accessibilityaddangle-leftangle-rightarrow-downarrow-leftarrow-rightarrow-upsound-activebookcrossdocumentdownloademailexternalShapeglobeLinkplayremovesearchsharestop-watch
Representanter för ett fackförbund samlar in namnunderskrifter utanför Riksdagshuset. Representanter för ett fackförbund samlar in namnunderskrifter utanför Riksdagshuset.

Så kan du påverka

Medborgare kan påverka beslut i EU

Tycker du att EU borde besluta om en ny miljölag? Eller att EU-kommissionens nya förslag om arbetstider är för detaljerat? Det finns flera vägar att gå om du vill försöka påverka EU-beslut. Du kan delta i EU-kommissionens samråd eller starta ett så kallat medborgarinitiativ. Du kan kontakta svenska riksdagsledamöter och EU-parlamentariker. Om du vill påverka inriktningen på EU-politiken kan du rösta i valet till Europaparlamentet och i det svenska riksdagsvalet. Nästa EU-val är år 2024.

Vägar att påverka

Det finns flera sätt att påverka lagstiftningen inom EU. Du kan till exempel

  • rösta i val till Europaparlamentet och i det svenska riksdagsvalet
  • lämna förslag till EU-kommissionen
  • delta i EU-kommissionens samråd och möten
  • starta ett medborgarinitiativ
  • kontakta regeringen och delta i sakråd
  • kontakta riksdagsledamöter och EU-parlamentariker.

Du kan påverka EU genom att rösta

Det är politiker från EU-länderna som tar beslut om nya EU-lagar i Europaparlamentet och ministerrådet. Du kan påverka inriktningen på EU-politiken genom att rösta i valet till Europaparlamentet och i det svenska riksdagsvalet.

Europaparlamentet företräder folkets intressen

I Europaparlamentet sitter folkvalda ledamöter vars uppdrag är att företräda folkets intressen när parlamentet beslutar om nya EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Ett övergripande sätt att påverka EU-politiken är därför att rösta på den politiker eller det politiska parti som du tycker ska sitta i Europaparlamentet. Det gör du genom att rösta i valet till Europaparlamentet, vilket är en rättighet som alla medborgare i Sverige och de andra EU-länderna har. Nästa val till Europaparlamentet hålls år 2024.
Nästa EU-val genomförs år 2024.

Europaparlamentet väljs av folket

Riksdagsvalet avgör vilka som får bilda regering

I ministerrådet deltar ministrar från medlemsländernas regeringar. Deras uppdrag är att förhandla och ta beslut om EU-lagar tillsammans med Europaparlamentet. Det är den svenska regeringen som företräder Sverige i ministerrådet. Vilken inriktning som den svenska EU-politiken har i ministerrådet beror alltså på vilket parti eller vilka partier som ingår i regeringen. Vilket parti eller vilka partier som får bilda regering är en fråga som avgörs i det svenska riksdagsvalet. Att rösta i riksdagsvalet är därmed också ett sätt att påverka den svenska EU-politiken.

Val till riksdag, kommun, landsting på Valmyndighetens webbplats

Flera möjligheter att påverka EU:s beslut

När EU inför nya lagar är EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet inblandade. Lagförslagen behandlas även på hemmaplan i EU-länderna. Om du vill påverka EU:s beslut om nya lagar är det viktigt att ha koll på de olika stegen i lagstiftningen.

Påverka i olika steg av lagstiftningen

Lagstiftningen inom EU har en tydlig rollfördelning. EU-kommissionen lägger fram lagförslag som beslutas av politiker från EU-länderna i Europaparlamentet och ministerrådet. Lagförslagen behandlas även på hemmaplan, i den svenska riksdagen och av regeringen.

Under olika steg i processen, från det att en idé föds till dess att den blir en färdig lag, finns det möjlighet för privatpersoner och organisationer att försöka påverka EU-besluten. Du kan exempelvis lämna förslag till EU-kommissionen eller ta kontakt med regeringen, riksdagsledamöter och EU-parlamentariker. För att kunna påverka är det viktigt att ha koll på lagstiftningens olika steg.
Det är viktigt att förstå lagstiftningens olika steg för att påverka.

Interaktiv infografik: Från EU-idé till svensk lag

Gå på möten och ta kontakt

Lästid 2 min

Ett konkret sätt att försöka påverka EU:s beslut är att vända sig direkt till EU-kommissionen, regeringen eller ledamöter i riksdagen och Europaparlamentet. De är alla med i beslutsprocessen i EU på olika sätt.

En studio full av åhörare som lyssnar på EU-kommissionären Corina Cretu.

Ett sätt att tycka till om EU-frågor är att gå på medborgardialoger och möta EU-kommissionärer som har ansvar för olika frågor. Foto: Europeiska unionen / Bogdan Dinca.

