accessibilityaddangle-leftangle-rightarrow-downarrow-leftarrow-rightarrow-upsound-activebookcrossdocumentdownloademailexternalShapeglobeLinkplayremovesearchsharestop-watch
Illustration EU-valet 2019

EU-valet 2019

Söndag 26 maj

Söndagen den 26 maj var det val till Europaparlamentet, EU-val, i Sverige. I EU-valet väljer medborgarna i EU:s medlemsländer vilka som ska representera dem i parlamentet de kommande fem åren.

Om EU-valet

  • Det är val till Europaparlamentet vart femte år i alla EU-länder.
  • I Sverige var det Europaparlamentsval söndagen den 26 maj 2019.

Valresultatet i EU-valet

Den 23-26 maj var det val till Europaparlamentet i hela EU. I Sverige var valdagen den 26 maj. Valmyndigheten har information om resultatet av det svenska EU-valet. Europaparlamentet informerar om valresultaten i hela EU.

Viktiga datum efter EU-valet

  • 26 maj 2019

    26 maj – EU-val i Sverige

    Söndagen den 26 maj var det val till Europaparlamentet, EU-val, i Sverige. Valresultatet visas på www.val.se.
  • 31 maj 2019

    31 maj – Valmyndigheten fastställde valresultatet

    Fredag den 31 maj fastställde Valmyndigheten valresultatet i Sverige och de svenska ledamöterna och ersättarna utsågs.
  • Slutet av juni – partigrupperna klara

    De politiska gruppernas sammansättning i parlamentet var klar i slutet av juni och grupperna presenterade vilka ledamöter som ingår i vilka grupper.
  • 2 jul 2019

    2 juli – den nya mandatperioden började

    Det nyvalda Europaparlamentets mandatperiod började den andra juli med ett sammanträde i Strasbourg, Frankrike. Den italienske socialdemokraten David Sassoli valdes till ny talman.
  • 16 jul 2019

    16 juli – Europaparlamentet godkände EU-kommissionens ordförande

    Europeiska rådet föreslog tyska Ursula von der Leyen till ny ordförande för EU-kommissionen. Den 16 juli röstade Europaparlamentet ja till förslaget.
  • 8 aug 2019

    8 augusti – regeringen föreslog EU-kommissionär

    Svenska regeringen föreslog arbetsmarknadsminister Ylva Johansson till ny svensk EU-kommissionär.
  • 10 sep 2019

    10 september – förslaget till ny EU-kommission presenterades

    EU-kommissionens kommande ordförande, Ursula von der Leyen, presenterade hela förslaget till ny EU-kommission.
  • September och oktober – utfrågningar i utskotten

    De personer som först föreslogs att bli EU-kommissionärer frågades ut av Europaparlamentets utskott. Sveriges föreslagna EU-kommissionär Ylva Johansson frågades ut den 1 oktober.
  • November – nya utfrågningar

    Den 1 november skulle den nya EU-kommissionen ha börjat arbeta om allt hade gått som planerat. Men några av de först föreslagna kommissionärerna byttes ut och därför hölls ytterligare utfrågningar i november.
  • 1 dec 2019

    1 december – ny kommission på plats

    Den nya EU-kommissionen började arbeta den 1 december. Ledamöterna i Europaparlamentet godkände hela den nya EU-kommissionen vid en omröstning den 27 november.

Efter EU-valet – vad händer nu?

En knapp vecka efter EU-valet fastställde Valmyndigheten det svenska valresultatet och fördelade de svenska mandaten i Europaparlamentet.

Valmyndigheten räknade ut hur många mandat varje parti har fått utifrån rösterna och vilka av partiets kandidater som har valts in i det nya EU-parlamentet. Det var bara partier som fick över 4 procent av rösterna i valet som räknades. Partier som hade mindre än 4 procent fick inga mandat i Europaparlamentet.

Sverige har i nuläget 20 platser i Europaparlamentet. Om Storbritannien lämnar EU får Sverige ett mandat till och det blir 21 svenska mandat i parlamentet.

2 juli – den nya mandatperioden började

Den 2 juli började den nya mandatperioden och det nya Europaparlamentet började sitt arbete med ett sammanträde i Strasbourg, Frankrike. Parlamentet började med att välja den italienske socialdemokraten David Sassoli till ny talman. Talmannen är den som är den som leder arbetet i parlamentet. Sedan valde ledamöterna vilka utskott de ska arbeta i, och utskottens ordföranden. De flesta ledamöter är med i ett utskott och är suppleant (ersättare) i ett annat.

