åhpadimev barggomárnanin doarjjot, dårjutjit ednambargov, sisednamav ja guollimav. Valla biedniga manni aj buojkulvissan doarjjagijda, kultuvrradoarjjagijda ja polijssaaktisasjbargguj. Svierik oadtju oasev ienemus doarjjagijs.

  • Svieriga stáhtabudjähtta l bájken 900 miljárda kråvnå.
  • Stáhtabudjehtas 30-40 miljárda kråvnå manni EUaj mákson.
  • Svierik oadtju ruoptus 10-13 miljárda kråvnå umasslágásj doarjjagin EUas.

Gå EU mierret

Europa ráde - oajvvetjåhkanibme EU-rijkaj lájddijiddjij

Europa ráde sävvá EU-aktisasjbargojt njuolgadusájt guhkep ájggáj, valla ij EU-njuolgadusáj hárráj mierreda. Oajvvetjåhkanime li niellji jahkáj. Jus la dárbbo de máhtti lijgge oajvvetjåhkanimijda tjoahkkit.

Europa rádáj gulluji åvddåulmusj, EU-rijkaj stáhta- ja ráddidusoajve ja kommisjåvnå åvddåulmusj. Europa ráde ietjas åvddåulmutjav vállji biellegålmå jahkáj.

Gåktu EU mierret?

Svierik ja ietjá sebrulasjrijka mierredi aktan ådå EU-njuolgadusáj birra. Merkaj Svierik máhttá EU:a märrádusájt bájnatjit, valla muhttijn Svierik aj hähttu EU-märrádusájt tjuovvot majt Svierik ij sidá.

Návti Svierik ja ietjá sebrulasjrijka ájgás båhti ådå EU-njuolgadusáj birra:

1. EU-kommisjåvnå oajvvadit ådå lágav

Gájkka sebrulasjrijkajn, la akta sebrulasj kommisjåvnån. Kommisjåvnåra galggi huksat ålles EUa buoremusáv ja älla ietjasa rijkaj åvdåstiddje.

2. Ráddidus ja rijkabiejvve mierredibá

EU-kommisjåvnnå rádjá ietjas oajvvadusájt gájkka sebrulasjrijkajda. Svierigin manni ráddidussaj ja rijkabäjvváj. Ráddidus rijkabäjvváj ietjas vuojnov diedet oajvvadusáj hárráj ja duosstu rijkabiejve vuojnojt. Ráddidus Svieriga åvdås ságas.

3. Europaparlamännta mierret

Europaparlamännta l siegen mierredimen EUa ådå lagaj hárráj. Ájrrasa li válljidum álmmuk válljimin ja dajs 20 li válljidum Svierigin.

Europaparlamännta mierret aktan minisstarrádijn ienemus ássjijn. Muhtem ássjijn Europaparlamännta ij mierreda. Buojkulvissan EUa ålggorijkak- ja sihkarvuohtapolitijkan.

4. Minisstarráde mierret

Svieriga ráddidus ja gájkka ietjá ráddidusá EU-rijkajn oassálassti avtajn minisstarijn EU:a minisstarráden. Minisstarráde mierret ådå EU-lagáj birra. Svieriga ráddidus la åvddålijgiehtaj oajvvadusáj birra rijkabiejvijn ságastam.

5. Svierik lágav tjadát

Gå minisstarráde la ådå lágav mierredam de galggá Svierik gájkka sebrulasjrijka lágav tjadádit. Muhttijn dárbaj rijkabiejvve sveriga lágajt rievddadit vaj hiehpi EUa ådå lágajda. Ietjá bálij EUa lága dalága doajmmi.

Rijkabiejvve guorat

Guoradimij ja vuojnoj guoran ráddidussaj la rijkabiejven aj ietjá barggo, degu parlamentajn ietjá EU-rijkajn. Gå EUa ådå lágajt oajvvat sierra bájkijn galggi parlamenta sebrulasjrijkajn guoradit jus njuolgadusájt EU-låbdån dárbahi jali jus la buorep juohkka rijkka njuolgadusáj hárráj mierredit iesj guhtik. Guoradibme maŋŋela máhttá tjuovvot vaj kommisjåvnnå ådåsis hähttu ietjas oajvvadusáv gähttjalit.

Mij sjaddá jus Svierik ij EU:a njuolgadusájt tjuovo?

EU-kommisjåvnnå gehtjat vaj rijka dajt lágajt tjuovvu majt EUa mierredam la. Jus kommisjåvnnå adná Svierik ij dav dagá de máhttá kommisjåvnnå Svierigav EU-duobbmoståvlån stiebnnit.

Akta barggo EU-duobbmoståvlån la de mierredit jus Svierik la EU: njuolgadusáj vuossti la barggam. Svieriga duobbmoståvlå aj máhtti EU-duobbmoståvllåj mannat gatjálvisáj gåk EUa njuolgadusájt galggi låhkåt.