Lämna synpunkter till EU-kommissionen

Innan EU-kommissionen lägger fram ett nytt lagförslag presenterar den sina idéer genom så kallade offentliga samråd. Oftast är både privatpersoner, företag och organisationer välkomna att delta i samråden. Vid ett samråd kan du lämna dina synpunkter på de idéer som EU-kommissionen presenterar. EU-kommissionen har dessutom en särskild webbportal där privatpersoner och företag kan lämna sina synpunkter på nya och befintliga EU-lagar och initiativ. EU-kommissionärer reser också runt i EU för att hålla öppna stormöten, så kallade medborgardialoger, om aktuella frågor i EU och hur frågorna kan påverka EU-medborgarna. Mötena är öppna för alla men först till kvarn gäller.
Du kan lämna synpunkter på EU-kommissionens idéer.

Engagera dig i en organisation

När EU-kommissionen presenterat ett förslag på ny lag ska den svenska regeringen ta ställning till lagförslaget. Det gör regeringen inför kommande förhandlingar om lagen med de andra EU-länderna i ministerrådet.

Innan regeringen tar ställning i en fråga förs ofta en dialog med olika intressenter och grupper i samhället. Detta görs bland annat genom så kallade EU-sakråd dit representanter från organisationer och andra intressenter bjuds in för att tycka till om aktuella lagförslag från EU. Andra sätt för organisationer att påverka ett förslag på ny lag är att svara på remisser eller delta i andra samrådsformer med regeringen. Genom att gå med i en organisation kan du göra din röst hörd. Du kan även kontakta den minister i regeringen som arbetar med lagförslaget ifråga och framföra dina synpunkter.
Organisationer bjuds in till dialog med regeringen.

Kontakta riksdagsledamöter

Inför förhandlingarna om ett lagförslag i EU:s ministerråd ska regeringen stämma av med riksdagen om vilken ståndpunkt Sverige ska föra fram. De här diskussionerna sker i riksdagens EU-nämnd, som består av politiker från samtliga riksdagspartier.

Om du vill föra fram dina synpunkter på ett EU-förslag till riksdagen kan du kontakta EU-nämnden. Du kan också ta reda på vilka ledamöter i de olika riksdagspartierna som arbetar med den fråga du vill påverka. Kontakta dem och framför din åsikt.

Kontakta svenska EU-parlamentariker

I EU är det inte bara ministerrådet som är med och beslutar om EU-lagar. Oftast ska även Europaparlamentet vara med och ta beslut. Vill du framföra dina åsikter till Europaparlamentet kan du till exempel vända dig till de svenska ledamöterna i parlamentet. Ta reda på vilka som arbetar med den fråga som du vill påverka och ta kontakt. På så sätt kan du få dem att uppmärksamma frågor som du tycker är viktiga. 

Svenska ledamöter i Europaparlamentet på Europaparlamentets webbplats

Starta ett medborgarinitiativ

Du som bor i ett EU-land kan som enskild person eller genom en organisation, ett parti eller ett företag när som helst komma med förslag om vad EU ska göra. Genom ett så kallat medborgarinitiativ kan personer eller grupper nämligen uppmana EU-kommissionen att lägga fram ett lagförslag i en särskild fråga.

En miljon namnunderskrifter behövs

Med ett medborgarinitiativ kan du tillsammans med andra EU-medborgare påverka EU-kommissionen, den EU-institution som föreslår nya EU-lagar, att ta fram nya lagförslag. Ni som startar initiativet behöver vara minst sju personer från sju olika medlemsländer. När initiativet registrerats behöver minst en miljon namnunderskrifter samlas in för att kommissionen ska överväga att utreda förslaget. EU-kommissionen måste inte utreda alla förslag utan väljer själva om de vill gå vidare med förslaget.
 

1,8 miljoner underskrifter till initiativ om vatten

Ett förslag som togs emot positivt av EU-kommissionen var förslaget Vatten – en mänsklig rättighet, eller Right2Water, som hade målet att alla EU-medborgare ska ha tillgång och rätt till rent vatten och reningstjänster. Initiativet startades år 2013 av representanter från fackföreningar inom offentlig sektor och de stöttades av EPSU, en paraplyorganisation för sådana fackföreningar i hela EU. Efter att de hade samlat in mer än 1,8 miljoner underskrifter lämnades initiativet till EU-kommissionen.

Fortsatta EU-insatser efter initiativet

EU-kommissionen var positiva till initiativet och beslutade att hålla en offentlig utfrågning med initiativets representanter. Kommissionen meddelade därefter olika förslag till åtgärder baserat på förslaget och tog fram en handlingsplan för en översyn av existerande EU-regler inom vatten och reningstjänster. Sedan dess har Europaparlamentet röstat för en uppföljning av initiativet och fortsatt att arbeta vidare med de frågor som lyftes i det.

Du kanske också vill veta mer om...