Ny ordförande för EU-kommissionen

Den 16 juli godkände parlamentet den nya EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen från Tyskland. Det är EU-ländernas stats- och regeringschefer i Europeiska rådet som föreslår vem som ska bli EU-kommissionens ordförande, men parlamentet måste godkänna förslaget. Enligt EU:s fördrag ska ordförandens politiska åsikter likna dem som majoriteten i det nyvalda parlamentet har.

Den nya EU-kommissionen

I Sverige är det regeringen som föreslår vem som ska bli EU-kommissionär från Sverige. I augusti föreslog den svenska regeringen den nuvarande arbetsmarknadsministern Ylva Johansson till ny svensk EU-kommissionär.

EU-kommissionens blivande ordförande Ursula von der Leyen satte tillsammans med EU-länderna ihop ett förslag till hur den nya EU-kommissionen skulle se ut och vem som skulle ansvara för vad i kommissionen. Förslaget till ny kommission presenterades den 10 september.

I slutet av september och början av oktober frågades de föreslagna kommissionärerna ut i Europaparlamentets utskott, där de fick svara på både muntliga och skriftliga frågor. Efter utfrågningarna har några av de först föreslagna kandidaterna bytts ut. Därför hölls kompletterande utfrågningar i november.

Målsättningen var från början att den nya EU-kommissionen skulle börja arbeta den 1 november 2019. Men eftersom kommissionärer byttes ut blev godkännandet och tillträdet försenat med en månad.

Ledamöterna i Europaparlamentet godkände hela den nya EU-kommissionen vid en omröstning den 27 november. Därmed kunde den nya EU-kommissionen börja arbeta den 1 december.

Många tjänster tillsätts efter ett EU-val

Efter ett val till Europaparlamentet är det många EU-tjänster som ska tillsättas med nya personer. Som nämnts ovan har parlamentet valt en ny talman och godkänt den nya ordföranden för EU-kommissionen. Sedan har hela EU-kommissionen utsetts och fått en ledamot från varje medlemsland utom Storbritannien, som planerar att lämna EU.

Stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet har också valt en ny ordförande som leder och samordnar arbetet, den belgiska premiärministern Charles Michel. Han tillträdde sin tjänst 1 december.

Vidare har en ny så kallad hög representant utsetts, som också började sitt arbete den 1 december. Den höga representanten leder EU:s arbete med utrikes- och säkerhetspolitik och kallas också EU:s utrikesminister. Europeiska rådet föreslog i juli den spanska utrikesministern Josep Borrell till tjänsten som hög representant. Han godkändes sedan av EU-kommissionens ordförande.

Som ordförande för Europeiska centralbanken (ECB) har den franska chefen för Internationella valutafonden (IMF) Christine Lagarde valts. Hon tillträdde sin tjänst den 1 november. Beslutet om tjänsten fattades av Europeiska rådet, efter samråd med Europaparlamentet och ECB-rådet.

Din rätt att rösta

Europaparlamentet är den enda EU-institution som väljs direkt i allmänna val. Genom att rösta i valet till Europaparlamentet har du möjlighet att vara med och påverka EU:s politik.

Alla EU-medborgare har rätt att rösta i Europaparlamentsvalet. I Sverige får du rösta fram politiker till Europaparlamentet om du har fyllt 18 år, är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige. Även medborgare från andra EU-länder som är folkbokförda i Sverige får rösta i EU-valet här. Du som är svensk medborgare men bor utomlands måste anmäla dig till röstlängden för att få rösta.

Alla EU-medborgare har rätt att rösta i EU-valet.

Så går EU-valet till

EU-valet går till på samma sätt som valen till kommun, landsting och riksdag i Sverige. Du får ett röstkort hem i brevlådan och kan sedan förtidsrösta eller rösta i vallokal på valdagen. Du väljer vilket parti du vill ska representera dig i Europaparlamentet. Du kan rösta på en viss person på partiets lista genom att sätta ett kryss vid namnet. Ett parti måste få minst 4 procent av rösterna för att få plats i Europaparlamentet.

Mer om EU-valet

Film

3 snabba om EU-valet

Speltid 2 min

På vilket sätt angår EU de svenska väljarna? Vad är de nationella parlamentens roll i EU? Talman Andreas Norlén svarar på frågor om EU-valet.

Ladda ner

Vad är Europaparlamentet?

Europaparlamentet är medborgarnas röst i EU. Ledamöterna i parlamentet väljs av medborgarna i EU-länderna i allmänna val. Europaparlamentet har verksamhet både i franska Strasbourg och i belgiska Bryssel.

I Europaparlamentet sitter 751 ledamöter från EU:s 28 medlemsländer. Ledamöterna kallas för Europaparlamentariker. De är med och beslutar om EU:s lagar och budget.

