accessibilityaddangle-leftangle-rightarrow-downarrow-leftarrow-rightarrow-upsound-activebookcrossdocumentdownloademailexternalShapeglobeplayremovesearchsharestop-watch
Svensk flagga och EU-flagga mot blå himmel. Svensk flagga och EU-flagga mot blå himmel.

Riksdagens EU-arbete

påverkar EU-politiken

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att ta beslut om nya lagar. Som EU-land har Sverige överlämnat en del av den makten till EU. I EU är det regeringen som för Sveriges talan, men riksdagen har möjlighet att påverka. Riksdagen granskar EU-dokument och prövar förslag på nya EU-lagar. Inför beslutsmöten i EU måste regeringen prata ihop sig med riksdagen om Sveriges ståndpunkt.

EU i riksdagen

Riksdagens 349 folkvalda ledamöter jobbar med EU-frågor i riksdagens utskott, i EU-nämnden och i kammaren. EU-arbetet innebär bland annat att riksdagen

  • kontrollerar regeringens EU-politik
  • granskar EU:s idéer
  • prövar om EU eller EU-länderna ska ta beslut om nya lagar
  • kan bidra till att EU:s lagförslag omprövas
  • ser till att EU-lagar införs i Sverige
  • samarbetar med andra EU-länders parlament.

EU är vardag i riksdagen

Lästid 4 min

Vardagsarbetet i riksdagen präglas till stor del av EU. EU-dokument granskas och debatteras i utskott och kammare och regeringen måste stämma av sin EU-politik med riksdagens EU-nämnd. Riksdagen och de andra EU-ländernas parlament kan tillsammans kräva att EU-kommissionen tar tillbaka och omprövar förslag på nya EU-lagar.

Riksdag och regering har olika roller

En av riksdagens främsta uppgifter är att ta beslut om regeringens förslag till svenska lagar. När det gäller EU-lagar ser rollfördelningen annorlunda ut. I EU är det regeringen som för Sveriges talan och som är med och tar beslut. Det gör regeringen i EU:s ministerråd som består av ministrar från alla EU-länders regeringar. Men riksdagen har ändå möjlighet att påverka EU:s lagstiftning. Arbetet med EU-frågor pågår i hela riksdagen – i utskotten, EU-nämnden och kammaren. Syftet är att påverka EU:s lagstiftande institutioner och regeringens EU-politik.

Granskar EU:s idédokument

Den svenska riksdagen och de andra EU-ländernas nationella parlament kan redan på ett tidigt stadium sätta sig in i EU-dokument, alltså det som senare ska bli färdiga förslag på EU-lagar. Det beror på att EU-kommissionen, den EU-institution som föreslår nya EU-lagar, skickar alla sina dokument till parlamenten. Exempel på sådana EU-dokument är de så kallade grön- och vitböckerna, där EU-kommissionen berättar om idéer, tankar och kommande åtgärder. 

I riksdagen arbetar ledamöterna i utskotten med att granska innehållet i dessa EU-dokument. Utskottet kan också begära information från regeringen och kalla in ministrar till diskussion kring de frågor som dokumenten handlar om. Granskningen avslutas med en debatt och beslut i riksdagens kammare. Riksdagens synpunkter på ett EU-dokument sammanfattas i ett så kallat granskningsutlåtande som EU-kommissionen kan ta del av.
Granskningen avslutas med debatt i kammaren.

Riksdagen granskar EU-dokument

Prövar om EU ska ta beslut om nya lagar

När EU-kommissionen har tagit in synpunkter från både EU-länder och andra EU-institutioner skickar kommissionen ut ett EU-förslag, alltså ett färdigt förslag på ny EU-lag. Då har riksdagen och de andra EU-ländernas parlament en viktig uppgift. De ska bedöma om beslutet om lagen bör fattas av EU eller av EU-länderna själva. Enligt EU:s regler ska EU nämligen inte ta beslut om ett EU-förslag om lagen ifråga kan förväntas ge samma resultat om beslutet tas av EU-länderna själva, i Sverige till exempel.

