riksdagen bedömer om EU ska besluta
I EU ska politiska beslut tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Det innebär att det inte alltid är fritt fram för EU:s institutioner att ta beslut om nya EU-lagar. Varje färdigt lagförslag från EU ska först klara en särskild prövning i den svenska riksdagen och de andra EU-ländernas nationella parlament. Frågan i fokus är om EU eller EU-länderna själva ska ta beslut om lagförslaget.
Blir resultatet bäst om en ny lag beslutas av EU eller av EU-länderna själva? Den frågan ställer sig den svenska riksdagen och de andra EU-ländernas nationella parlament när EU presenterar nya lagförslag. I riksdagen prövas alla lagförslag från EU. Arbetet sker i det utskott som ansvarar för ämnesområdet i fråga.
Inom vissa politikområden har EU ensamrätt att ta beslut om lagar. Det gäller till exempel handelspolitiken och konkurrensregler på EU:s inre marknad. Men inom ett antal områden delar EU och EU-länderna på makten att besluta om lagar. Det gäller till exempel områdena jordbruk, miljö, konsumentskydd och transport. Där har EU och EU-länderna så kallad delad befogenhet att ta beslut om lagar. Det innebär att EU-kommissionen, den EU-institution som föreslår nya lagar, måste argumentera för varför det är EU och inte EU-länderna själva som ska ta beslut om lagen.
När EU-kommissionen skickar ett färdigt lagförslag har den svenska riksdagen och de andra EU-ländernas parlament åtta veckor på sig att pröva förslaget. Kontrollen kallas för subsidiaritetsprövning och utförs i det utskott i riksdagen som ansvarar för ämnesområdet i fråga. Ett förslag till ny miljölag prövas exempelvis i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.
Enligt EU:s regler, de så kallade fördragen, ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Syftet med det här är att öka kvaliteten på besluten och värna EU-ländernas möjlighet till egna beslut. Formellt kallas det att EU:s beslut ska respektera subsidiaritetsprincipen.
Det här gäller politikområden där EU och EU-länderna delar på makten att ta beslut om lagar, till exempel jordbruk, miljö, energi, konsumentskydd och transport.
Kan kalla in ministrar från regeringen.
Arbetsmetoden i utskottet är att utgå från att beslutet om lagen borde tas i EU-länderna själva och sedan ställa två frågor:
En prövning av ett lagförslag kan få två olika resultat. Antingen anser utskottet att resultatet av lagen skulle bli bättre om EU tar beslut om lagen. Då är slutsatsen att EU-förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Men om minst fem av utskottets ledamöter tycker EU-länderna själva borde ta beslut om lagförslaget ifråga blir resultatet ett annat. Då anser utskottet att EU-förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.
Utskottet redovisar resultatet av prövningen för riksdagens kammare, alltså när alla riksdagsledamöter deltar. Om utskottet anser att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska utskottet redovisa varför det vore bättre om lagen beslutades i EU-länderna. Kammaren debatterar utskottets slutsatser och tar sedan beslut i frågan.
Om riksdagsledamöterna i kammaren håller med utskottet om att lagförslaget strider mot subsidiaritetsprincipen tar kammaren beslut om att riksdagen ska berätta det för EU:s institutioner. Det går till så att riksdagens skickar sina synpunkter i form av ett så kallat motiverat yttrande till EU-kommissionen och andra EU-institutioner.
Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament anser att EU inte ska besluta om ett EU-förslag varnas EU-kommissionen med ett gult eller ett orange kort. När EU-kommissionen får en varning kan den behöva ta tillbaka och ompröva, alltså överväga att förändra, lagförslaget.
Om minst en tredjedel av EU-ländernas parlament säger nej till ett EU-förslag får EU-kommissionen ett gult kort. Gäller lagförslaget frihet, säkerhet och rättvisa räcker det med en fjärdedel av parlamenten.
EU-kommissionen ska antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.
Om minst hälften av parlamenten säger nej till ett EU-förslag får EU-kommissionen ett orange kort.
Även då ska kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall skicka en motivering till Europaparlamentet och ministerrådet.
Om en majoritet av ledamöterna i EU-parlamentet eller 55 procent av EU-länderna i ministerrådet anser att EU-förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skrotas det.