Jus adná Svierik jali ietjá sebrulasjrijkka ij EUa njuolgadusájt tjuovo, de máhttá dav EU-kommisjåvnnåj diededit.

EU-kommisjåvnå

  • Kommisjåvnåra galggi ålles EUa buoremusáv huksat ja älla ietjasa rijkaj åvdåstiddje.
  • EU-kommisjåvnnå vidá jahkaj biejaduvvá sebrulasjrijkaj ráddidusájs.
  • Europaparlamännta galggá EU-kommisjåvnåv dåhkkidit.

Europaparlamännta

  • Válljim juohkka vidát jage Europaparlamänntaj.
  • Juohkka rijka viesáda jienasti ietjasa ájrrasijda.
  • Rijkajn stuoráp álmmugijn li ienep ájrrasa gå rijkajs unnep álmmugijn.

Ministarráde

  • Minisstar ráddidusán gut ássje åvdås vásstet oassálasstá minisstarráden. Jus li buojkulvissan birásássje biejvvelistan de birásminisstar la danna.
  • Ienemus ássjijn máhttá minisstarráde mierredit gå ieneplåhko oajvvadusáv doarjju. Muhtem ássjijn hähttuji gájkka minisstara ájgas boahtet märrádusá válldema diehti.

EU-duobbmoståvllå

  • EU-duobbmoståvlån la duobmár juohkka EU-rijkas.
  • Duobmára biejaduvvi sebrulasjrijkaj ráddidusájs gudá jahkáj.

Gåktu máhttá EU:av bájnnet?

Jus EUa märrádusájt sihtá bájnnet de máhttá ságastit soabmásijn gut EU-ássjij barggá, jali mierret.

Europaparlamentáraga. Gávnnuji svieriga ájrrasa Europaparlamentan gudi li siegen EU-märrádusájt bájnnemin. Aktavuohtadiedo sidjij gávnnuji www.europaparlamentet.se. Máhttá aj aktavuodav válldet Europaparlamenta diededimkontåvråjn Svierigin, telefåvnnå 08-562 444 55, e-påvsstå epstockholm@ep.europa.eu.

Rijkabiejvvesebrulattja. Rijkabiejve sebrulattja Svieriga lágajt vuododi ja ráddidussáj vuojnojt vaddi minisstarráde märrádusá åvddåla. Webbabielen www.riksdagen.se gávnnuji adressa 349 sebrulattjajda ja politijkalasj belludagájda rijkabiejven.

Minisstara ráddidusán. Svieriga minisstara oassálassti EU:a minisstarrádetjåhkanimijn ma mierredi ådå EU-njuolgadusáj birra. Webbabielen www.regeringen.se gávnnuji aktavuohtadiedo ráddidusá gájkka minisstarijda.

EU-kommisjåvnnå. EU-kommisjåvnnå álu sihtá vuojnojt adnet lágaj åvddåbargojda. Miljåvnnå EU-viesáda aj máhtti viesátálgadimijn kommisjåvnåv bádtjit láhkaoajvvadusáv dahkat. Válde aktavuodav EU-kommisjåvnå kontåvråjn Svierigin, telefåvnnå 08-562 444 11, e-påvsstå bursto@ec.europa.eu. Webbaadrässa . ec.europa.eu/Sverige/index_sv.htm.

Organisasjåvnå. Ållo organisasjåvnå aktisattjat barggi europa låbdån EU-kommisjåvnåv bájnatjit.

Oanegit EUa histårja birra

Gudát rijkas gitta...

EUan li uddni 28 rijka gånnå aktan li bájken 508 miljåvnå viesáda. Ienep rijka sihti sebrulattjan, gåjt Serbia ja Turkka.

Manen aktisasjbarggo álgij Europan? Ållo europa rijka sihtin jur nuppe väráltdoaro maŋelattjan aktan barggat tsakkatjit ådå doarojt. Danen guhtta rijka biejadin Europa tjahta- ja stálleaktisasjvuodav 1952. Sij galggin aktisattjat vásstedit tjahta- ja stálledahkusa åvdås, ma lijga vuodo doarroindustriddjan. Dajna vuogin galggin garvvet vaj soames sierra rijkka iesj vaden álggá. Dat lij vuostasj lávkke EUa sjaddadattijn.

1958 aktisasjbarggo álgij aj ietjá dahkusij, dievnastusáj ja kapitálajn. Ålles aktisasjbarggo dal gåhtjoduvvagådij EGan, Europa aktisasjvuoda. Ájge milta aj birás, ednambarggo ja fievrrima iehtjadij siegen, sjaddin EGa barggo. 1993 sjattaj EGa ienni EU- Europa uniåvnnå. De sjattaj buojkulvissan máhttelis rijkajda ålggorijkkaássjij aktan barggat. Dat rájes li ájn 16 rijka sebrulattjan EUan, mij de bájnná gåk aktisasjbarggo sivddi.