Den svenska riksdagen kontrollerar varje färdigt lagförslag som EU-kommissionen skickar. Den här prövningen kallas subsidiaritetsprövning och sker i det utskott i riksdagen som ansvarar för politikområdet ifråga. Till exempel prövas förslag på miljölagar i miljö- och jordbruksutskottet. Om riksdagen anser att EU inte bör ta beslut om EU-förslaget skickar riksdagen sina synpunkter till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.

Riksdagen prövar EU-lagar

Beslut nära medborgarna

Enligt EU:s regler, de så kallade fördragen, ska beslut om nya lagar tas så lokalt och så nära medborgarna som möjligt. Tanken med det här är att värna EU-ländernas möjlighet till egna beslut. Formellt kallas det att EU:s beslut ska respektera subsidiaritetsprincipen.

Kan se till så att EU-förslag omprövas

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament anser att EU inte ska ta beslut om ett lagförslag varnas EU-kommissionen. När EU-kommissionen får en varning måste den ompröva, alltså överväga att förändra, EU-förslaget. Varningssystemet har olika nivåer beroende på hur många parlament som står bakom varningen.  

Kontrollerar regeringens EU-politik

Om ett lagförslag klarar prövningen i EU-ländernas parlament är det dags för EU att förhandla och ta beslut om lagen. Förhandlingarna sker i ministerrådet där ministrar från EU-ländernas regeringar deltar. Sverige representeras av den svenska regeringen. Eftersom regeringen enligt grundlagen ska ha riksdagens stöd i sitt arbete måste regeringen stämma av med riksdagen vilken den svenska ståndpunkten i EU-förhandlingarna ska vara.
Regeringen ska ha riksdagens stöd.

Även i samband med toppmöten i Europeiska rådet, som samlar EU-ländernas stats- och regeringschefer, träffar regeringen riksdagen. Bland annat kommer statsministern till riksdagens kammare för att återrapportera från mötena.

EU-nämnden träffar regeringen

När regeringen stämmer av sin EU-politik med riksdagen sker det i riksdagens EU-nämnd, som består av ledamöter från riksdagens alla partier. Det går till så att den minister som ska delta i ministerrådets möte kommer till EU-nämnden för att diskutera vilken åsikt Sverige ska föra fram i EU-förhandlingarna. Regeringen måste inte följa EU-nämndens rekommendationer, men om den inte gör det kan det leda till att riksdagen förlorar förtroendet för regeringen.

EU-nämnden träffar också statsministern inför och efter toppmöten i Europeiska rådet.

EU-nämnden på riksdagens webbplats

Ser till att EU-lagar införs i Sverige

När ministerrådet och Europaparlamentet har fattat beslut om en ny EU-lag måste den ofta införas i EU-ländernas lagstiftning för att börja gälla. Det är riksdagen som ansvarar för att införa EU-lagarna i Sverige. Det går till på ungefär samma sätt som när riksdagen beslutar om lagar som har sitt ursprung i Sverige: regeringen kommer med ett lagförslag, utskotten arbetar med förslaget och kammaren fattar beslut om att införa den nya lagen.

Beslutar om lagar på riksdagens webbplats

Träffar EU-ländernas parlament

Riksdagen samarbetar på olika sätt med de nationella parlamenten i de andra EU-länderna och med Europaparlamentet, som består av ledamöter som valts i EU-länderna. Bland annat deltar ledamöter från den svenska riksdagen i konferenser om exempelvis utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt finanspolitik. Riksdagens EU-nämnd deltar i konferensen COSAC, som består av EU-nämndens motsvarigheter i de andra EU-ländernas nationella parlament.

Cosacs webbplats

Riksdagens roll i EU

Enligt EU:s fördrag, som kan liknas vid ett lands grundlag, ska riksdagen och de andra EU-ländernas nationella parlament bidra till att EU fungerar på ett bra sätt. Bland annat ska riksdagen

  • ta del av nya EU-idéer och lagförslag
  • bedöma om EU-lagar ska beslutas av EU eller av EU-länderna själva
  • vara med och utvärdera EU:s politik på det rättsliga området
  • vara med och påverka när EU ändrar i fördragen
  • samarbeta med andra EU-länders parlament och Europaparlamentet.

Följer EU från start till mål

Du kanske också vill veta mer om...