Europaparlamentet har 751 ledamöter varav 20 stycken representerar Sveriges medborgare. Europaparlamentet har 751 ledamöter varav 20 stycken representerar Sveriges medborgare.
Tillsammans har väljare i de 28 EU-länderna röstat fram 751 ledamöter. De representerar väljarna i Europaparlamentet till nästa EU-val.

Antal ledamöter efter brexit

Storbritannien håller på att lämna EU (brexit). När det sker kommer antalet ledamöter i Europaparlamentet att minskas till 705. Sverige får då 21 ledamöter. Förhandlingar pågår mellan Storbritannien och EU om tidpunkt och villkor för utträdet.

De svenska ledamöterna 2019-2024

20 svenska ledamöter representerar Sveriges medborgare i Europaparlamentet. Genom Europaparlamentsvalet avgör medborgarna i medlemsländerna vilka politiska partier och ledamöter som ska vara med och fatta besluten i parlamentet.

Svenska Europaparlamentariker 2019–24 på Europaparlamentets webbplats

Sverige har 20 ledamöter i EU-parlamentet. Antal ledamöter beror på hur stor befolkning landet har. Tyskland har som det största land i EU 96 ledamöter medan de minsta länderna har 6 ledamöter. Sverige har 20 ledamöter i EU-parlamentet. Antal ledamöter beror på hur stor befolkning landet har. Tyskland har som det största land i EU 96 ledamöter medan de minsta länderna har 6 ledamöter.
EU-länderna har olika antal ledamöter i Europaparlamentet. Hur många ledamöter som kommer från ett land beror på hur stor befolkning landet har. Tyskland, som är det folkrikaste landet i EU, har 96 ledamöter i parlamentet. Cypern, Estland, Luxemburg och Malta väljer sex ledamöter, som är det minsta antalet.

Ledamöterna ingår i partigupper

Ledamöterna i Europaparlamentet debatterar EU-frågor och arbetar fram nya EU-lagar. Varje ledamot är med i en partigrupp. I en partigrupp samlas ledamöter som har liknande åsikter.

I parlamentet sitter ledamöterna samlade i sina partigrupper, och inte utifrån vilket land de kommer. Vänsterpartier sitter till vänster och högerpartier till höger. De gröna och liberala partigrupperna sitter i mitten.

Översikt som visar ledamöternas placering i partigrupper i Europaparlamentet. Översikt som visar ledamöternas placering i partigrupper i Europaparlamentet.
Under mandatperioden 2019-2024 finns sju partigrupper och ett antal partigruppslösa ledamöter i Europaparlamentet. Översikten visar partigruppernas placering i Europaparlamentet. Gränserna mellan partigrupperna i bilden är ungefärliga. Uppgifterna är från parlamentets första sammanträde i juli 2019.

Partigrupper och platser i Europaparlamentet 2019-2024

Det krävs minst 25 ledamöter från sju av EU:s 28 länder för att bilda en partigrupp.

  • EPP 182 platser
    Europeiska folkpartiet. Moderaterna och Kristdemokraterna är med i denna grupp.
  • S&D 154 platser
    Progressiva förbundet av socialdemokrater i EU-parlamentet. Socialdemokraterna är med i denna grupp.
  • Renew Europe 108 platser
    Renew Europe (Förnya Europa). Liberalerna och Centerpartiet är med i denna grupp.
  • De Gröna/EFA 74 platser
    De gröna/Europeiska fria alliansen. Miljöpartiet är med i denna grupp.
  • ID 73 platser
    Identitet och demokrati.
  • ECR 62 platser
    Europeiska konservativa och reformister. Sverigedemokraterna är med i denna grupp.
  • GUE/NGL 41 platser 
    Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster. Vänsterpartiet är med i denna grupp.
  • GL 57 platser
    Grupplösa.

Uppgifterna är från parlamentets första sammanträde i juli 2019.

Om partigrupperna i Europaparlamentet 2019-2024 på Europaparlamentets webbplats

Antal ledamöter per land i Europaparlamentet

  • 96 Tyskland
  • 74 Frankrike
  • 73 Italien och Storbritannien
  • 54 Spanien
  • 51 Polen
  • 32 Rumänien
  • 26 Nederländerna
  • 21 Grekland, Belgien, Portugal, Tjeckien och Ungern
  • 20 Sverige
  • 18 Österrike
  • 17 Bulgarien
  • 13 Danmark och Finland
  • 11 Irland och Litauen
  • 8 Slovenien och Lettland
  • 6 Estland, Cypern, Luxemburg och Malta

Storbritannien håller på att lämna EU (brexit). När det sker kommer antalet ledamöter i Europaparlamentet att minskas från 751 till 705. Sverige får då 21 ledamöter.

Mer om EU-parlamentet och EU

EU angår dig

Lättläst och andra språk