Prövar EU-lagar

Riksdagen bedömer om EU ska besluta

I EU ska politiska beslut tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Det innebär att det inte alltid är fritt fram för EU:s institutioner att ta beslut om nya EU-lagar. Varje färdigt lagförslag från EU ska först klara en särskild prövning i den svenska riksdagen och de andra EU-ländernas nationella parlament. Frågan i fokus är om EU eller EU-länderna själva ska ta beslut om lagförslaget.

Riksdagens prövning av nya EU-lagar

Alla lagförslag från EU prövas.
Prövningen utförs av det utskott som ansvarar för ämnesområdet.
Riksdagen kontrollerar om EU eller EU-länderna ska ta beslut om ett lagförslag.
2017 prövade riksdagen 101 lagförslag från EU och år 2016 var det 102. 2015 var antalet 21.

Riksdagen prövar alla lagförslag

Lästid 3 min

Blir resultatet bäst om en ny lag beslutas av EU eller av EU-länderna själva? Den frågan ställer sig den svenska riksdagen och de andra EU-ländernas nationella parlament när EU presenterar nya lagförslag. I riksdagen prövas alla lagförslag från EU. Arbetet sker i det utskott som ansvarar för ämnesområdet i fråga.

EU och EU-länderna delar på makten

Inom vissa politikområden har EU ensamrätt att ta beslut om lagar, till exempel i handels- och konkurrensfrågor i EU. Men inom ett antal områden delar EU och EU-länderna på makten att besluta om lagar, till exempel områdena jordbruk, miljö, konsumentskydd och transport. Där har EU och EU-länderna så kallad delad befogenhet att ta beslut om lagar. Det innebär att EU-kommissionen, den EU-institution som föreslår nya lagar, måste argumentera för varför det är EU och inte EU-länderna själva som ska ta beslut om lagen. När EU-kommissionen skickar ett färdigt lagförslag har den svenska riksdagen och de andra EU-ländernas parlament åtta veckor på sig att pröva förslaget.

Riksdagen har åtta veckor på sig att pröva ett lagförslag från EU.

EU:s makt beror på frågan

Arbetet sker i riksdagens utskott

Kontrollen kallas för subsidiaritetsprövning och utförs i det utskott i riksdagen som ansvarar för ämnesområdet i fråga. Ett förslag till ny miljölag prövas exempelvis i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.

Om subsidiaritetsprincipen

Enligt EU:s regler, de så kallade fördragen, ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Syftet med det här är att öka kvaliteten på besluten och värna EU-ländernas möjlighet till egna beslut. Formellt kallas det att EU:s beslut ska respektera subsidiaritetsprincipen.

Det här gäller politikområden där EU och EU-länderna delar på makten att ta beslut om lagar, till exempel jordbruk, miljö, energi, konsumentskydd och transport.

EU:s lagar och regler

Utskott ställer två frågor

I prövningen ska utskottet bedöma om målet för lagförslaget bäst nås genom beslut på nationell nivå i Sverige eller i EU. Utskottet kontrollerar lagförslagets syfte och mål och relaterar till svensk lagstiftning och erfarenhet. Det kan till exempel handla om att undersöka om ett lagförslag är för omfattande och om det räcker med de svenska regler som redan finns. Utskottet kan också begära information från regeringen och kalla ministrar till överläggningar om lagförslagen från EU.

Utskotten kan kalla in ministrar från regeringen.

Arbetsmetoden i utskottet är att utgå från att beslutet om lagen borde tas i EU-länderna själva och sedan ställa två frågor:

Går det att nå målen med den nya lagen om den beslutas nationellt, regionalt eller lokalt?
Blir det ett bättre resultat om EU fattar beslutet?

Prövning kan ge två olika resultat

En prövning av ett lagförslag kan få två olika resultat. Antingen anser utskottet att resultatet av lagen skulle bli bättre om EU tar beslut om lagen. Då är slutsatsen att EU-förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Men om minst fem av utskottets ledamöter tycker EU-länderna själva borde ta beslut om lagförslaget ifråga blir resultatet ett annat. Då anser utskottet att EU-förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Debatt och beslut i kammaren

Utskottet redovisar resultatet av prövningen för riksdagens kammare, alltså när alla riksdagsledamöter deltar. Om utskottet anser att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska utskottet redovisa varför det vore bättre om lagen beslutades i EU-länderna. Kammaren debatterar utskottets slutsatser och tar sedan beslut i frågan.

Skickar synpunkter till EU-kommissionen

Om riksdagsledamöterna i kammaren håller med utskottet om att lagförslaget strider mot subsidiaritetsprincipen tar kammaren beslut om att riksdagen ska berätta det för EU:s institutioner. Det går till så att riksdagens skickar sina synpunkter i form av ett så kallat motiverat yttrande till EU-kommissionen och andra EU-institutioner. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament anser att EU inte ska besluta om ett EU-förslag varnas EU-kommissionen med ett gult eller ett orange kort. När EU-kommissionen får en varning kan den behöva ta tillbaka och ompröva, alltså överväga att förändra, lagförslaget.

EU-kommissionen kan varnas med gult kort.

Varningar i EU

Gult kort

Om minst en tredjedel av EU-ländernas parlament säger nej till ett EU-förslag får EU-kommissionen ett gult kort. Gäller lagförslaget frihet, säkerhet och rättvisa räcker det med en fjärdedel av parlamenten.

EU-kommissionen ska antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.

Orange kort

Om minst hälften av parlamenten säger nej till ett EU-förslag får EU-kommissionen ett orange kort.

Även då ska kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall skicka en motivering till Europaparlamentet och ministerrådet.

Om en majoritet av ledamöterna i EU-parlamentet eller 55 procent av EU-länderna i ministerrådet anser att EU-förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skrotas det.